![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/07\/2011-07-21-08-41-40-4-astronomers-are-measuring-and-inspecting-the-giant1.jpeg\" "\\"Forskarna")
<\/a><\/p>\nEn massiv j\u00e4rnmeteorit har uppt\u00e4ckts i Kina, i distriktet Altay i den stora, mot Ryssland, Mongoliet m fl l\u00e4nder gr\u00e4nsande sj\u00e4lvstyrande provinsen Xinjiang Uigur – meteoriten \u00e4r en bamse p\u00e5 2,2×1,25×1,2 meter. Vikt: Runt 25,4 ton.<\/p>\n
I nyhetsfl\u00f6det talas till och med\u00a0 om +30 ton, vilket skulle\u00a0 g\u00f6ra fyndet till rekordstort i Kina.<\/p>\n
Meteoritexperter fr\u00e5n planetariet i Beijing ledda av forskaren Zhang Baolin<\/strong> har varit p\u00e5 plats den senaste tiden. Det tog inte l\u00e5ng tid f\u00f6r honom att uppt\u00e4ckta klassiska k\u00e4nnetecken p\u00e5 en j\u00e4rnmeteorit.<\/p>\n Lokalbefolkningen\u00a0 har k\u00e4nt till fyndplatsen l\u00e4nge och n\u00e5gra har \u00e4ven karvat in sina namn i stenen.<\/p>\n Stenen kan vara ett syskon till ett annat klassiskt stort j\u00e4rnnickelrikt meteoritfynd i trakterna fr\u00e5n 1898.<\/p>\n N\u00e4r stenarna f\u00f6ll fr\u00e5n himlen \u00e4r skrivit i – stj\u00e4rnorna… Men under tiden fram till nu har omr\u00e5det utsatts f\u00f6r l\u00e5ng geologisk p\u00e5verkan;\u00a0 meteoriten ligger alldeles bredvid ett granitblock och kanske har b\u00e4gge bumlingarna forslats hit av en\u00a0 glaci\u00e4r f\u00f6r 1000-tals \u00e5r sedan.<\/p>\n Den h\u00e4ftigaste j\u00e4rnmeteoriten p\u00e5 jorden finns i Namibia, i s\u00f6dra Afrika. Stenen v\u00e4ger 60 ton och \u00e4r s\u00e5 tung att den f\u00e5tt ligga kvar p\u00e5 sin fyndplats.<\/p>\n Vad som ska h\u00e4nda med den kinesiska j\u00e4rnmeteoriten \u00e5terst\u00e5 att se.<\/p>\n W-blogg-l\u00e4saren Bertil Falk <\/strong>har hittat en NASA-bild p\u00e5 Bewildering Stories i dag<\/a>, som t\u00e5l att funderas \u00f6ver:<\/p>\n (Tips: Klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 upp den i rej\u00e4lt format!)<\/p>\n NASA:s solenergidrivna Helios-farkost befinner sig\u00a0 sig h\u00e4r p\u00e5 3000 meters h\u00f6jd \u00f6ver Hawaii och \u00e5ret \u00e4r 2001. Topph\u00f6jden som n\u00e5ddes var – 30 000 meter! Tre ggr h\u00f6gre \u00e4n de vanliga jumbojet:arnas marschh\u00f6jd.<\/p>\n Den ultral\u00e4tta farkosten drevs av 14 elmotorer, n\u00e5dde en topphastighet p\u00e5 40 km\/tim och dess aerodynamiska egenskaper var s\u00e5dana att Helios mycket v\u00e4l skulle kunna ta sig fram i den tunna Mars-atmosf\u00e4ren.<\/p>\n Vad som h\u00e4nde med Helios-projektet sedan, vet jag inte.<\/p>\n En del Merkurius-kratrar har namnats efter tons\u00e4ttare. Dock saknas den mest sj\u00e4lvklare av alla – Gustav “Planeterna” Holst<\/strong>.<\/p>\n Och om\u00a0 Anders Nyhom<\/strong> och jag f\u00e5r best\u00e4mma kommer Sten Broman <\/strong>(nedan ill av ok\u00e4nd m\u00e4stare) att f\u00e5 en krater p\u00e5 planeten. Det \u00e4r han v\u00e4rd, Mr Kontrapunkt!<\/p>\n En kort snutt med idel kloka ord p\u00e5 temat “Neil deGrasse Tyson<\/strong> On The Universe”<\/em> \u00e4r aldrig fel. Tack till Lars Olefeldt<\/strong> f\u00f6r tipset!<\/p>\n http:\/\/www.dump.com\/2011\/07\/23\/neil-degrasse-tyson-on-the-universe-video\/<\/a><\/span><\/span><\/p>\n Jag gillar\u00a0 speciellt konstaterandet att “universums finns\u00a0 i oss, vi finns i universum”.<\/span><\/span><\/p>\n Blir det n\u00e5gon fysiker med astronomisk anknytning? F\u00f6rhoppningsvis, men osvuret \u00e4r alltid b\u00e4st.<\/p>\n Den som blir utan, ska veta att det finns\u00a0 en rad andra priser och mycket pengar att h\u00e4mta hem! H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av \u00e5rets alla vinnare :<\/p>\n * Tidigare i \u00e5r fick tex<\/strong> UK:s Astronomer Royal Sir Martin Rees<\/strong> det kontroversiella Templeton-priset <\/span>p\u00e51 miljon pund – detta Templeton Prize \u00e4r kontroversiellt f\u00f6r att det har en religi\u00f6s sida, skapat 1973 som det \u00e4r\u00a0 av den amerikanske m\u00e5ngmiljard\u00e4ren och Wall Street-finansmannen John Templeton<\/strong>. Denne beskrev sig sj\u00e4lv som\u00a0 “an enthusiastic Christian”, och Rees har ocks\u00e5 f\u00e5tt kritik fr\u00e5n forskningssamh\u00e4llet typ biologen och ateisten\u00a0 Richard Dawkins<\/strong> i Oxford.<\/p>\n Templeton stipulerade f\u00f6r \u00f6vrigt att prissumman alltid ska vara st\u00f6rre \u00e4n Nobelpriset.<\/p>\n Martin Rees g\u00f6r nu s\u00e4llskap med Moder Teresa<\/strong> och\u00a0 frikyrkoevangelisten Billy Graham<\/strong>. Om s\u00e4llskapet\u00a0 i detta sammanhang \u00e4r bra eller d\u00e5ligt vet jag inte, men visst \u00e4r det intressant – speciellt som Rees n\u00e4rmast beskriver sig sj\u00e4lv som “a-religi\u00f6s”.<\/p>\n Andra pristagare i \u00e5r:<\/p>\n * Richard Ellis, Caltech-astronom<\/strong>, walesare,\u00a0 fick Royal Astronomical Societys guldmedalj<\/span>. Han fick medaljen f\u00f6r sitt ledarskap under trettio \u00e5r och sin utforskning av galaxer,\u00a0 universums storskaliga struktur m m. * Datasimulerings-astronomen Marc Davis<\/strong> fick med kollegerna George Efstathiou, Carlos Frenk<\/strong> och Simon Whitefick <\/strong>dela p\u00e5 Gruber Cosmology Prize<\/span> ($ 500 000).<\/p>\n * Och i Hong Kong har det s\u00e5<\/strong> kallade Shaw Prizes in Astronomy<\/span> ($ 1 000 000) tilldelats forskarna Enrico Costa<\/strong> och Gerald J Fishman.<\/strong> De har bl a fastslagit gammablixtarnas kosmologiska betydelse och ursprung.<\/p>\n L\u00e4gg till detta Kavli-priset<\/span>, Crafoord-priset<\/span> m fl, s\u00e5 det finns att v\u00e4lja p\u00e5. Men finast \u00e4r dock Nobelpriset. Inget snack!<\/p>\n Som vaniigt finns info h\u00e4r p\u00e5 denna inb\u00e4ddade Chalmers-sajt<\/a>.<\/p>\n J\u00e4ttefynd av meteorit i Kina En massiv j\u00e4rnmeteorit har uppt\u00e4ckts i Kina, i distriktet Altay i den stora, mot Ryssland, Mongoliet m fl l\u00e4nder gr\u00e4nsande sj\u00e4lvstyrande provinsen Xinjiang Uigur – meteoriten \u00e4r en bamse p\u00e5 2,2×1,25×1,2 meter. Vikt: Runt 25,4 ton. I nyhetsfl\u00f6det talas till och med\u00a0 om +30 ton, vilket skulle\u00a0 g\u00f6ra fyndet till… L\u00e4s mer »Nr 178 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17390"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17390"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17390\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17442,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17390\/revisions\/17442"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17390"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17390"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17390"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Ett flygplan f\u00f6r Mars-atmosf\u00e4ren<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSten Broman p\u00e5 Merkurius?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nKloka ord<\/h2>\n
Vem f\u00e5r “v\u00e5rt” Nobelpris?<\/h2>\n
<\/a>Just nu funderar ett antal edsvurna damer och herrar i Sverige \u00f6ver vem som ligger b\u00e4st till inf\u00f6r \u00e5rets Nobelpris i fysik. Listan blir kortare och kortare. Prissumman i \u00e5r \u00e4r p\u00e5 10,0 miljoner kr, och 4 oktober blir \u00e5rets vinnare offentliggjort.<\/p>\n
\n* 2011 \u00e5rs Catherine Wolfe Bruce Gold Medal<\/strong> – utdelas av anrika Astronomical Society of the Pacific, ASP – gick till Jeremiah P. Ostriker<\/strong>, Princeton U. Hans specialitet \u00e4r den m\u00f6rka materien.<\/p>\n<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg v\u00e4ntar p\u00e5 oss<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"