![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/Balloon-in-Soap-Bubbles-32264.jpg\")
<\/a>ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) har f\u00e5ngat den uppseendev\u00e4ckande bilden nedan av nebulosan runt stj\u00e4rnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet – ett kolossalt exempel p\u00e5 det som astronomer kallar en superbubbla<\/span> dominerar denna stj\u00e4rnornas barnkammare.<\/p>\nFakta om bubblan (h\u00e4mtat fr\u00e5n ESO:s pressmess, som finns h\u00e4r<\/a>): * Detta \u00e4r vad som f\u00e5r superbubblan<\/strong> att framtr\u00e4da: ett vidstr\u00e4ckt skal av materia 325 ljus\u00e5r l\u00e5ngt och 250 ljus\u00e5r brett.<\/p>\n * Tv\u00e5 processer har samverkat <\/strong>f\u00f6r att skapa superbubblan i N 44. Stj\u00e4rnvindar, str\u00f6mmar av laddade partiklar fr\u00e5n de mycket heta och tunga stj\u00e4rnor i den centrala hopen, har rensat bort material fr\u00e5n dess mitt. Sedan exploderade tunga stj\u00e4rnor i hopen och skapade chockv\u00e5gor som tryckte ut gasen \u00e4nnu l\u00e4ngre f\u00f6r att bilda den gl\u00f6dande bubblan.<\/p>\n * Stora magellanska molnet<\/strong> \u00e4r en mindre granngalax till Vintergatan. I den finns m\u00e5nga omr\u00e5den d\u00e4r moln av gas och stoft h\u00e5ller p\u00e5 att bilda nya stj\u00e4rnor.<\/p>\n ESO-messet p\u00e5pekar att superbubblan m\u00e5 ha skapats av destruktiva krafter, men att nya stj\u00e4rnor nu bildas i dess utkanter d\u00e4r gasen trycks samman. Tala om \u00c5TERVINNING i kosmisk skala!<\/p>\n Den spektakul\u00e4ra bilden \u00e4r ett resultat av ESO:s astrofotot\u00e4vling Hidden Treasures 2010 <\/span>och formades av dn\u00a0 argentinsk amat\u00f6rastronom.<\/p>\n Alla fakta och tekniska detaljer p\u00e5 pressmesset enligt ovan!<\/p>\n * Om vi h\u00e5ller oss <\/strong>till de 100 mest citerade artiklarna\/\u00e5r under 10-\u00e5rsperioden har antalet f\u00f6rfattare TREDUBBLATS.<\/p>\n * Detta ses tydligast i artiklar<\/strong> med fler \u00e4n sex f\u00f6rfattare. Artiklar med fem f\u00f6rfattare och f\u00e4rre har sjunkit.<\/p>\n * De flest citerade artiklarna<\/strong> tycks rentav ha de flesta f\u00f6rfattarna – och vice versa.<\/p>\n * Bland “100-artiklarna” finns <\/strong>en svag men dock korrelation mellan l\u00e4ngd och citatm\u00e4ngd.<\/p>\n * Bortsett fr\u00e5n Nature <\/em>och Science<\/em>,<\/strong> som inte ing\u00e5r i all statistik, visar det sig att fem tidskrifter dominerar – med 77 procent bland de 1000 mest citerade artiklarna:<\/span> A&A, AJ, ApJ, ApJS<\/em> och MNRAS<\/em>.<\/p>\n * Artiklar f\u00f6rlorar naturligtvis<\/strong> sin fr\u00e4sch\u00f6r med tiden. Mest hotade \u00e4mnen \u00e4r “extra-galactic astronomy”, som knuffas undan av “non-extra-galactic topics” – svarta h\u00e5l viker f\u00f6r t ex Mars. Bland decenniet 2000-2009:s mest uppm\u00e4rksammade artiklar h\u00f6r\u00a0 genomg\u00e5ende rapporterna fr\u00e5n\u00a0 stora surveys, lodningar som vi sa f\u00f6rr p\u00e5 svenska, som rymdbaserade teleskop utf\u00f6rt, och detta \u00e4r ju ocks\u00e5 n\u00e5got relativt nytt inom den astronomiska industrin:<\/p>\n Att vi skickat upp ett stort antal rymdteleskop, som jobbar \u00f6ver alla v\u00e5gl\u00e4ngder, och dessutom har vi utrustat de jordbaserade teleskopen med alltmera sofistikerad adaptiv optik. N\u00e4sta generation rymdlodningar typ Gaia<\/span> kommer att avs\u00e4tta rekordm\u00e5nga studier och citat.<\/p>\n Oslagbar etta under det g\u00e5ngna \u00e5rtiondet var\u00a0 D N Spergel\u00a0 et al:s<\/strong> rapport i ApJS, 148, 175. \u00c5ret var 2003. Titel: First-Year Wilkinson Microwave Anisotropy Probe (WMAP) Observations: Determination of Cosmological Parameters.<\/em><\/p>\n Frogels artikel med titeln Astronomy\u2019s Greatest Hits och undertiteln\u00a0 The 100 most Cited Papers in Each Year of the HST som i Hubble Space Telescope<\/span> har identifierat Plutos fj\u00e4rde m\u00e5ne, P4. Det \u00e4r den minsta m\u00e5nen so far med en diameter i spannet 13-34 km, och den ligger i en bana mellan m\u00e5narna Nix och Hydra.<\/p>\n Omloppstiden \u00e4r 31 jorddygn.<\/p>\n HST-uppt\u00e4ckten \u00e4r ett resultat av jakten p\u00e5 Plutos eventuella ringsystem.<\/p>\n 2015 ber\u00e4knas NASA:s New Horizon-sond<\/span> passera Pluto, och d\u00e5 om inte f\u00f6rr l\u00e4r antalet nyuppt\u00e4ckta m\u00e5nar ytterligare \u00f6ka,<\/p>\n Mer “europeiskt”: Det \u00e4r forskare som med hj\u00e4lpt av ESA:s Herschel Space Observatory greppat Vintergatans inre ring, som tidigare anats brottstyckevis men som nu framtr\u00e4der i all sin glans – och med massor av fr\u00e5getecken kring dess funktion. Kall gas och kallt stoft dominerar i omr\u00e5det – en utomordentlig f\u00f6rn\u00e4mlig mix f\u00f6r stj\u00e4rnbildsning. H\u00f6rt det f\u00f6rr?<\/p>\n Fakta bland annat h\u00e4r! Herschel-teleskopet jobbar i infrar\u00f6tt och submillimeter-delar av spektrumet.<\/p>\n V\u00e4lk\u00e4nde franske astrofografen Thierry Legault <\/strong>lyckades g\u00f6ra en dubbeltr\u00e4ff n\u00e4r han h\u00e4rom dan f\u00e5ngade ISS, den internationella rymdstationen, och en losskopplad rymdf\u00e4rja Atlantis.<\/p>\n Passagen \u00f6ver solytan tog en br\u00e5kdel av en sekund, s\u00e5 de g\u00e4ller att h\u00e4nga med. Monsieur Legault tog sig 130 mil fr\u00e5n hemmet i Paris till Tjeckien f\u00f6r att d\u00e4rifr\u00e5n kunna f\u00f6reviga fenomenet, som naturligtvis inte var fr\u00e5gan om n\u00e5got som helst fotografiskt slumpskott.<\/p>\n Atlantis, den absolut sista l\u00e4nken i NASA:s rymdf\u00e4rjekedja, ber\u00e4knas landa torsdag 21 juli kl 05.57 EDT. Sen \u00e4r den 30-\u00e5riga epoken med de amerikanska rymdf\u00e4rjorna definitivt \u00f6ver. F\u00f6r denna g\u00e5ng, \u00e4r det b\u00e4st att till\u00e4gga.<\/p>\n Bilderna finns p\u00e5 spaceweather.com<\/a>.<\/p>\n Fakta om m\u00f6tet finns alltid h\u00e4r p\u00e5 Chalmers hemsida.<\/a><\/p>\n ESO:s gigantiska “supers\u00e5pbubbla” ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT (Very Large Telescope) har f\u00e5ngat den uppseendev\u00e4ckande bilden nedan av nebulosan runt stj\u00e4rnhopen NGC 1929 i Stora magellanska molnet – ett kolossalt exempel p\u00e5 det som astronomer kallar en superbubbla dominerar denna stj\u00e4rnornas barnkammare. Fakta om bubblan (h\u00e4mtat fr\u00e5n ESO:s pressmess, som finns h\u00e4r): * Nebulosans officiella namn \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 175 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17131"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17131"}],"version-history":[{"count":65,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17131\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17211,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17131\/revisions\/17211"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17131"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17131"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17131"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n* Nebulosans officiella namn<\/strong> \u00e4r LHA 120-N44, eller bara N44. Heta unga stj\u00e4rnor i NGC 1929 utstr\u00e5lar intensivt ultraviolett ljus som g\u00f6r att gasen sj\u00e4lv b\u00f6rjar lysa.<\/p>\n<\/a><\/p>\nAstronomin \u00e4r ju rena industrin!<\/h2>\n
<\/a>\u00c4r astronomin p\u00e5 v\u00e4g att bli en om\u00e4nsklig variant av Charlie Chaplins<\/strong> filmklassiker Moderna tider<\/em>?Jag visste inte att det finns en vetenskap som kallas bibliometri, men det vet jag nu. Den sysslar med att bland annat\u00a0 utforska hur ofta vetenskapliga rapporter citeras och vilka tidskrifter som toppar diverse citatligor. Naturligtvis utf\u00f6rs ocks\u00e5 m\u00e4tningar inom det astronomiska f\u00e4ltet, senast har Jay A Frogel<\/strong> (Association of Universities for Research in Astronomy, Washington DC) utf\u00f6rt en m\u00e4tning av artikelfloran 2000-2009, Och hittat, tolkar jag det som, de ultimata bevisen f\u00f6r att astronomin i dag\u00a0 \u00e4r en vetenskaplig industri med st\u00e4ndiga \u201dproduktionsrekord\u201d!<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\nAstro-bibliometrin, om uttrycket till\u00e5ts, kompliceras om vi tar h\u00e4nsyn till Nature<\/em> och <\/strong>Science<\/em>, det allt intensivare utnyttjandet av\u00a0 internet, och statistiken blir extra intressant om vi tar h\u00e4nsyn till alla de “sj\u00e4lv-citat” som forskare g\u00e4rna brukar i sina forskningsartiklar. H\u00e4r finns mycket att rota i f\u00f6r den intresserade!<\/p>\n
\nFirst Decade of the 21st Century (2000 \u2013 2009)<\/em> finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\nPlutos fj\u00e4rde m\u00e5ne hemma!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nVintergatans ring<\/h2>\n
\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nRymdf\u00e4rjan “krockar” med solen<\/h2>\n
Gl\u00f6m inte Astronomdagarna!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"