{"id":17484,"date":"2011-07-26T21:02:50","date_gmt":"2011-07-26T20:02:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=17484"},"modified":"2011-07-26T22:25:48","modified_gmt":"2011-07-26T21:25:48","slug":"nr-180-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/07\/26\/nr-180-2011\/","title":{"rendered":"Nr 180 2011"},"content":{"rendered":"

Vulkanomr\u00e5de hittat p\u00e5 m\u00e5nen<\/h2>\n

En sp\u00e4nnande uppt\u00e4ckt av en vulkanisk “hot spot” p\u00e5 m\u00e5nens baksida har bekantgjorts av forskare knutna till Washington University i St Louis, USA. Det betyder inte att vi ska tillbaka till den gamla en g\u00e5ng f\u00f6rh\u00e4rskande vulkanteorin om m\u00e5nkratrars generella uppkomst, men en del l\u00e4rob\u00f6cker f\u00e5r nog skrivas om.<\/p>\n

Varf\u00f6r \u00e4r f\u00f6rdelningen av m\u00e5nytans tongivande formationer som de \u00e4r? Varf\u00f6r den uppenbara skillnaden mellan fram- och baksida t ex vad g\u00e4ller lavahaven? Och distributionen\u00a0 av metaller och mineraler p\u00e5 m\u00e5nytan och i dess inre\u00a0 – varf\u00f6r ser den ut som den g\u00f6r? Kan m\u00e5nen verkligen ha skapats genom en krock mellan en Urjord och en Mars-p\u00e5minnande himlakropp?
\nMellan nedslagskratrarna Compton och Belkovich p\u00e5 m\u00e5nens baksida\u00a0 uppt\u00e4cktes redan 1998 en fl\u00e4ck med\u00a0 h\u00f6g koncentration av de radioaktiva \u00e4mnet thorium. Detta kom att bli kallat\u00a0 f\u00f6r\u00a0 “The Compton-Belkovich Thorium Anomaly”, och nu visar sig omr\u00e5det tack vare h\u00f6guppl\u00f6sande instrumentering och optik ombord p\u00e5 NASA:s fenomenala Lunar Reconnaissance Orbiter (LRO) – och med hj\u00e4lp av\u00a0 smarta inflygningsvinklar – ha vulkaniskt ursprung. Sp\u00e5r efter kiselrik magma – v\u00e4lk\u00e4nt fr\u00e5n jordens vulkaner -, som bubblat upp underifr\u00e5n,\u00a0 har detekterats, bl a.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Att m\u00e5nen varit vulkanisk f\u00f6r 3-4 miljarder \u00e5r sedan \u00e4r de flesta \u00f6verens om, men eftersom m\u00e5nen \u00e4r en liten himlakropp svalnade den snabbt, kanske p\u00e5 100 miljoner \u00e5r. Sen tog bombardemanget utifr\u00e5n \u00f6ver och gav oss den m\u00e5nbild vi har i dag. Med en och annan synlig “motst\u00e5ndsficka”, som\u00a0 onekligen komplicerar\u00a0 m\u00e5ngeologernas vardag.<\/p>\n

M\u00e5nytan som den ser ut i dag \u00e4r ett komplex av flera sorters parallella “frysta” skapelser, vilket bevisas p\u00e5 Washington-univesitetets hemsida<\/a> d\u00e4r det finns en god – l\u00e5ng och detaljrik – presentation av det spektakul\u00e4ra fyndet av vulkanomr\u00e5det, som har en utstr\u00e4ckning p\u00e5\u00a0 25-35 km tv\u00e4rs\u00f6ver.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Niv\u00e5skillnaderna framg\u00e5r ur denna illustration:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bildcredit f\u00f6r materialet ovan: NASA\/GSFC\/ASU\/WUSTL, PROCESSING BY S. WISEMAN AND B. JOLLIFF<\/p>\n

Gudspartikeln i sikte?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Info fr\u00e5n Ferm-labbet i USA<\/a> talar om fynd av den ickeladdade kvarksammansatta partikeln, baryonen Xi-sub-b <\/span>– d\u00e4rmed skulle vi pl\u00f6tsligt ha kommit ett steg n\u00e4rmare\u00a0 “Gudspartikeln”, den massb\u00e4rande\u00a0 Higgsbosonen. Jaja.<\/p>\n

Kollisionsexperiment i den stora Tevatron-acceleratorn i Illinois har\u00a0 minst 25 ggr detekteraret f\u00f6rekomsten\u00a0 av Xi-sub-b.<\/p>\n

Det vore ju allt snyggt om pension\u00e4ren Tevatron skulle sno \u00e5t sig uppt\u00e4ckten av Higgsbosonen f\u00f6re CERN:s yngling LHC.<\/p>\n

(Tack till Bertil Falk<\/strong>, som tipsat om nyheten.)<\/p>\n

Vad h\u00e4nde efter sm\u00e4llen i M31 1885?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r att n\u00f6je att sitta och skumpl\u00f6ja kataloger \u00f6ver olika himlakroppar. Som t ex IAU:s samlade f\u00f6rteckning p\u00e5 supernovor, som idag \u00e4r uppe i 100-tals och \u00e5ter 100-tals.<\/p>\n

Vilken – vet vi nu – supernova var den f\u00f6rsta som astronomerna kunde\u00a0 se i den intergalaktiska v\u00e4rlden EFTER sm\u00e4llen i Andromeda-systemet 1885?<\/p>\n

R\u00e4tt svar \u00e4r supernovan 1895A i Virgohopsgalaxen \u00a0 NGC 4424, uppt\u00e4ckt av den i ordets alla meningar observante Heidelberg-astronomen Max Wolf<\/strong>. Wolf uppt\u00e4ckte med sin astrofotografiska skicklighet m\u00e4ngder av novor, kometer, asteroider och aldrig tidigare sedda nebulosor.<\/p>\n

Novan, som fick variabelbeteckningen VW Vir,\u00a0 blev som ljusast av app magn 12,5, och supernovan f\u00f6rekommer titt som t\u00e4tt i olika artiklar\u00a0 och rapporter. Bl a har forskare diskuterat i vilket m\u00e5n det skulle g\u00e5 att identifiera ett ljuseko d\u00e4r borta; NGC 44234 ligger dock p\u00e5 ca 50 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd.<\/p>\n

Orsakade Wolfs nova lika stor debatt som Andromeda-fenomenet tio \u00e5r tidigare? D v s diskuterades i viken m\u00e5n novan l\u00e5g inb\u00e4ddad i NGC4424 eller ans\u00e5gs den ligga i nebulosans\/galaxens riktning, mellan oss och nebulosan?<\/p>\n

Samma natt (16 mars 1895) som Wolf uppt\u00e4ckte novan i Virgohopen, uppt\u00e4ckte han ocks\u00e5 p\u00e5 v\u00e5r planet\u00e4ra hemmaplan en ny asteroid, som han namngav – Ottilia.<\/p>\n

Senare 1895 uppt\u00e4cktes\u00a0 en \u00e4nnu ljusare supernova i en galax p\u00e5 s\u00f6dra stj\u00e4rnhimmeln.<\/p>\n

Juno utforskar Jupiter<\/h2>\n

\"\"<\/a>NASA m\u00e5 ligga pyrt till hos republikanerna i den amerikanska kongressen, men Juno-projektet blir i alla fall av. Sonden med m\u00e5let Jupiter lyfter tidigast 5 augusti, senast 26 augusti, och ska vid framkomsten 2015 b\u00f6rja kolla Jupiters inre k\u00e4rna, magnetf\u00e4lt, ringsystem, f\u00f6rekomsten av vatten och ammoniak i atmosf\u00e4ren, gasj\u00e4ttens norr- och sydsken – och den r\u00f6da fl\u00e4cken, f\u00f6rst\u00e5s.<\/p>\n

Jag har inte sett n\u00e5tt nytt om Jupiters tunna ringar p\u00e5 en tid. N\u00e5gra av dem f\u00f6rbinds uppenbarligen med stoftrester f\u00e5n tidigare m\u00e5nkollisioner, och sonder som Galileo, Cassini och senast New Horizons har ocks\u00e5 sett st\u00f6rningar i ringarna efter kometen Shoemaker-Levy 9:s och andras krascher genom de snusfint f\u00f6rdelade ringsystemen.<\/p>\n

M\u00f6tet i G\u00f6tet v\u00e4ntar i h\u00f6st<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

All info finns p\u00e5 Chalmers egen sajt om Astronomdagarna<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vulkanomr\u00e5de hittat p\u00e5 m\u00e5nen En sp\u00e4nnande uppt\u00e4ckt av en vulkanisk “hot spot” p\u00e5 m\u00e5nens baksida har bekantgjorts av forskare knutna till Washington University i St Louis, USA. Det betyder inte att vi ska tillbaka till den gamla en g\u00e5ng f\u00f6rh\u00e4rskande vulkanteorin om m\u00e5nkratrars generella uppkomst, men en del l\u00e4rob\u00f6cker f\u00e5r nog skrivas om. Varf\u00f6r \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 180 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17484"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17484"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17484\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17547,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17484\/revisions\/17547"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17484"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17484"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17484"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}