![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1129a-1.jpg\" "\\"Spiralsystemet")
<\/a><\/p>\n* 35 miljoner ljusår från oss, drygt<\/strong> tio ggr längre ut än Andromedas M31:a, i konstellationen Leo\/Lejonet, ligger NGC 3521, en klassiskt snedställd spirialgalax. Första gången den identifierades skrev vi 1784 och William Herschel <\/strong>höll på med sina svepningar. Genom sitt stora teleskop, 20-tummaren = 47 cm:s spegel, såg Herschel ett himmelsobjekt med “bright center surrounded by nebulosity”.<\/p>\n * Den utgjorde ett skolexempel<\/strong> på hans tänkande om hur en stjärna skapades genom kontraktion ur en nebulosa. Detta diskuterade han i flera tunga papers inför Royal Society och nebulosornas "self luminious fluid" och dess tidsbestämda väg genom gravitation till stjärnbildning var ett stort intellektuellt genombrott. De flesta av hans nebulosor hade ett ljust centrum. I dag vet vi annorlunda vad gäller just vintergatsöar som NGC 3521, men Herschel, Laplace<\/strong> och andra var ändå något stort på spåren.<\/p>\n * 227 år senare har ESO:s VLT <\/strong>tagit ovanstående bild, på vilken vi kan utskilja ovanligt långa spiralarmar i galaxen som är 50 000 ljusår tvärsöver.<\/p>\n * Äldre, röda stjärnor dominerar<\/strong> i de centrala delarna, yngre blå och heta stjärnor dominerar i ytterområdena av denna stjärnarkepelag..<\/p>\n * Bilden plockades upp<\/strong> ur ESO-arkivet av Oleg Maliy<\/strong>, som använde bilden i ESO:s tävling i fjor kallad Hidden Treasures.<\/p>\n * I dag är proffsens teleskop oerhört <\/strong>snabba.Tre filter användes, och varje observation varade 300 sekunder.<\/p>\n * Jämför med hur astronomer<\/strong> fick observera i timtal förr för att få fram så fina bilder.<\/p>\n Det svenska pressmesset finns här.<\/a><\/p>\n Alltså goodbye till komet\/asteroid-kraschteorin? Eller? Både och?<\/p>\n En av forskarna bakom teorin är norrmannen Trond Helge Torsvik<\/strong>, Oslo universitet, professor i ämnet geodynamik, och vi får nu raskt lära oss att leva med ett för mig nytt men för geologerna välkänt gammalt vulkanbegrepp: Så kallade LIP:s, "large igneous provinces", som är de synliga resterna efter lavauppströmningarna som kan täcka 100 000 kvadratkilometer. Steget till supervulkanisk verksamhet är inte stort, har jag begripit.<\/p>\n Ett sådant område kallas för Deccan traps, Deccan-trapporna nära Mumbai, Indien.<\/p>\n "Mantle dynamics" är uppenbarligen ett oerhört spännande forskningsområde, där olika forskningsspecialiteter typ palaeomagnetism, platt-tektonik, marin geofysik, seismisk tomografi etc länkas samman till en helhet.<\/p>\n Med Torsvik som drivande kraft! En av hans senaste föreläsningar kan laddas ner här<\/a>.<\/p>\n Och vi andra? Vi kan bara konstatera att med kometkrascher ovanifrån och magmautflöden underifrån… hört talas om att en olycka sällan kommer ensam? New Scientist <\/em>talar om "time bombs", och det är ju en ganska träffande bskrivning.<\/p>\n Vetenskapare knuna till University of Sydney <\/strong>har sett en stjärna bokstavligen slitas itu<\/a> och förintas av ett svart hål.<\/p>\n Första observationen skedde 2006 med ESA:s röntgenkänsliga rymdteleskop XMM-Newton, året därpå hade stjärnan ökat i ljusstyrka, och genom att granska äldre arkivmaterial ända tillbaka till 1992, då någon röntgenkälla inte kunde identifieras, började astronomernas misstänka det värsta, Alldeles speciellt som tidigare i år NASA;s SWIFT X-ray Telescope visade att ljusutbrottet dramatiskt hade avtagit.<\/p>\n Dagens tolkning är lika krass som objektv: Stjärnan där ute i galaxvärlden, 500 miljoner ljusår bort, har förintats av ett massivt svart hål. Varken mer eller mindre.<\/p>\n Gulp!<\/p>\n Nature <\/em>berättar att två av NASA:s toppforskare nu lämnar organisationen för fortsatta akademiska karriärer. Jon Morse<\/strong> innehade topposten som Astrophysics Division Director , och även hans forskande hustru Laurie Leshin <\/strong>lämnar NASA. Info om Astronomdagarna i Göteborg återfinns som alltid på Chalmers hemsida. Utflykt till vår radioastronomiska högborg på Onsala ingår.<\/p>\n Mötet mellan proffs och amatörer och allmänintresserade har Svenska Astronomiska Sällskapet som medarrangör.<\/p>\n 227-årigt Herschel-fynd i VLT-detalj * 35 miljoner ljusår från oss, drygt tio ggr längre ut än Andromedas M31:a, i konstellationen Leo\/Lejonet, ligger NGC 3521, en klassiskt snedställd spirialgalax. Första gången den identifierades skrev vi 1784 och William Herschel höll på med sina svepningar. Genom sitt stora teleskop, 20-tummaren = 47 cm:s spegel, såg Herschel ett… L\u00e4s mer »Nr 191 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18122"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18122"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18122\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18184,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18122\/revisions\/18184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Dagens katastrofrapport:
\n\t<\/span><\/h3>\nJordklotet kokar över inifrån<\/h2>\n
<\/a>Enligt New Scientist<\/em> har forskare kommit på att då och då i jordklotets historia har gigantiska lavaeruptioner underifrån sprängt sig igenom jordytan och orsakat massutrotning av organiskt liv, typ dinosaurerna för 65 miljoner år sen. Lavan härrör från den flytande magman i jordens inre, på ett djup av 2800 km. I beviskedjan spökar bl a fynd av diamanter från jordens inre.<\/p>\nÄnnu en katastrofrapport<\/strong><\/h2>\n
Solens vita flares<\/h2>\n
<\/a><\/div>\n
\n\t<\/span><\/span><\/div>\nRapport från Blentarp <\/span><\/h2>\n
<\/a><\/div>\nTecken i tiden
\n\t<\/strong><\/h2>\n
\n\t<\/span><\/span><\/p>\nAstronomdagar i Sveriges vackra framsida<\/h2>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"