– Fotografen heter Martin P Mobberley<\/strong> fr\u00e5n England, en rutinerad amat\u00f6rastronom som uppt\u00e4ckte en nova i M31 i december -03, ber\u00e4ttar Christian.<\/span><\/span><\/p>\n Siding Spring-astronomen Gordon J Garradd<\/strong> i Australien uppt\u00e4ckte sin komet i f\u00f6rrfjor, l\u00e5ngt ifr\u00e5n hans f\u00f6rsta fynd. <\/span><\/span><\/p>\n Garradds komet (C\/2009\u00a0 P1) och M 15 har magnituder som ligger n\u00e4ra varandra, runt + 7\/8 app magn,\u00a0 d\u00e4rav den dubbla “dimbolls-effekten” i synf\u00e4ltet.<\/span><\/span><\/p>\n Mr Mobberley har skrivit flera b\u00f6cker, har varit en flitig g\u00e4st hos Sir Patrick Moore<\/strong> i The Sky at Night<\/em>-programmet hos BBC och har en matig hemsida med bilder fr\u00e5n sitt observatorium i Suffolk.<\/a><\/p>\n En intressant och inspirerande bekantskap p\u00e5 n\u00e4tet!<\/p>\n P\u00e5 denna karta \u00f6ver kometens v\u00e4g p\u00e5 himlavalvet<\/a>, kan vi se hur n\u00e4ra M15 den passerade (kolla ungef\u00e4r mitten av str\u00e4ckan mellan 7\/21 och 8\/10)<\/p>\n M 15 \u00e4r en klotformig stj\u00e4rnhop, en av Vintergatans allra m\u00e4rkligaste. Den inneh\u00e5ller hela cocktailen av extrema stj\u00e4rnor inklusive pulsarer, neutronstj\u00e4rnor, ett misst\u00e4nkt svart h\u00e5l och, \u00f6verraskande f\u00f6r klothopar, minst en planetarisk nebulosa.<\/p>\n Den internationella rymdstationen, ISS, kan ses av klarsynta nattugglor fram till mitten av augusti.<\/p>\n Passagetider f\u00f6rmedlas bl a h\u00e4r av Tycho Brahe-planetariet fr\u00e5n K\u00f6penhamns horisont<\/a>,\u00a0 passager och h\u00f6jder \u00f6ver horisonten\u00a0 som \u00f6verenst\u00e4mmer med Malm\u00f6s.<\/p>\n Och det \u00e4r f\u00f6retr\u00e4desvis duktiga sydamerikanska astronomer, som st\u00e5r f\u00f6r bedriften.<\/p>\n I tidigare stj\u00e4rnlodningar har dessa sm\u00e5 ljussvaga\u00a0 hopar varit osynliga d\u00e4rf\u00f6r att de legat o\u00e5tkomliga genom att de varit inb\u00e4ddade i Vintergatans stoftmoln, men i infrar\u00f6tt upph\u00e4vs deras anonymitet.<\/p>\n * I ett \u00e5r har projektet VISTA Variables in the Via Lactea (VVV) varit ig\u00e5ng<\/strong>. och\u00a0 nu kommer resultaten p\u00f6 om p\u00f6 fr\u00e5n Vintergatans stj\u00e4rnbildningsomr\u00e5den, de centrala delarna inte minst..<\/p>\n * De flesta av de nya hoparna \u00e4r sm\u00e5<\/strong> och best\u00e5r kanske av 10-20 enskilda stj\u00e4rnor.<\/p>\n * Hittills\u00a0 har Vintergatsforskarna identifierat<\/strong> 2500 \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar men det tros att det finns kanske 30 000 av dem i v\u00e5r hemmagalax.<\/p>\n Ett problem i all analys \u00e4r erosionen p\u00e5 jorden (vind, regn, sn\u00f6 etc etc). Mindre nedslagskratrar eroderar snabbt, och \u00e4ldre kratrar har haft mer tid p\u00e5 sig att erodera. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r st\u00f6rre\u00a0 och yngre kratrar l\u00e4ttare att uppt\u00e4cka i dag \u00e4n mindre och \u00e4ldre. Kratrar st\u00f6rre \u00e4n 35 km i diameter och yngre \u00e4n 400 miljoner \u00e5r f\u00f6ljer inte denna erosionstrend.<\/p>\n I diskussionen f\u00f6rekommer ocks\u00e5 den sp\u00f6klika stj\u00e4rnan Nemesis, en sorts ok\u00e4nd tvilling till solen i Vintergatan, en stj\u00e4rna som en del astronomer tror periodiskt st\u00f6r Oorts<\/strong> kometmoln och skakar loss en skur farliga kometer mot v\u00e5r riktning i planetsystemet. Den teorin kan nu avf\u00f6ras, menar MPIA-forskaren.<\/p>\n Det sl\u00e5r mig hur “asymmetriskt” f\u00f6rdelat livet i universum verkar vara: Antingen kryllar det av liv som h\u00e4r p\u00e5 jorden, p\u00e5 n\u00e4stan alla djup, p\u00e5 ytan, i luften hur l\u00e5ngt ut som helst… eller s\u00e5 talar den STORA TYSTNADEN d\u00e4r ute. Jag undrar om jag n\u00e5nsin sj\u00e4lv kommer att f\u00e5 uppleva ett definitivt bevis p\u00e5 utomjordiskt liv. Det verkar inte s\u00e5.<\/p>\n Ett gott exempel p\u00e5 “liv p\u00e5 jorden”-bevis \u00e4r d\u00e4remot n\u00e5gra empatiska bilder som kompisen och konstn\u00e4rsv\u00e4nnen Hanne Hjerrild Lundstr\u00f6m <\/strong> skickat \u00f6ver.<\/p>\n Andungarna har precis kommit till v\u00e4rlden,\u00a0 p\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 baksidan av Malm\u00f6 konsthall. De \u00e4r n\u00e5gra av rymdskeppet jordens allra senast f\u00f6dda medborgare.<\/p>\n Om Astronomdagarna i G\u00f6teborg och dess uppl\u00e4gg kommer info att l\u00e4ggas ut h\u00e4r. Kolla dagligen!<\/a><\/p>\n Det \u00e4r v\u00e5r v\u00e4nner p\u00e5 Chalmers, radioastronomerna p\u00e5 Onsala, som h\u00e5ller i t\u00e5tarna med Cathy Hourellou<\/strong>i spetsen. Och som vanligt \u00e4r v\u00e5r paraplyorganisation Svenska Astronomisk S\u00e4llskapet medarrang\u00f6r. Det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e4llskapets tidigare ordf\u00f6rande, prof emeritus G\u00f6sta Gahm<\/strong> som kommer att h\u00e5lla \u00e5rets Nordenmark<\/strong>-f\u00f6rel\u00e4sning.<\/p>\n Komet-bingo! Det \u00e4r Christian Vestergaard som st\u00e5r f\u00f6r rubrikf\u00f6rslaget, och visst \u00e4r det p\u00e5 pricken: Det vi ser \u00e4r en astrobild p\u00e5 kometen Garradd\u00a0helt n\u00e4ra stj\u00e4rnhopen\u00a0M15 i Pegasus. – Fotografen heter Martin P Mobberley fr\u00e5n England, en rutinerad amat\u00f6rastronom som uppt\u00e4ckte en nova i M31 i december -03, ber\u00e4ttar Christian. Siding Spring-astronomen Gordon J Garradd… L\u00e4s mer »Nr 186 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17803"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17803"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17803\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17889,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17803\/revisions\/17889"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17803"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17803"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17803"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/2009p1_20110802_mpm1.jpg\" "\\"Tv\u00e5")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nISS f\u00f6r nattugglor<\/h2>\n
Rekordf\u00e5ngst av \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar<\/h2>\n
<\/a>Vissa teleskop, p\u00e5 jorden eller i rymden,\u00a0 fungerar p\u00e5 samma\u00a0 s\u00e4tt som en tr\u00e5l – de sopar upp allt i sin v\u00e4g, och h\u00e4r \u00e4r ett dagsaktuellt exempel p\u00e5 ett ovanligt lyckat fiskaf\u00e4nge:
\nI ett slag har ESO-astronomerna hittat 96 nya \u00f6ppna stj\u00e4rnhopar<\/a>, detta genom det infrar\u00f6da teleskopet VISTA p\u00e5 ESO:s Paranal-observatorium.<\/p>\n<\/a><\/p>\nRisken f\u00f6r stor asteroidkrock har \u00f6kat<\/h2>\n
<\/a>Coryn Bailer-Jones<\/strong> heter en forskare knuten till Max Planck-institutet f\u00f6r astronomi (MPIA) i Tyskland, som r\u00e4knat p\u00e5 riskerna f\u00f6r en st\u00f6rre komet\/asteroid-krasch<\/a> med jorden. Han\u00a0 underk\u00e4nner tidigare statistiska unders\u00f6kningar och har uppt\u00e4ckt en liten men \u00d6KANDE risk f\u00f6r en katastrofal fulltr\u00e4ff \u00f6ver tid, allts\u00e5 de senaste 250 miljoner \u00e5ren.<\/p>\nKvackkvack p\u00e5 jorden<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nG\u00f6teborg \u00e4r m\u00e5let i h\u00f6st<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"