{"id":18239,"date":"2011-08-12T15:01:28","date_gmt":"2011-08-12T14:01:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=18239"},"modified":"2011-08-13T03:22:44","modified_gmt":"2011-08-13T02:22:44","slug":"nr-193-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/12\/nr-193-2011\/","title":{"rendered":"Nr 193 2011"},"content":{"rendered":"

W-bloggen Deep Sky-frossar:<\/span><\/h3>\n

1. Hubbles “Halsbandsnebulosa”<\/h2>\n

Det blir mycket Deep Sky-objekt i dagens W-blogg, och varf\u00f6r inte b\u00f6rja med ESA\/NASA:s Hubble-teleskop och dess studie<\/a> av Halsbandsnebulosan, “The Necklace Nebula”?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det vi ser \u00e4r en nyligen uppt\u00e4ckt planetarisk nebulosa PN G054.2-03.4, ett resultat av tv\u00e5 stj\u00e4rnor som snurrat runt varandra och som f\u00f6r “bara” 10 000 \u00e5r sen orsakade det vi ser:<\/p>\n

Det ena stj\u00e4rnan expanderade s\u00e5 mycket att dess atmosf\u00e4r svalde den andra stj\u00e4rnan, och sen har stj\u00e4rnorna v\u00e4xelverkat sins emellan och med det omgivande interstell\u00e4ra stoftet. Vilket i sin tur gett denna m\u00e4rkliga bild.<\/p>\n

* Halsbandsnebulosan ligger i stj\u00e4rnbilden<\/strong> Sagitta\/Pilen, cirka 15 000 ljus\u00e5r bort.<\/p>\n

* Hubble’s Wide Field Camera 3-bild<\/strong> \u00e4r fr\u00e5n b\u00f6rjan av juli i \u00e5r och \u00e4r en mosaik av tre bilder i olika ljus.<\/p>\n

2. Var \u00e4r bilden tagen?<\/h2>\n

Titta p\u00e5 denna galax med omnejd och fundera \u00f6ver rubrikens fr\u00e5ga – \u00e4r bilden tagen av Keck-teleskopen p\u00e5 Hawaii, Mount Palomar-bamsen, VLT i Chile – eller \u00e4r det en amat\u00f6rastronom som dokumenterat denna arkipelag av en ljus och flera ljussvagare galaxer bortom?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

R\u00e4tt svar f\u00f6rmedlas av Christian Vestergaard<\/strong>, som f\u00e5tt bilden fr\u00e5n sin amerikanske kompis, den suver\u00e4nt astrofotograferande “amat\u00f6ren” Kenneth Crawford<\/strong>.<\/a><\/p>\n

Fokus \u00e4r p\u00e5 spiralgalaxen NGC7331 i stj\u00e4rnbilden Pegasus, cirka 50 miljoner ljus\u00e5r ut.<\/p>\n

P\u00e5 sin hemsida har Ken en rad intressanta noteringar om bildens tillkomst och vad den avsl\u00f6jar, t ex f\u00f6rekomsten av Vintergatans egna cirrusmoln,\u00a0 “high latitude galactic cirrus”, som ing\u00e5r i mixen av den interstell\u00e4ra materien utanf\u00f6r det egentliga Vintergatsplanet. Dessa gas- och stoftmoln orsakar f\u00f6r\u00e4ndringar b\u00e5de i f\u00e4rg och ljusstyrkor p\u00e5 f\u00f6rem\u00e5l som ligger bortom och bakom, ut i den intergalaktiska sf\u00e4ren.<\/p>\n

En av de som uppt\u00e4ckte det interstell\u00e4ra mediet och dess f\u00f6rm\u00e5ga att sl\u00e4cka ner bakomliggande stj\u00e4rnors och galaxers ljus (extinktionen) var ju v\u00e5r lundaprofessor och ASTB-medlem i m\u00e5nga \u00e5r, den evigt unge gentlemannen Carl Schal\u00e9n<\/strong>, s\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns bilden extra intressant.<\/p>\n

Kens bild p\u00e5 hans hemsida ska ni f\u00f6rresten klicka och dubbelklicka p\u00e5, zooma och surfa runt i. En helt suver\u00e4nt GRATISf\u00f6rest\u00e4llning v\u00e4ntar!<\/p>\n

3. Ett utropstecken i universum!<\/h2>\n

Mer galaxer i mina braxor … M\u00e4rkliga astronomiska bilder har jag sett – men n\u00e5got s\u00e5 h\u00e4r m\u00e4rkligt? En snedst\u00e4lld spiralgalax<\/a> som st\u00f6rtar rakt in mot en annan spiralgalax v\u00e4nd mot oss. Resultat: Ett gigantiskt utropstecken i kosmos!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det vi ser \u00e4r VV340, A och B, och om n\u00e5gra miljoner \u00e5r kommer de att tr\u00e4nga in i varandra och st\u00e4lla till det. Ungef\u00e4r som Vintergatan och Andromedagalaxen.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet till den p\u00e5g\u00e5ende trafikolyckan d\u00e4r ute \u00e4r ungef\u00e4r 450 miljoner ljus\u00e5r. Jag tycker att jag redan h\u00f6r de desperata bromsljuden.<\/p>\n

\u00d6nskef\u00f6rel\u00e4sare p\u00e5 ASTB<\/h2>\n

\"\"<\/a>Lucianne M Walkowicz<\/strong> \u00e4r en annorlunda bekantskap inom astronomin, en ung aktiv exoplanet-forskare inom Kepler-projektet och f\u00f6rel\u00e4sare p\u00e5 den annorlunda folkbildarportalen TED.com<\/span>.<\/p>\n

Hennes aktuellaste bidrag?
\nEn kort film om exoplaneterna p\u00e5 temat Finding planets around other stars<\/em> finns p\u00e5 en video p\u00e5 n\u00e4tet,<\/a> tipsar Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n

En planet svartare \u00e4n kol<\/h2>\n

Min bortg\u00e5ngne konstn\u00e4rskusin Nils Ingwar Nilson<\/strong> l\u00e4rde mig att det finns olika schatteringar av svart, han visste t ex hur ren\u00e4ssansm\u00e5larna skapade sotm\u00f6rkast m\u00f6jliga f\u00e4rg och han var sj\u00e4lv en m\u00e4stare med f\u00e4rgerna p\u00e5 sin palett. Nisse skulle ha \u00e4lskat att l\u00e4sa den senaste nyheten fr\u00e5n exoplaneternas sf\u00e4r, att det uppt\u00e4ckts en exoplanet svartare \u00e4n kol!<\/p>\n

Planeten heter TrES-2b och reflekterar mindre \u00e4n en procent av sin stj\u00e4rnas ljus. N\u00e5got liknande har vi inte sett i v\u00e5rt eget planet- och m\u00e5nsystem,<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om TrES-2b vet vi i korthet f\u00f6ljande:<\/p>\n

* Exoplaneten uppt\u00e4cktes 2006<\/strong> i s\u00f6kprojektet Trans-Atlantic Exoplanet Survey eller TrES.<\/p>\n

* Himlakroppen har h\u00f6g temperatur<\/strong>, varf\u00f6r inga reflekterande moln finns.
\n<\/strong><\/p>\n

* Planeten ligger 5 miljoner km<\/strong> fr\u00e5n sin stj\u00e4rna, en n\u00e4rhet som g\u00f6r att ythettan \u00e4r olidligt h\u00f6g, runt 1000 gr C.<\/p>\n

* Atmosf\u00e4ren best\u00e5r av ljusabsoberande<\/strong> “kemikalier”,\u00a0 alla v\u00e4lk\u00e4nda, vilket dock inte f\u00f6rklarar den extrema svartheten.<\/p>\n

* Huvudstj\u00e4rnan GSC 03549-02811 ligger<\/strong> 750 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss, i stj\u00e4rnbilden Draken.<\/p>\n

G\u00f6teborg bjuder in<\/h2>\n

Astronomdagarna i \u00e5r \u00e4ger som jag tidigare ber\u00e4ttat om rum i G\u00f6teborg, som representerar Sveriges vackra framsida.<\/p>\n

Det \u00e4r Chalmers radioastronomer som h\u00e5ller i t\u00e5tarna, och deras info kommer fortl\u00f6pande att publiceras h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Hoppas vi ses, f\u00f6r detta \u00e4r ett unikt tillf\u00e4lle f\u00f6r amat\u00f6rer, proffsastronomer och allm\u00e4nintresserade att “g\u00f6ra upp”.<\/p>\n

Medarrang\u00f6r \u00e4r anrika Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

W-bloggen Deep Sky-frossar: 1. Hubbles “Halsbandsnebulosa” Det blir mycket Deep Sky-objekt i dagens W-blogg, och varf\u00f6r inte b\u00f6rja med ESA\/NASA:s Hubble-teleskop och dess studie av Halsbandsnebulosan, “The Necklace Nebula”? Det vi ser \u00e4r en nyligen uppt\u00e4ckt planetarisk nebulosa PN G054.2-03.4, ett resultat av tv\u00e5 stj\u00e4rnor som snurrat runt varandra och som f\u00f6r “bara” 10 000… L\u00e4s mer »Nr 193 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18239"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18239"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18239\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18289,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18239\/revisions\/18289"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18239"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18239"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18239"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}