![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/1-fourunusualv.jpg\")
<\/a><\/p>\nJag ser bilden ovan mest som ett pedagogiskt experiment. Om jag hade f\u00e5tt den i min hand i en 64 000 dollar-t\u00e4vling, hade jag varit fullkomligt villr\u00e5dig. Var \u00e4r vi?<\/p>\n
R\u00e4tt svar \u00e4r Andromedagalaxen, M31, i en liten del av galaxskivan,\u00a0 och det \u00e4r naturligtvis\u00a0 NASA\/ESA:s\u00a0 Hubble Space Telescope som fokuserat p\u00e5 v\u00e5r vintergatsgranne d\u00e4r ute. Det mest avl\u00e4gsna objekt vi kan se f\u00f6r blotta \u00f6gat p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen (avst\u00e5ndet runt 3 miljoner ljus\u00e5r)<\/p>\n
Med n\u00e4rbilder som dessa kan astronomerna r\u00e4kna ut likheter och skillnader mellan v\u00e5r egen hemmagalax och M31. Fakta i m\u00e5let \u00e4r att det finns inga st\u00f6rre skillnader. H\u00e4r f\u00f6rekommer samma typ av huvudseriestj\u00e4rnor, m\u00e4rkliga stj\u00e4rnor utanf\u00f6r huvudserien, variabler, cepheider, nebulosor, supernovarester, novor, svarta h\u00e5l, stj\u00e4rnbildningsstrukturer, s\u00e4kert exoexoexoplanter, rester efter uppslukade dv\u00e4rggalaxer, stj\u00e4rnhopar av diverse storlekar etc etc. Hela cocktailen!<\/p>\n
Fotocredit: NASA, ESA and T.M. Brown (STScI).<\/p>\n
Fler bilder, mer info, finns t ex h\u00e4r. Punkt.<\/p>\n Slut.<\/p>\n Astronomer har n\u00e4stan<\/strong> slaviskt f\u00f6ljt en sorts linn\u00e9ansk klassificeringslusta\/raseri genom \u00e5rhundradena. Positionsbest\u00e4mma, m\u00e4ta. v\u00e4ga, klassificera, inordna…\u00a0 d\u00e4rav de stora stj\u00e4rnkatalogerna, d\u00e4rav debatten om Plutos status, br\u00e5ket K Lundmark-E Hubble <\/strong>om galaxklassificeringen m m, och det ena ger det andra. Efter “astronomi som industri”-bloggen <\/strong>senast kastades jag in i Carte du Ciel\/Astrographic Catalogue<\/span>-projektet, som upptog flera observatoriers arbete under slutet av 1800-talet och b\u00f6rjan av 1900-talet. Mest inspirerande var f\u00f6r mig en artikel av den, tror jag, ovanligt sympatiske Oxford-chefen Herbert Hall Turner<\/strong> i en bok i mitt astronomihistoriska bibliotek (Astronomical discovery,<\/em> 1904), i vilken han ber\u00e4ttar om detta “industriella” projekt inom den astrofotografiska stj\u00e4rnforskningen,<\/p>\n Vid en kongress 1887<\/strong> i Paris kom – s\u00e5 sm\u00e5ningom – astronomerna \u00f6verens om hur projektet skulle l\u00e4ggas upp, en fotografisk positionskartl\u00e4ggning av himlavalvets stj\u00e4rnor ner till +magnituderna 12, 13, 14 n\u00e5nting. Ett 50-tal astronomer fr\u00e5n v\u00e4st, \u00f6st, syd och nord var n\u00e4rvarande.<\/p>\n N\u00e4r astrofotograferna l\u00e4rt sig tekniken<\/strong> att motverka\u00a0 jordaxelns r\u00f6relse, blev resultat detta – kometen 1882, fotograferad vid Royal Observatory i Sydafrika. Det som mest fascinerade m\u00e5nga astronomer var i och f\u00f6r sig kometsvansens genomskinlighet men – som bonus – framf\u00f6r allt de exakta stj\u00e4rnavbildningarna.<\/p>\n Sj\u00e4lva starten var s\u00e5ledes<\/strong> ovanligt\u00a0 lyckade bilder av den stora\u00a0 kometen 1882,\u00a0 p\u00e5 vilken ocks\u00e5 stj\u00e4rnor kunde ses, och sen drog utvecklingen i v\u00e4g liksom av sig sj\u00e4lv. \u00a0 De fotografiska pl\u00e5tarna blev alltmer torrare och “astronomiobjekt-v\u00e4nligare” och t\u00e5lde framf\u00f6r allt l\u00e4ngre exponeringar.<\/p>\n S\u00e5 sm\u00e5ningom kom tidens <\/strong>toppforskare \u00f6verens om vilka observatorier i v\u00e4rlden som skulle ta hand om vad, vilken typ av teleskop som skulle anv\u00e4ndas, vilka sorters fotopl\u00e5tar och storlekar\u00a0 som skulle anv\u00e4ndas, och vilka sektorer av stj\u00e4rnhimlen som skulle fotograferas av vilket observatorium –\u00a0 allt detta var f\u00f6renat med vetenskaplig diplomati men ocks\u00e5 stora tekniska samordningssv\u00e5righeter. Konsensus uppn\u00e5ddes, och d\u00e4rf\u00f6r finns det i dag en rak linje mellan detta flera \u00e5rtionde l\u00e5nga projekt och dagens otroliga stj\u00e4rnpositionsprojekt typ Tycho-2, Hipparchos,<\/span> kommande Gaia<\/span> m fl.<\/p>\n I sitt kapitel<\/strong> i Astronomical discovery<\/em> uttryckte Hall just f\u00f6rhoppningen att hans Oxford-kollegers och \u00f6vriga medarbetares i det v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande projektet och deras m\u00f6dosamma fotografiska kartl\u00e4ggning av stj\u00e4rnhimlen, skulle\u00a0 hj\u00e4lpa framtida astronomer i deras forskning. Voila!<\/p>\n Av bara farten uppt\u00e4ckte<\/strong> f\u00f6r \u00f6vrigt Oxford-astronomerna under detta projekt novan i Gemini\/Tvillingarna 1903.<\/p>\n En uppenbar sv\u00e5righet var <\/strong> hur man kunde minska de personliga ekvationerna i m\u00e4tningarna av stj\u00e4rnornas positioner p\u00e5 pl\u00e5tarna. I Oxford kom man p\u00e5 den briljanta id\u00e9en att v\u00e4nda p\u00e5 pl\u00e5tarna och m\u00e4ta dem en g\u00e5ng till\u00a0 “bakl\u00e4nges”. Felen halverades. Processen drog ut p\u00e5 tiden men resultatet blev desto exaktare.<\/p>\n I Paris-kongressen 1887<\/strong> deltog tv\u00e5 svenskar, lundaastronomen N C Dun\u00e9r,<\/strong> professorn, och hans Stockholmskollega, finlandssvenske Hugo Gyld\u00e9n<\/strong>.<\/p>\n Om Lunds insatser<\/strong> kan l\u00e4sas i boken Lunda\u00f6gon mot stj\u00e4rnorna<\/em> (Lunds Universitetshistoriska S\u00e4llskap, 2003).<\/p>\n Stora observatorier och planetarier har d\u00e5 och d\u00e5 utgjort kulisser till ett antal kult- och klassikerf\u00f6rklarade filmer. H\u00e4r finns tre bilder att gotta sig \u00e5t och t\u00e4nka tillbaka p\u00e5.<\/p>\n Vi befinner oss p\u00e5 utsiktsplattan\u00a0 utanf\u00f6r Griffith Planetarium i Los Angleles och inspelningen \u00e4r i full verksamhet av Ung rebell <\/em>(1955) med James Dean <\/strong>och Sal Mineo<\/strong> till h\u00f6ger p\u00e5 bilden. Filmen \u00e4r snart sextio \u00e5r gammal, kult (med all r\u00e4tt!), och p\u00e5 bilden i en paus innan tagning diskuterar akt\u00f6rerna uppl\u00e4gget.<\/p>\n I dag hedras James Dean med en skulptur p\u00e5 platsen.<\/p>\n Fantastiska Jodie Foster <\/strong>i Kontakt <\/em>(1997), byggd p\u00e5 en roman av Carl Sagan<\/strong>. Scenen togs utanf\u00f6r radioastronomernas h\u00f6gkvarter i USA, The National Radio Astronomy Observatory i New Mexico.<\/p>\n Som de flesta p\u00e5pekar s\u00e5 \u00e4r det bara ett “fel” i denna scen: Radioastronomer lyssnar inte via h\u00f6rlurar. Men det g\u00f6r ingenting,\u00a0 filmen var kort och gott bra.<\/p>\n Mellan James Dean- och Jodie Foster-filmerna gjordes en del rymdfilmer \u00e4ven i Sverige. Till exempel \u00c5sa-Nisse i raketform<\/em> (1966) och \u00c5sa-Nisse flyger\u00a0 i luften<\/em> (1956). Den senare filmen fick ingen Oscar, nominerades inte ens som b\u00e4sta utlandsfilm,\u00a0 d\u00e4remot fick filmen av Alf Montan<\/strong> i Expressen f\u00f6ljande omd\u00f6me i tre ord: “Far i frid”.<\/p>\n … Astronomdagarna i G\u00f6teborg. Vi ses v\u00e4l? Info h\u00e4r!<\/a><\/p>\n Var \u00e4r bilden tagen? Jag ser bilden ovan mest som ett pedagogiskt experiment. Om jag hade f\u00e5tt den i min hand i en 64 000 dollar-t\u00e4vling, hade jag varit fullkomligt villr\u00e5dig. Var \u00e4r vi? R\u00e4tt svar \u00e4r Andromedagalaxen, M31, i en liten del av galaxskivan,\u00a0 och det \u00e4r naturligtvis\u00a0 NASA\/ESA:s\u00a0 Hubble Space Telescope som fokuserat… L\u00e4s mer »Nr 176 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17212"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17212"}],"version-history":[{"count":73,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17285,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17212\/revisions\/17285"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n<\/a><\/p>\nRymdf\u00e4rjan Atlantis…<\/h2>\n
<\/a>… landade i dag. Allt gick v\u00e4l.<\/p>\nCarte du Ciel\/Astrographic Catalogue:
\n<\/span><\/h3>\nEtt storartat multi-industriellt astroprojekt!<\/h2>\n
\n<\/strong><\/p>\n<\/a><\/p>\nAstrofilmer att minnas<\/h2>\n
1<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n2<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n3<\/h2>\n
\n<\/a><\/p>\nOch s\u00e5 den obligatoriska p\u00e5minnelsen om…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"