![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/Alpha_Persei_Cluster1.jpg\" "\\"Perseus-hopen.")
<\/a>Algol, Beta i Perseus, brukar f\u00e5 all uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r vi skriver om de ljusaste stj\u00e4rnorna i den stj\u00e4rnbilden. Men Alfa, Mirfak, utg\u00f6r ocks\u00e5 en utmaning:<\/p>\n* Det \u00e4r en superj\u00e4tte, s<\/strong>pektralklass F5, ligger ungef\u00e4r 600 ljus\u00e5r bort och har en radie n\u00e4stan sextio ggr solens.<\/p>\n * Stj\u00e4rnan \u00e4r en ickevariabel <\/strong>– och en av de ljusaste UV- och r\u00f6ntgenk\u00e4llorna i den \u00f6ppna stj\u00e4rnhopen uppkallad efter stj\u00e4rnan.<\/p>\n Detta st\u00e4mmer illa med g\u00e4ngse vetande om superj\u00e4ttar, dessa brukar inte f\u00f6ra v\u00e4sen av sig i det h\u00e5rda r\u00f6ntgenomr\u00e5det, s\u00e5\u00a0 nu undrar en Boulder-forskare kort och gott<\/a>: Instrument ombord p\u00e5 Hubble-teleskopet<\/span> kommer p\u00e5 den ena m\u00e4rkv\u00e4rdigheten efter den andra, och data fr\u00e5n ROSAT<\/span> visar att r\u00f6ntgenutstr\u00e5lningen kommer fr\u00e5n en position 9 b\u00e5gsekunder fr\u00e5n stj\u00e4rnan.<\/p>\n S\u00e5 forskarens f\u00f6rmodan \u00e4r inte helt orimlig: Att en dv\u00e4rgstj\u00e4rna i stj\u00e4rnhopen r\u00e5kar ligga s\u00e5 n\u00e4ra den ljusa \u03b1 Per att de inte g\u00e5r att skilja \u00e5t i det optiska omr\u00e5det.<\/p>\n Notabelt \u00e4r att Perseus-hopen har nr 39 i Per Collinders<\/strong>, Lundmark-elevens, stj\u00e4rnhopskatalog.<\/p>\n Aprop\u00e5 Tea Party-r\u00f6relsen i USA, s\u00e5 tipsar Robert Cumming <\/strong>om att dessa h\u00f6gerkonservativa krafter (och d\u00e5 talar vi om H\u00d6GER och KONSERVATIVA – i USA!!!) faktiskt har en rymdsida d\u00e4r de diskuterar <\/a>vad som ska g\u00f6ras och inte g\u00f6ras ute i rymden.<\/p>\n Amerikansk rymdpolitik debatteras ocks\u00e5 p\u00e5 denna sajt, kallad spacepolitics.com<\/a>.<\/p>\n Robert h\u00e5ller precis p\u00e5 med redigeringen av kommande nummer av Popul\u00e4r Astronomi<\/em>, som kommer att diskutera en hel del svensk rymdpolitik.<\/p>\n Det mest m\u00e4rkliga med te-folket, n\u00e4r det g\u00e4ller rymdindustriella satsningar, \u00e4r att de inte verkar lyssna p\u00e5 vad representanter f\u00f6r den amerikanska f\u00f6rsvarsmakten har att s\u00e4ga. D\u00e4remot \u00e4r de v\u00e4ldigt mycket f\u00f6r privata initiativ inom rymdsektorn och mot statliga (= NASA) ingrepp som sabbar f\u00f6r marknadskrafterna p\u00e5 rymdomr\u00e5det.<\/p>\n Det var klart bara en tidsfr\u00e5ga innan det skulle ske, att solforskarna l\u00e4rt sig tekniken att f\u00f6lja solvinden visuellt “fr\u00e5n ax till kaka”, fr\u00e5n CME-utbott p\u00e5 solen till dess solstormen sveper in \u00f6ver jordklotet.<\/p>\n Nu har det skett, och det \u00e4r NASA:s STEREO A-sond som m\u00f6jliggjort den unika vidvinkelupptagningen vi nu f\u00e5tt se och som h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n 2008.<\/p>\n CME st\u00e5r f\u00f6r Coronal Mass Ejections och \u00e4r v\u00e4ldiga plasmautbrott p\u00e5 solytan.\u00a0 P\u00e5 solytan \u00e4r CME:s l\u00e4tta at se, men v\u00e4l i rymden sjunker synligheten snabbt. D\u00e4r \u00e4r solvinden cirka 1000 ggr svagare \u00e4n Vintergatan och miljarder ggr svagare \u00e4n fullm\u00e5nen. Det \u00e4r bara med\u00a0 yppersta teknisk fingerspetsk\u00e4nslighet som ingenj\u00f6rer och forskare kunnat detektera solvinden i det inre av det\u00a0 interplanet\u00e4ra omr\u00e5det,<\/p>\n Efter tre dagar n\u00e5r solvinden jorden, och d\u00e5 upptr\u00e4der norrsken, st\u00f6rningar i\u00a0 kommunikationer och kanske – som i Malm\u00f6 2003 – att ljuset g\u00e5r.<\/p>\n I sitt pressmess s\u00e4ger solforskarna <\/a>att de k\u00e4nner sig ungef\u00e4r som n\u00e4r de f\u00f6rsta bilderna fr\u00e5n de f\u00f6rsta v\u00e4dersatelliterna ramlade in: Prognoserna f\u00f6r rymdv\u00e4dret kan nu bara bli b\u00e4ttre och b\u00e4ttre.<\/p>\n N\u00e4r man s\u00e4tter sig f\u00f6r att l\u00e4sa p\u00e5 n\u00e5gra generationer gamla\u00a0 planetbildningsteorier “typ” Sir James Jeans<\/strong> i b\u00f6rjan av 1900-talet, inser man samtidigt vilka kvantumspr\u00e5ng fram\u00e5t astronomin har tagit. Jeans trodde att en stj\u00e4rna som passerat solen genom gravitationkraften dragit med\u00a0 sig solmateria, som sen bildat v\u00e5rt planetsystem.<\/p>\n En konsekvens av teorin var att planeter var v\u00e4ldigt s\u00e4llsynta i kosmos.<\/p>\n Mot Jeans st\u00e4llde en svensk som Erik Holmberg<\/strong> och den danskf\u00f6dde amerikanen K A Strand <\/strong>upp andra teorier; Holmberg funderade mycket \u00f6ver om planeter kunde detekteras genom st\u00f6rningar i t ex dubbelstj\u00e4rnesystem.\u00a0 Holmberg skrev om saken i bl a Cassiopeia<\/em>, ASTB:s fina \u00e5rsbok (en komplett samling finns p\u00e5 TBO-biblioteket!)<\/p>\n Erik Holmberg (1908-2000) fick precis som K A Strand uppleva det definitiva genombrottet i exoplanet-jakten – det skulle vara kul att veta vad svensken tyckte och t\u00e4nkte om de f\u00f6rsta riktiga exofynden i mitten av 1990-talet.<\/p>\n Se dessa rader som en sorts ingress till de senaste dagarnas nyhet, som presterats av ett g\u00e4ng tysk-brittiska teoretiska astronomer<\/a>: Att v\u00e5rt eget planetsystem med dess f\u00f6rdelning av stora och sm\u00e5 planeter i n\u00e4stan cirkul\u00e4ra banor i samma banplan runt\u00a0 sin stj\u00e4rna sannolikt \u00e4r mera undantag \u00e4n regel i Vintergatan.<\/p>\n Planeter med mot stj\u00e4rnplanet snedvinklade\u00a0 banor – dessutom planeterna snurrande i motsatt, retrograd riktning mot sin stj\u00e4rnas rotation – \u00e4r ett fenomen att r\u00e4kna med, och i dag spekuleras det i vad “st\u00f6rningar” i en protoplanetskiva f\u00e5r f\u00f6r konsekvenser, t ex fr\u00e5n en passerande stj\u00e4rna eller kollisioner mellan en planetbildningsskiva och den interstell\u00e4ra materien.<\/p>\n De flesta planetsystem anses i dag bildas i stj\u00e4rnhopar, d\u00e4r avst\u00e5ndet mellan de ing\u00e5ende stj\u00e4rnorna \u00e4r kort och d\u00e4r stj\u00e4rn\/gas\/stoft-molnsm\u00f6ten d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r mer frekventa \u00e4n i andra delar av en galax.<\/p>\n Dagens forskare utesluter inte att l\u00e4tta planeter kan kastas ut ur sina stj\u00e4rnsystem medan t ex Jupiter-liknande gasj\u00e4ttar knuffas in n\u00e4ra sina huvudstj\u00e4rnor.<\/p>\n … Astronmdagarna i G\u00f6teborg forts\u00e4tter. All info h\u00e4r!<\/a><\/p>\n Vad \u00e4r det f\u00f6r fel p\u00e5 \u03b1 Per? Algol, Beta i Perseus, brukar f\u00e5 all uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r vi skriver om de ljusaste stj\u00e4rnorna i den stj\u00e4rnbilden. Men Alfa, Mirfak, utg\u00f6r ocks\u00e5 en utmaning: * Det \u00e4r en superj\u00e4tte, spektralklass F5, ligger ungef\u00e4r 600 ljus\u00e5r bort och har en radie n\u00e4stan sextio ggr solens. * Stj\u00e4rnan… L\u00e4s mer »Nr 201 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18688"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18688"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18688\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18739,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18688\/revisions\/18739"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18688"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18688"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18688"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\u00c4r \u03b1 Per en vit dv\u00e4rg i superj\u00e4ttef\u00f6rkl\u00e4dnad?<\/p>\nTea Partyt i rymden<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSolvinden p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nPlaneter med snedvinklade banor<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nNedr\u00e4kningen f\u00f6r…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"