{"id":18290,"date":"2011-08-13T23:29:50","date_gmt":"2011-08-13T22:29:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=18290"},"modified":"2011-08-13T23:29:50","modified_gmt":"2011-08-13T22:29:50","slug":"nr-194-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/13\/nr-194-2011\/","title":{"rendered":"Nr 194 2011"},"content":{"rendered":"

Helgextra:<\/span><\/h3>\n

Stj\u00e4rnslynglar\u00a0 p\u00e5 rymmen<\/h2>\n

\"\"<\/a>\u00c4r man f\u00f6dd och uppvuxen p\u00e5 1940\/50-talen granng\u00e5rds med ett “barnhem” i H\u00f6\u00f6r (slynglarna fr\u00e5n Malm\u00f6 var inte farliga det minsta, men alla varnade oss f\u00f6r dem). \u00e4r man naturligtvis nyfiken p\u00e5 fenomenet stj\u00e4rnor som sticker sin kos. Varf\u00f6r g\u00f6r de det?
\nKlassiska\u00a0 exempel \u00e4r bin\u00e4ra AE Aurigae, My Columbae och 53 Arietis, de tv\u00e5 f\u00f6rsta\u00a0 som f\u00f6r drygt femtio \u00e5r sen p\u00e5visades ha kursen\u00a0 rakt bort ifr\u00e5n – Trapetset i Orionnebulosan! Deras\u00a0 flykthastighet ans\u00e5gs den g\u00e5ngen ligga drygt 100 km\/sek, och r\u00e4knade\u00a0 man bakl\u00e4nges uppt\u00e4cktes att deras flykt fr\u00e5n M42 och stj\u00e4rnkrubban d\u00e4r\u00a0 b\u00f6r ha skett f\u00f6r tv\u00e5 miljoner \u00e5r sen.<\/p>\n

F\u00f6r att greppa en stj\u00e4rna som “Orion-variabeln” AE Aur m\u00e5ste vi t\u00e4nka tredimensionellt, f\u00f6rs\u00f6ka se himlavalvet i tre dimensioner, inte bara i platta Rekt och Dekl utan \u00e4ven i djupled. Den unga dv\u00e4rgstj\u00e4rnan AE Aur med en app magn runt 6\u00a0 (f\u00f6ljeslagaren runt app magn 9) ligger ju rent gradm\u00e4ssigt l\u00e5ngt fr\u00e5n Orionnebulosan. vilket bara visar hur v\u00e5r stj\u00e4rnhimmel egentligen \u00e4r konstruerad. Stj\u00e4rnorna ligger olika l\u00e5ngt ut och olika n\u00e4ra oss, och ju n\u00e4rmare de ligger solen och ju fortare deras egenr\u00f6relser \u00e4r, desto l\u00e4ngre r\u00f6r de sig rent vinkelm\u00e4ssigt \u00f6ver tid p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n

AE Aur, som tillh\u00f6r O-associationerna,\u00a0 ses i dag som en “runaway star”, en genuin rymling cirka 1460 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss. M42 ligger ocks\u00e5 d\u00e4r n\u00e5nstans p\u00e5 det avst\u00e5ndet.<\/p>\n

Sannolikt orsakades flykten fr\u00e5n Orion-komplexet genom en kollision mellan tv\u00e5 bin\u00e4ra stj\u00e4rnsystem, som svingade i v\u00e4g AE Aur ut p\u00e5 dess os\u00e4kra vandring genom\u00a0 Vintergatan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Relevanta fakta om AE Aurigae h\u00e4mtade fr\u00e5n n\u00e4tet (obs. 1 mas = 1\/1000-dels b\u00e5gsekund):<\/p>\n

* Radial velocity 59.1 km\/s
\n* Proper motion RA: -4.05 mas\/yr
\n* Dec.: 43.22 mas\/yr
\n* Parallax 2.24 \u00b1 0.74 mas<\/strong><\/p>\n

* Absolute magnitude\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 -2.3
\n* Mass\u00a0\u00a0\u00a0 17 M\u2609
\n* Radius\u00a0\u00a0\u00a0 5 R\u2609
\n* Luminosity\u00a0\u00a0\u00a0 30,000 L\u2609
\n* Temperature\u00a0\u00a0\u00a0 30,000 K
\n* Rotation\u00a0\u00a0\u00a0 5 Km\/s<\/strong><\/p>\n

Perseiderna 2011…<\/h2>\n

.. var ingen “hit” p\u00e5 v\u00e5rt observatorium. Tre kv\u00e4llar – varje kv\u00e4ll med moln. Men en glatt g\u00e5ng har \u00e4nd\u00e5 h\u00e5llt\u00a0 ig\u00e5ng ute p\u00e5 TB-obsis, och vi har haft g\u00e4ster b\u00e5de fr\u00e5n Oxie, Kirseberg, Limhamn, Aggarp och Ystad.<\/p>\n

I brist p\u00e5 stj\u00e4rnklarhet\u00a0 k\u00f6rde vi meteorekon live fr\u00e5n en radarstation i USA, och dessutom gav Peter Linde<\/strong> oss en god sammanfattning av vad vi vet om Perseiderna och dess upphovskomet Swift-Tuttle.<\/p>\n

Elenin-kometen i fokus<\/h2>\n
\n
\n
F\u00f6r en vecka sen (6 aug)\u00a0 lyckades NASA:s ena STEREO-sond (STEREO B) f\u00e5 syn p\u00e5 kometen Elenin.<\/div>\n
Bildbeviset har vi h\u00e4r:<\/div>\n<\/div>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

NASA sl\u00e4pper inte kometen ur sikte p\u00e5 en tid, har jag f\u00f6rst\u00e5tt. Tv\u00e4rtom. \u00c4ven SOHO:s och STEREO:s koronagrafer d\u00e4r ute kommer att kopplas in i bevakningen.<\/p>\n<\/div>\n

Veckans stora nyhet?<\/h2>\n

Christian Vestergaard<\/strong> ber\u00e4ttar att Aftonbladet<\/em> plockade upp nyheten om den kolkolkolsvarta planeten (se f\u00f6rra W-bloggen), men internationellt verkar det som om den STORA nyheten har varit spekulationerna om att m\u00e5nens baksida skapats av en “m\u00e5ne till m\u00e5nen” – i realiteten att jorden en g\u00e5ng haft TV\u00c5 m\u00e5nar.<\/p>\n

Enligt teorin som presenterades i W-bloggen nr 187 2011 kan m\u00e5nens baksida f\u00f6rklaras av att en g\u00e5ng i tidernas begynnelse la sig den mindre m\u00e5nen sn\u00e4llt och beskedligt som en “pannkaka” \u00f6ver baksidan, vilket skulle f\u00f6rklara de uppenbara skillnaderna mellan v\u00e5r drabants b\u00e4gge halvor.<\/p>\n

Chalmers-astronomerna h\u00e5ller i taktpinnen<\/h2>\n

\u00c5rets upplaga av klassikern Astronomdagar \u00e4r ju f\u00f6rlagd till G\u00f6teborg, och p\u00e5 Chalmers hemsida finns all relevant info<\/a>.<\/p>\n

Astronomdagarna \u00e4r sen gammalt ett arrangemang med Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet som medarrang\u00f6r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helgextra: Stj\u00e4rnslynglar\u00a0 p\u00e5 rymmen \u00c4r man f\u00f6dd och uppvuxen p\u00e5 1940\/50-talen granng\u00e5rds med ett “barnhem” i H\u00f6\u00f6r (slynglarna fr\u00e5n Malm\u00f6 var inte farliga det minsta, men alla varnade oss f\u00f6r dem). \u00e4r man naturligtvis nyfiken p\u00e5 fenomenet stj\u00e4rnor som sticker sin kos. Varf\u00f6r g\u00f6r de det? Klassiska\u00a0 exempel \u00e4r bin\u00e4ra AE Aurigae, My Columbae och… L\u00e4s mer »Nr 194 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18290"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18290"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18344,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18290\/revisions\/18344"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}