{"id":17583,"date":"2011-07-28T14:22:28","date_gmt":"2011-07-28T13:22:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=17583"},"modified":"2011-07-28T17:49:04","modified_gmt":"2011-07-28T16:49:04","slug":"nr-182-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/07\/28\/nr-182-2011\/","title":{"rendered":"Nr 182 2011"},"content":{"rendered":"

Dagens nyhet:<\/span><\/span><\/h3>\n

Jorden har en “trojansk h\u00e4st”<\/h2>\n

Trojanerna \u00e4r en sp\u00e4nnande asteroidgrupp, som ligger i Lagrangepunkterna 4 och 5 runt planeter – 60 gr f\u00f6re och efter i planetbanorna sett fr\u00e5n solen. Vid dessa punkter tar solens och planeternas tyngdkraft ut varandra. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljer trojanerna plikttroget sina planeter, \u00e4ven om de dansar runt i ringen,\u00a0 och de har genom \u00e5ren hittats runt Mars, Jupiter och Neptunus. Dessutom delar tv\u00e5 av Saturnus m\u00e5nar banor med trojaner.<\/p>\n

Och jorden? Kandidater har d\u00e5 och d\u00e5 diskuterats (se senast W-bloggen nr 86 2011) men nu anser sig\u00a0 NASA:s team bakom WISE (Wide-field Infrared Survey Explorer) definitivt identifierat jordens f\u00f6rsta trojan<\/a>, en asteroid som varit j\u00e4ttesv\u00e5r att hitta beroende p\u00e5 att\u00a0 den dels \u00e4r ljussvag, den dels ligger ganska n\u00e4ra solen sett fr\u00e5n jordens horisont.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

WISE-teleskopet har scannat av himlavalvet i infrar\u00f6tt mellan januari 2010 och februari 2011. Med hj\u00e4lp\u00a0 av specialinstrumentet NEO<\/span>WISE (den letar efter jordn\u00e4ra\u00a0 “N<\/span>ear E<\/span>arth O<\/span>bjects), har astronomerna haft \u00f6gonen p\u00e5 uppskattningsvis 155 000 asteroider i huvudb\u00e4ltet mellan Mars och Jupiter och mer \u00e4n 500 NEO-objekt, av vilka ett drygt 100-tal var nykomlingar i katalogen.<\/p>\n

Tv\u00e5 misst\u00e4nkta “jordade” trojaner, den ena med beteckningen 2010 TK7, kunde s\u00e5 sm\u00e5ningom fastst\u00e4llas med hj\u00e4lp av jordbundna teleskop p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n

* Jordens trojan 2010 TK7 <\/strong>\u00e4r 300 meter i diameter<\/strong>, den r\u00f6r sig i m\u00e4rkliga piruetter kring sin vilopunkt i jordbanans plan kring vilken den ocks\u00e5 oscillerar upp och ner.<\/p>\n

* Avst\u00e5ndet bed\u00f6ms till 80 miljoner km<\/strong>, och under de kommande 100 \u00e5ren kan asteroiden inte komma jorden n\u00e4rmare \u00e4n 24 miljoner km.<\/p>\n

“F\u00f6lja John”-leken i planetsystemet \u00e4r en ganska nyuppt\u00e4ckt f\u00f6reteelse, och \u00e4ven svenska astronomer forskar kring fenomenet trojaner – i Uppsala t ex forskaren Ola Karlsson<\/strong>.<\/p>\n

Om st\u00f6rre trojaner i sin tur omges av “minitrojaner” \u00e5terst\u00e5r att se. Varf\u00f6r inte?<\/p>\n

\ufeffIfr\u00e5gasatt N = N* fp<\/sub> <\/span>ne<\/sub><\/span> fl<\/sub><\/span> fi<\/sub><\/span> fc <\/sub><\/span>fL<\/sub><\/span><\/h2>\n

De modiga astronomerna som g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs i “liv i universum”-debatten heter David Spiegel<\/strong>, Princeton Unvesity, och Edwin Turner<\/strong>, Tokyo universitet. Argumenten \u00e4r strikt matematiska, de bygger p\u00e5 de bayesianska metoderna, och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r abakadabra f\u00f6r mig, men konklusionen kan alla ta till sig.<\/p>\n

– Mer tro \u00e4n vetenskap, lyder parets v\u00e4nligaste omd\u00f6me om ekvationen som i h\u00f6g startade upp SETI-projektet.<\/p>\n

Den elaka artikeln b\u00e4r den l\u00e4ttf\u00f6rst\u00e5eliga titeln Life might be rare despite its early emergence on Earth: a Bayesian analysis of the probability of abiogenesis<\/em> och finns som PDF att ladda ner h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Kometkraschen p\u00e5 Youtube<\/h2>\n

B\u00e5de SOHO- och SDO-sonderna bevakade den spektakul\u00e4ra kometkraschen in p\u00e5 solen 5 juli, och nu finns p\u00e5 Youtube en f\u00f6rn\u00e4mlig kortfilm <\/a>som visar skeendet.<\/p>\n

Solsnuddande isiga kometer har vi sett f\u00f6rr men att se en snabbpilande komet dra in \u00f6ver solskivan och f\u00f6rintas \u00f6ver solens bubblande yta \u00e4r spektakul\u00e4rt. Ett klassiskt “ffg”!<\/p>\n

Smiley p\u00e5 solen<\/h2>\n

Gubben i m\u00e5nen, ansiktena (de \u00e4r flera) p\u00e5 Mars… och en Smiley p\u00e5 solen.<\/p>\n

Fr\u00e5n SDO kommer d\u00e5 och d\u00e5 roliga bilder p\u00e5 dagens stj\u00e4rna, som dessa i olika ljus:<\/p>\n

1<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/h3>\n

2<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Figuren borde kunde anv\u00e4ndas i en positiv kampanj p\u00e5 temat “Solenergi – ja, tack!”<\/p>\n

160-\u00e5rsminne<\/h2>\n

F\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull (aprop\u00e5 ovanst\u00e5ende supermoderna solbilder): I dag har det g\u00e5tt p\u00e5 dagen 160 \u00e5r sedan fotografen, “daguerreotypisten”\u00a0 Berkowski <\/strong>f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen tog ett foto av en total solf\u00f6rm\u00f6rkelse.<\/p>\n

Dokumentationen skedde borta i d\u00e5varande K\u00f6nigsberg, p\u00e5 observatoriet d\u00e4r, och det var samma f\u00f6rm\u00f6rkelse som s\u00e5gs t ex \u00f6ver Blekinge. Kolla W-bloggen nr 2 2011.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

K\u00e5lle bes\u00f6kte Slottsskogsobservatoriet…<\/h2>\n

.. i G\u00f6teborg en g\u00e5ng och fr\u00e5gade en irriterad amat\u00f6rastronom vad denne s\u00e5g i teleskopet.<\/p>\n

– Just nu ser jag en riktig dumbum.<\/p>\n

– \u00c5 fan, \u00e4r det spegelglas i din kikare.<\/p>\n

Om K\u00e5lle kommer till Astronomdagarna 2011, vet jag inte, men h\u00e4r kan vi l\u00e4sa allt v\u00e4rt att veta om dagarna p\u00e5 Chalmers sajt.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens nyhet: Jorden har en “trojansk h\u00e4st” Trojanerna \u00e4r en sp\u00e4nnande asteroidgrupp, som ligger i Lagrangepunkterna 4 och 5 runt planeter – 60 gr f\u00f6re och efter i planetbanorna sett fr\u00e5n solen. Vid dessa punkter tar solens och planeternas tyngdkraft ut varandra. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6ljer trojanerna plikttroget sina planeter, \u00e4ven om de dansar runt i ringen,\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 182 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17583"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17583"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17583\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17644,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17583\/revisions\/17644"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17583"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17583"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17583"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}

\"\"<\/a>Frank Drakes<\/strong> ber\u00f6mda ekvation, som statistiskt utreder f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r hur mycket av\u00a0 intelligent liv det finns i universum, har st\u00f6tt p\u00e5 patrull.<\/p>\n