{"id":17890,"date":"2011-08-04T08:58:30","date_gmt":"2011-08-04T07:58:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=17890"},"modified":"2011-08-04T12:29:55","modified_gmt":"2011-08-04T11:29:55","slug":"nr-187-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/04\/nr-187-2011\/","title":{"rendered":"Nr 187 2011"},"content":{"rendered":"

Dagens erbjudande fr\u00e5n astrofabriken:
\n<\/span><\/h3>\n

En f\u00e4rsk ringgalax!<\/h2>\n

\"\"<\/a>F\u00e5r det vara en ringgalax?\u00a0 Hoags objekt, Vagnhjulsgalaxen och AM 0644-741 tillh\u00f6r denna exklusiva krets av vintergats\u00f6ar, orsakade av galaxer som krockat med varandra rakt ovanifr\u00e5n och igenom varandras centra. En sorts “bulls eye”-tr\u00e4ffar eller frontalkrockar i kosmos.<\/p>\n

Oftast handlar det om en mindre galax som vinkelr\u00e4tt st\u00f6rtar rakt igenom den st\u00f6rre galaxens\u00a0 centrum, varefter den upph\u00f6r att existera. D\u00e4remot orsakar kraschen chockv\u00e5gor och ringar av intensiv stj\u00e4rnbildning. Ju l\u00e4ngre ut ringarna ligger, desto yngre \u00e4r de ing\u00e5ende stj\u00e4rnorna.<\/p>\n

Vi k\u00e4nner till ett 100-tal fall av dessa ytterst m\u00e4rkliga galaxskapelser, som skulle ha st\u00e4llt till det f\u00f6r Edwin Hubble<\/strong> i hans klassificeringssystem,\u00a0 och den allra senaste m\u00e4rkv\u00e4rdigheten \u00e4r det (\u00e5terigen!) Max Planck-forskare i Tyskland som kommit p\u00e5 sp\u00e5ren<\/a>: <\/strong>Galaxen kallas “Aurigas hjul” – korrekt katalogbeteckning \u00e4r 2MASX J06470249+4554022 – och dokumenterades 2007 av Subaru-instrumentet p\u00e5 Hawaii, allts\u00e5 innan teleskopet f\u00f6rst\u00f6rdes i en arbetsplatsolycka, .Spektrogram s\u00e4krades genom Gemnini North-teleskopet<\/p>\n

* Det vi ser \u00e4r den omedelbara eftersk\u00f6rden av en trafikolycka<\/strong> p\u00e5 ett avst\u00e5nd fr\u00e5n oss cirka 1,5 miljarder ljus\u00e5r – en ny rekordh\u00e5llare bland denna klass av galaxer.<\/p>\n

* Ringen i Auriga-hjulet r\u00f6r sig ut\u00e5t<\/strong> i en hastighet av<\/span> ~200 km\/sek, vilket skulle\u00a0 betyda att olyckan intr\u00e4ffade f\u00f6r 50 miljoner \u00e5r sen. Mellan den passerande ellipsgalaxen och spiralen kan vi se ett str\u00e5k av gas och stoft, som skapar miljiontals stj\u00e4rnor.<\/p>\n

* Ringens radie bed\u00f6ms<\/strong> till 10 kpc, drygt 30 000 ljus\u00e5r.<\/p>\n

* B\u00e4gge\u00a0 galaxerna tycks ha aktiva k\u00e4rnor<\/strong> (AGN, Active Galactic Nuclei), vilket \u00e4r s\u00e4llsynt f\u00f6r ringgalaxer.<\/p>\n

Fotocredit f\u00f6r bilderna nedan i olika ljus:\u00a0 Blair Conn, Anna Pasquali et al<\/strong>.<\/p>\n

\"Cosmic<\/span><\/p>\n

Elenins komet r\u00f6r p\u00e5 sig<\/h2>\n
\n
– Satelliten STEREO-B har “synat” Elenins komet, tipsar Christian Vestergaard.<\/strong>
\n<\/span><\/span><\/div>\n
R\u00f6rliga bilder h\u00e4r.
\n<\/span><\/span><\/a><\/div>\n

G\u00e5tan med m\u00e5nens baksida<\/h2>\n

Jag vet inte om det g\u00e5r att bevisa, men sommarm\u00e5naderna bjuder p\u00e5fallande ofta p\u00e5 sp\u00e4nnande resultat fr\u00e5n den “teoretiska astronomin” – allts\u00e5 forskning med hj\u00e4lp av datorer och simuleringar. Som nu h\u00e4r:<\/p>\n

Den h\u00f6gsl\u00e4nta terr\u00e4ngen p\u00e5 m\u00e5nens baksida – hur skapades den? Kan den vara resultatet av en kollision mellan m\u00e5nen och en mindre m\u00e5ne i sin tur?
\nDet tror ett g\u00e4ng planetfoskare vid University of California, Santa Cruz<\/a>, som i sina datasimuleringar utg\u00e5r ifr\u00e5n att v\u00e5r m\u00e5ne \u00e4r resultatet av en tidig kollision mellan Urjorden\u00a0 och en Mars-liknande himlakropp. Den sm\u00e4llen skapade ytterligare en fast mindre m\u00e5ne, som s\u00e5 sm\u00e5ningom kraschade och gav oss den baksida vi har idag – en baksida som skiljer sig \u00e5t p\u00e5 flera s\u00e4tt fr\u00e5n framsidan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kolliderande bubblor<\/h2>\n

\"\"<\/a>Och aprop\u00e5 kollisioner… om vi lever i en egen\u00a0 bubbla i ett st\u00f6rre\u00a0 multiversum – hur bevisar vi d\u00e5 existensen av andra bubbeluniversa med kanske andra naturlagar och andra konstanter och materia? Det \u00e4r precis vad n\u00e5gra Londonbaserade fysiker nu gett sig p\u00e5 att r\u00e4kna ut<\/a> och diskutera, alldeles s\u00e4rskilt vad som h\u00e4nder n\u00e4r bubblorna brakar in i varandra.<\/p>\n

M\u00f6nster i den kosmiska mikrov\u00e5gsbakgrunden kan inneh\u00e5lla svaret p\u00e5 fr\u00e5gorna, lyder beskedet fr\u00e5n en forskargrupp vid University College London. De hoppas p\u00e5 resultat fr\u00e5n instrument typ WMAP och ESA:s Planck-satellit.<\/p>\n

Jag tycker n\u00e4stan synd om Vatikanastronomerna. De\u00a0 har precis f\u00e5tt p\u00e5ve\u00e4mbetet att erk\u00e4nna Big Bang n\u00e4r astronomerna och fysikerna redan pratar om tiden\u00a0 F\u00d6RE “BB” och andra sorters universa.<\/p>\n

H\u00e4r g\u00e4ller det att h\u00e4nga med i sv\u00e4ngarna, p\u00e5ven!<\/p>\n

Info om Astronomdagarna<\/h2>\n

I \u00e5r \u00e4r det Chalmers- och Onsala-v\u00e4nnerna som \u00e4r v\u00e4rdar n\u00e4r proffs och amat\u00f6rer m\u00f6ts “f\u00f6r att g\u00f6ra upp” i m\u00e5nadsskiftet september\/oktober.<\/p>\n

Astronomdagarnas medarrang\u00f6r \u00e4r som vanligt Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet, v\u00e5rt moderskepp.<\/p>\n

Info h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dagens erbjudande fr\u00e5n astrofabriken: En f\u00e4rsk ringgalax! F\u00e5r det vara en ringgalax?\u00a0 Hoags objekt, Vagnhjulsgalaxen och AM 0644-741 tillh\u00f6r denna exklusiva krets av vintergats\u00f6ar, orsakade av galaxer som krockat med varandra rakt ovanifr\u00e5n och igenom varandras centra. En sorts “bulls eye”-tr\u00e4ffar eller frontalkrockar i kosmos. Oftast handlar det om en mindre galax som vinkelr\u00e4tt st\u00f6rtar… L\u00e4s mer »Nr 187 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17890"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=17890"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17942,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/17890\/revisions\/17942"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=17890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=17890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=17890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}