{"id":18584,"date":"2011-08-17T18:20:56","date_gmt":"2011-08-17T17:20:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=18584"},"modified":"2011-08-17T23:09:16","modified_gmt":"2011-08-17T22:09:16","slug":"nr-199-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/17\/nr-199-2011\/","title":{"rendered":"Nr 199 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Megaklumpar i ESO:s &#8220;deepdeep&#8221; sky<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/esologo1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-18618\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/esologo1.jpg\" alt=\"\" width=\"61\" height=\"80\" \/><\/a>Bortsett fr\u00e5n universum sj\u00e4lv &#8211; finns det st\u00f6rre himlakroppar i v\u00e5rt kosmos \u00e4n fenomen som denna megaklump kallad\u00a0 <span style=\"text-decoration: underline;\">Lyman-alfa-blobb<\/span>, uppt\u00e4ckt f\u00f6r drygt tio \u00e5r sen av japanska Subaru-teleskopet men nu kartlagd och v\u00e4gd av ESO:s VLT-instrument i Chile?<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1130\/\">Kv\u00e4llens ESO-pressmess<\/a> \u00e4r ganska h\u00e4pnadsv\u00e4ckande:<\/p>\n<p><strong>* Klumpmolnets kraftk\u00e4lla<\/strong> m\u00e5ste vara galaxer som \u00e4r inb\u00e4ddande inuti klumpen.<\/p>\n<p><strong>* Dessa v\u00e4ldiga och mycket ljusstarka,<\/strong> ovanliga formationer hittas vanligtvis i omr\u00e5den i det tidiga universum d\u00e4r densiteten av materia \u00e4r h\u00f6g.<\/p>\n<p><strong>* Forskarteamet uppt\u00e4ckte <\/strong>att ljuset som kommer fr\u00e5n en av dessa blobbar \u00e4r polariserat, vilket har med kosmos elektromagnetiska v\u00e5gskvalp att g\u00f6ra.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-18590\" title=\"Foto: ESO\/VLT\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a-1024x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1130a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\u2013 Vi har f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen visat att gl\u00f6den fr\u00e5n detta g\u00e5tfulla objekt \u00e4r utspritt ljus fr\u00e5n ljusstarka galaxer inuti det, snarare \u00e4n gasen i molnet som lyser, f\u00f6rklarar <strong>Matthew Hayes<\/strong> vid Toulouses universitet i Frankrike, huvudf\u00f6rfattare till artikeln i <em>Nature<\/em> (ute i moroogn 18 aug).<\/p>\n<p>Lite kortdata om denna blobb:<\/p>\n<p><strong>* LAB-1 uppt\u00e4cktes<\/strong> \u00e5r 2000.<\/p>\n<p><strong>* Avst\u00e5ndet <\/strong>11,5 miljarder ljus\u00e5r.<\/p>\n<p><strong>* Diametern <\/strong>300 000 ljus\u00e5r.<\/p>\n<p><strong>* Genom att observera m\u00e5let<\/strong> under ungef\u00e4r 15 timmar med j\u00e4tteteleskopet VLT uppt\u00e4ckte teamet att ljuset fr\u00e5n himlakropen var polariserat i en ring runt dess mitt, men att det inte alls var polariserat i centrum. Denna effekt \u00e4r n\u00e4stintill om\u00f6jlig att producera om ljuset endast kommer fr\u00e5n gas som faller in mot blobben p\u00e5 grund av gravitation. Men det \u00e4r just vad man kan f\u00f6rv\u00e4nta sig om ljuset ursprungligen kommer fr\u00e5n galaxer som ligger inb\u00e4ddade i centralregionen, innan det sprids av den omgivande gasen.<\/p>\n<p>Astronomerna planerar nu att studera fler av dessa objekt f\u00f6r att se om resultaten f\u00f6r LAB-1 st\u00e4mmer \u00e4ven f\u00f6r andra blobbar.<\/p>\n<p>Hur stora dessa blobbar \u00e4r i j\u00e4mf\u00f6relse t ex med Andromedagalaxen, visar <a href=\"http:\/\/www.subarutelescope.org\/Pressrelease\/2006\/07\/26\/index.html\">denna pedagogiska bild fr\u00e5n de japanska Subaru-astronomerna 2006<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-18603\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3-1024x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fig3_s.jpg\"><br \/>\n<\/a><\/p>\n<div id=\"msgBodyDiv\" class=\"msgBodyTxt\" style=\"padding-left: 0px;\">\n<h2>Larmet g\u00e5r!<\/h2>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Ig\u00e5r gick larmet: NASA:s SDO har noterat en st\u00f6rre solfl\u00e4cksgrupp n\u00e4ra solranden p\u00e5 den nord\u00f6stra delen av fotosf\u00e4ren. Solfl\u00e4cksgruppen hade i g\u00e5r inte f\u00e5tt n\u00e5got nummer, rapporterade\u00a0 <strong>Christian Vestergaard<\/strong> i en live-rapport till W-bloggn.<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">I dag har <\/span><\/span>alla solteleskop, jordbundna eller\u00a0 rymdbaserade, fokuserat p\u00e5 solfl\u00e4ckarna, som f\u00e5tt nr 1271 i denna solcykel och som kan komma att orsaka vackra norrsken, kanske jordmagnetiska st\u00f6rningar och annat kryptiskt om n\u00e5gra dagar.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/sdo.gsfc.nasa.gov\/data\/\">SDO:s bild i morse i h\u00e5rda v\u00e5gl\u00e4ngder<\/a> s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r :<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/latest_256_0171.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18621\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/latest_256_0171.jpg\" alt=\"\" width=\"256\" height=\"256\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/latest_256_0171.jpg 256w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/latest_256_0171-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 256px) 100vw, 256px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och fr\u00e5n jorden kunde vi i g\u00e5r t ex via <a href=\"http:\/\/http:\/\/www.bbso.njit.edu\/\">Big Bear Solar Observatory i Californien se detta i Ha-ljus<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-18623\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc-1024x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/fullbc.jpg 2048w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a>:<\/p>\n<p>Den solfl\u00e4cksgrupp vi ska h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5 \u00e4r den t v precis ovan ekvatorn. Den kommer kommande dagar att n\u00e4rma sig solmitten mer och mer, och n\u00e4r den \u00e4r riktad direkt mot jorden, det \u00e4r d\u00e5 vi kan r\u00e4kna med en intensiv partikelstr\u00f6m mot v\u00e5r egen magnetosf\u00e4r.<\/p>\n<p>\u00c4ven gruppen under ekvatorn t v (nr 1272) anses &#8220;lovande&#8221; som k\u00e4lla f\u00f6r flare-utbrott.<\/p>\n<p>S\u00e4kert f\u00f6ljer en rad solamat\u00f6rer ocks\u00e5 h\u00e4ndelseutvecklingen.<\/p>\n<h2>Galilei &#8211; astrologen!<\/h2>\n<div>Det fanns en tid n\u00e4r vetenskapshistoriker g\u00e4rna &#8220;gl\u00f6mde&#8221; eller rentav medvetet\u00a0 f\u00f6rtr\u00e4ngde att <strong>Galileo Galilei<\/strong> var en h\u00e4ngiven horoskopmakare. Numera vet vi b\u00e4ttre, och <a href=\"http:\/\/www.dioi.org\/kn\/galileo\/index.htm\">en bra skildrign finns t ex p\u00e5 n\u00e4tet, f\u00f6rfattad av Nick Kollerstrom<\/a>.<\/div>\n<div>Inte minst n\u00e4r Galllei uppt\u00e4ckt sina fyra Jupiter-m\u00e5nar och t\u00e4nkte dedicera dem till <strong>Cosimo II de Medici<\/strong>, gick horoskopf\u00f6rfattande och astronomiska uppt\u00e4ckter hand i hand. Som denna bild d\u00e4r han skissat p\u00e5 Medici-furstens f\u00f6delsetid och i skissblocket \u00e4ven f\u00e5tt med en 20 ggr:s f\u00f6rstoring av m\u00e5nen md stj\u00e4rnor av bara farten!<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/image001-small.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18607\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/image001-small.png\" alt=\"\" width=\"428\" height=\"675\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/image001-small.png 428w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/image001-small-190x300.png 190w\" sizes=\"(max-width: 428px) 100vw, 428px\" \/><\/a><\/div>\n<\/div>\n<h2>Hur farliga \u00e4r Perseiderna?<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/rongaran_perseid.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-18614\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/rongaran_perseid-300x194.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"194\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/rongaran_perseid-300x194.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/rongaran_perseid.jpg 610w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Om ISS-astronauten <strong>Ron Garans <\/strong>fantastiska bild p\u00e5 Perseiden &#8220;ovanifr\u00e5n&#8221; (se W-bloggens PS i m\u00e5ndags kv\u00e4ll) finns mer att s\u00e4ga, och <strong>Christian Vestergaard <\/strong>har snappat <a href=\"http:\/\/blogs.discovermagazine.com\/badastronomy\/2011\/08\/15\/what-a-falling-star-looks-like-from-space\/\">upp en bloggsajt d\u00e4r det s\u00e4gs <\/a>att trots ymnigt med meteorsv\u00e4rmar\u00a0 s\u00e5 har ISS, den internationella rymdstationen, aldrig tr\u00e4ffats av en inst\u00f6rtande meteorid d\u00e4r uppe.<\/p>\n<p>D\u00e5 utg\u00f6r i st\u00e4llet diverse rymdskrot fr\u00e5n misslyckade projekt och satelitkollisioner en st\u00f6rre fara, vilket bl a gjort att ISS d\u00e5 och d\u00e5 f\u00e5tt gira undan annalkande skrot.<\/p>\n<p>Samtidigt erinras om att en satellit 1993 sl\u00e4cktes ner\u00a0 p g a en fulltr\u00e4ff av ett rymdkorn tillh\u00f6rande Perseiderna. En kommunikationssatellit, Olympus, fick en kyss, tr\u00e4ffen orsakade ett plasmamoln som gjorde att det som satelliten var byggd f\u00f6r &#8211; kommunikationer &#8211; totalramponerades.<\/p>\n<h2>Missat info om Astronomdagarna?<\/h2>\n<p>Jag tror inte att n\u00e5gon som f\u00f6ljt W-bloggen senaste m\u00e5nader har missat budskapet: Att det \u00e4r Astronomdagar i G\u00f6teborg i skiftet september-oktober, p\u00e5 Chalmers, med en rad f\u00f6redrag. Nordenmark-f\u00f6rel\u00e4sning av v\u00e5r professor emeritus <strong>G\u00f6sta Gahm<\/strong>, utflykt till Onsala rymdobsis och en grandios gemensam middag.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011\">All info h\u00e4r!<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-215.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18627\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-215.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"149\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web116.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18630\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web116.jpg\" alt=\"\" width=\"138\" height=\"138\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla19.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-18632\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla19.png\" alt=\"\" width=\"144\" height=\"141\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Megaklumpar i ESO:s &#8220;deepdeep&#8221; sky Bortsett fr\u00e5n universum sj\u00e4lv &#8211; finns det st\u00f6rre himlakroppar i v\u00e5rt kosmos \u00e4n fenomen som denna megaklump kallad\u00a0 Lyman-alfa-blobb, uppt\u00e4ckt f\u00f6r drygt tio \u00e5r sen av japanska Subaru-teleskopet men nu kartlagd och v\u00e4gd av ESO:s VLT-instrument i Chile? Kv\u00e4llens ESO-pressmess \u00e4r ganska h\u00e4pnadsv\u00e4ckande: * Klumpmolnets kraftk\u00e4lla m\u00e5ste vara galaxer som&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/17\/nr-199-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 199 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18584"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18584"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18584\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18647,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18584\/revisions\/18647"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18584"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18584"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18584"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}