{"id":18075,"date":"2011-08-08T11:15:03","date_gmt":"2011-08-08T10:15:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=18075"},"modified":"2011-08-08T14:52:58","modified_gmt":"2011-08-08T13:52:58","slug":"nr-190-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/08\/nr-190-2011\/","title":{"rendered":"Nr 190 2011"},"content":{"rendered":"

Tongivande rymdkomposit\u00f6rer<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vad har ryssen\u00a0 Konstantin Ivanov<\/strong> (1907-1984), litauern Adolfs Skulte <\/strong>(1909-2000) och letten Jaan R\u00e4\u00e4ts<\/strong> gemensamt?<\/p>\n

Anders Nyholm<\/strong>, v\u00e5r ASTB-vice, har svaret: Sf\u00e4risk usk. De har alla komponerat rymdmusik inspirerade av den sovjetiska rymdfartens tidiga bedrifter.<\/p>\n

Musiken finns inspelad, och Anders har lyssnat av.\u00a0 R\u00e4\u00e4ts symfoni tolkades rentav av den kommande svenskv\u00e4nnen, en ung Neeme J\u00e4rvi <\/strong>som ju\u00a0 senare i flera \u00e5r kom att leda G\u00f6teborgs-symfonikerna. En utomordentligt agreabel bekantskap med n\u00e4ra till skrattet.<\/p>\n

Anders har skrivit ett inl\u00e4gg om de kosmiska klangerna i tidskriften Spacefights augustinummer<\/a>, och Anders ber\u00e4ttar att \u00e4ven p\u00e5 den amerikanska sidan inspirerades tons\u00e4ttare “typ” George Crumb <\/strong>av Apollo 11-\u00e4ventyret.<\/p>\n

\u00d6stmusiken beskriver Anders som tillh\u00f6rande 1900-talets “main stream”-koncept bland d\u00e5varande\u00a0 komponister.<\/p>\n

\u00c4r det inte m\u00e4rkligt att den store Dmitrij Sjostakovitj <\/strong>aldrig, vad vi vet,\u00a0 lockades att skriva ett rymdstycke? Ibland \u00e4r tystnaden talande \u00e4ven i tons\u00e4ttarleden.<\/p>\n

Om vi ber Anders riktigt \u00f6dmjukt, tror jag att han kommer att spela upp n\u00e5gra exempel p\u00e5 n\u00e5got kommande ASTB-m\u00f6te.<\/p>\n

Stj\u00e4rnfall p\u00e5 g\u00e5ng!<\/h2>\n\n\n\n\n
<\/td>\n
\n<\/big><\/big><\/big><\/strong><\/td>\n		\"\"<\/td>\n<\/tr>\n
Fr\u00e5n v\u00e5rt senaste pressmeddelande:<\/p>\n

Tycho Brahe-observatoriet i Oxie h\u00e5ller \u00f6ppet f\u00f6r allm\u00e4nheten kv\u00e4llarna 11, 12 och 13 augusti, d\u00e5 kraftiga stj\u00e4rnfall v\u00e4ntas. Dessa dagar passerar jorden \u00e5rligen genom meteorsv\u00e4rmen Perseiderna, som kan orsaka 50 till 100 stj\u00e4rnfall per timme!<\/p>\n

– Vid klart v\u00e4der b\u00f6rjar vi vid 21.00-tiden och h\u00e5ller p\u00e5 fram\u00e5t midnatt, ber\u00e4ttar Tycho Brahe-s\u00e4llskapets ordf\u00f6rande Peter Linde<\/strong>.<\/p>\n

Meteorer \u00e4r sm\u00e5 stoftpartiklar som med h\u00f6g hastighet, tiotals kilometer per sekund, kolliderar med jorden och genom friktion mot jordatmosf\u00e4ren hettas upp och f\u00f6r\u00e5ngas. Resultatetkan bli ett spektakul\u00e4rt ljussp\u00e5r. Under kv\u00e4llarna kommer observatoriets experter att ber\u00e4tta n\u00e4rmare om fenomenet. P\u00e5 fredagen har man en s\u00e4rskild barnanpassad visning.<\/p>\n

Den som inte tar med sig egen kikare, kan l\u00e5na kikare p\u00e5 observatoriet, men b\u00e4st ser man faktiskt dessa meteorer f\u00f6r blotta \u00f6gat. I \u00e5r kommer dock den ljusa m\u00e5nen att skymma de svagare meteorerna.<\/p>\n

Tycho Brahe-observatoriet \u00e4r ett av landets mest v\u00e4lutrustade amat\u00f6robservatorier och byggdes av Malm\u00f6 kommun i b\u00f6rjan av 1970-talet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Den st\u00f6rsta (k\u00e4nda) stj\u00e4rnan<\/h2>\n

P\u00e5 denna filmsnutt, som Lars Olefeldt f\u00e5ngat upp<\/a>, kan vi se hur stor solen \u00e4r j\u00e4mf\u00f6rt med de stl\u00f6rsta k\u00e4nda stj\u00e4rnorna i v\u00e4rldsrymden.<\/p>\n

VY Canis Majoris har en radie som \u00e4r ungef\u00e4r 2 000 ggr st\u00f6rre \u00e4n solens. Om en punkt p\u00e5 denna blogg \u00e4r 1 mm tv\u00e4rs\u00f6ver\u00a0 och den utg\u00f6r solen, \u00e4r diametern f\u00f6r VY Can Majs 2 meter. TV\u00c5 METER!<\/p>\n

Sen \u00e4r det bara att r\u00e4kna ut volymen.<\/p>\n

Stilstudie av komet Garradd<\/h2>\n

I fredags tog den tyske amat\u00f6rastronomen\u00a0 Waldemar Skorupa <\/strong>denna\u00a0 flotta bild av kometen Garradd, rapporterar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a>Waldemar Skorupa (t v) jobbar i det civila som IT-ansvarig p\u00e5 en bank, och han b\u00f6rjade sin amat\u00f6rastronomiska tid genom visuella studier av Jupiter och Saturnus. Han hade inte pengar f\u00f6r att k\u00f6pa ett teleskop! Astronomiintresset hade dock v\u00e4ckts redan n\u00e4r han var tio \u00e5r och fick \u00f6gonen p\u00e5 en tysk popul\u00e4rvetenskapig bok med Orionnebulosan p\u00e5 omslaget. (St\u00e4ndigt denna Orionnebulosa….)<\/p>\n

1996 byggde Waldemar Skorupa en egen CCD-kamera, och sen l\u00e5g v\u00e4gen \u00f6ppen till kometernas v\u00e4lde och Deep Sky-objekt.<\/p>\n

Astronomer kan ha fel…<\/h2>\n

\"\"<\/a>Om det finns n\u00e5got som dagens astronomer l\u00e4rt sig s\u00e5 \u00e4r det att ingenting d\u00e4r ute \u00e4r “om\u00f6jligt”, “orimligt” eller “ot\u00e4nkbart”.<\/p>\n

Annat var det f\u00f6rr n\u00e4r astronomer, enkannerlgin professorerna, var tv\u00e4rs\u00e4kra, H\u00e4r \u00e4r ett knippe som r\u00f6r rymdfarten:<\/p>\n

* Simon Newcomb<\/strong>: Flyg enligt principen “tyngre \u00e4n luft” \u00e4r en om\u00f6jlighet.<\/p>\n

* William H Pickering:<\/strong> Flygplan som r\u00f6r sig snabbare \u00e4n v\u00e5ra \u00e5nglok och bilar \u00e4r en teknisk om\u00f6jlighet.<\/p>\n

* A W Bickerton<\/strong>: Raketf\u00e4rder till m\u00e5nen \u00e4r absurt. (1926)<\/p>\n

* Richard van der Riet Wooley<\/strong>, senare Astronomer Royal: Raketf\u00e4rder \u00e4r om\u00f6jliga. (1935)<\/p>\n

G\u00f6teborg v\u00e4rd f\u00f6r \u00e5rets Astronomdagar<\/h2>\n

S\u00e5 fort det finns n\u00e5tt nytt att ber\u00e4tta om inneh\u00e5llet p\u00e5 Astronomdagarna i \u00e5r, l\u00e4ggs det p\u00e5 Chalmers hemsida h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Medarrang\u00f6r f\u00f6r Astronomdagarna \u00e4r som alltid Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tongivande rymdkomposit\u00f6rer Vad har ryssen\u00a0 Konstantin Ivanov (1907-1984), litauern Adolfs Skulte (1909-2000) och letten Jaan R\u00e4\u00e4ts gemensamt? Anders Nyholm, v\u00e5r ASTB-vice, har svaret: Sf\u00e4risk usk. De har alla komponerat rymdmusik inspirerade av den sovjetiska rymdfartens tidiga bedrifter. Musiken finns inspelad, och Anders har lyssnat av.\u00a0 R\u00e4\u00e4ts symfoni tolkades rentav av den kommande svenskv\u00e4nnen, en ung… L\u00e4s mer »Nr 190 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18075"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18075"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18075\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18114,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18075\/revisions\/18114"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18075"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18075"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18075"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}