{"id":18863,"date":"2011-08-24T09:50:50","date_gmt":"2011-08-24T08:50:50","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=18863"},"modified":"2011-08-24T11:25:00","modified_gmt":"2011-08-24T10:25:00","slug":"nr-205-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/24\/nr-205-2011\/","title":{"rendered":"Nr 205 2011"},"content":{"rendered":"

Kallaste stj\u00e4rnan hittad – en Y-stj\u00e4rna!<\/h2>\n

NASA-forskare bekr\u00e4ftar i dag att de med hj\u00e4lp av den infrar\u00f6dk\u00e4nsliga WISE-sonden (Wide-field Infrared Survey Explorer) hittat en helt ny spektralklass av stj\u00e4rnor – Y-dv\u00e4rgar, med extremt l\u00e5ga yttemperaturer.<\/p>\n

Nyligen tyckte vi att bruna T9-dv\u00e4rgar p\u00e5 n\u00e5gra hundra Celsius-grader var helt extrema, men nu har ytterligare ett genombrott skett. Och Y-dv\u00e4rgar ligger relativt n\u00e4ra v\u00e5r sol, ungef\u00e4r 9 till 40 ljus\u00e5r bort.\u00a0WISE 1541-2250 tr\u00e4nger l\u00e4tt in bland de tio n\u00e4rmaste stj\u00e4rnorna med sina nio ljus\u00e5r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r NASA:s avg\u00e5ende astrofysik-chef Jon Morse som ber\u00e4ttar om det halva dussinet nyuppt\u00e4ckta bruna dv\u00e4rgar<\/a>, stj\u00e4rnor som inte kan f\u00e5 ig\u00e5ng n\u00e5gra avg\u00f6rande nukle\u00e4ra processer i k\u00e4rnorna och som ligger i spannet mellan stj\u00e4rna och gasplanet. Gr\u00e4nserna flyter.<\/p>\n

WISE har hittills identifierat ett 100-tal nya dv\u00e4rgsolar med hj\u00e4lp av megastora jordbundna teleskop och spektrografer. Sex av dessa stj\u00e4rnor klassas som kalla Y-stj\u00e4rnor. V\u00e4rstingen bland dem \u00e4r stj\u00e4rnan WISE 1828+2650 med en yttemp p\u00e5 25 gr Celsius. Ett bra stycke under v\u00e5r egen kroppstemp!!!<\/p>\n

(Tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson <\/strong>som p\u00e5passligt uppsnappade NASA-nyheten i morse.)<\/p>\n

PS.<\/strong><\/span><\/p>\n

Hur ska den nya spektralramsan lyda? Kom med f\u00f6rslag! Klassiska <\/span>O<\/strong>, B<\/strong>e A F<\/strong>ine G<\/strong>irl, K<\/strong>iss M<\/strong>e R<\/strong>ight N<\/strong>ow, S<\/strong>weetie.. m\u00e5ste kompletteras med n\u00e5nting p\u00e5 T<\/strong> och nu Y<\/strong>.<\/p>\n

En duktig rymdunge!<\/h2>\n

Aprop\u00e5 rymdungarna i f\u00f6rra W-bloggen, s\u00e5 ber\u00e4ttar Christian Vestergaard<\/strong> att han l\u00e4st om den blott 12 \u00e5r gamla skolflickan Lara O\u00b4Brien<\/strong> fr\u00e5n Victoria, Australien, och hennes sekvensbilder av junis totala m\u00e5nf\u00f6rm\u00f6rkelse. Vad m\u00e5nde bliva av den tjejen?<\/span><\/span><\/p>\n

Lara vann junioravdelningen av den astrofotot\u00e4vling, som Sydney Observatory arrangerat<\/a>.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\n

Sn\u00f6vit borde kallas Sn\u00f6r\u00f6d?<\/h2>\n
\"\"<\/a>Dv\u00e4rgplanetuppt\u00e4ckaren Mike Brown ber\u00e4ttar p\u00e5 sin blogg<\/a> om de senaste fynden fr\u00e5n Kuiper-b\u00e4ltet och dv\u00e4rgplaneten som popul\u00e4rt kallas Snow White\/Sn\u00f6vit.<\/div>\n
St\u00f6rre delen av planetens yta \u00e4r t\u00e4ckt av is, fruset vatten, vilket inte direkt f\u00f6rv\u00e5nar Brown. D\u00e4remot f\u00f6rv\u00e5nade isens R\u00d6DA f\u00e4rg, och\u00a0 nu tror Brown och hans kolleger att det vi ser \u00e4r de sista resterna av metanfrost.<\/div>\n
Enligt Mike Brown fungerar det s\u00e5 h\u00e4r:<\/div>\n
Om vi har en metanrik atmosf\u00e4r, f\u00e5r vi metanfrost. Om detta metan l\u00e4gger sig p\u00e5 en planetyta och vi bombarderar den ytan med solpartiklar och kosmisk str\u00e5lning, f\u00e5r vi en r\u00f6d kul\u00f6r.<\/div>\n
Dv\u00e4rgplanetens officiella beteckning \u00e4r 2007 OR10 och den har en starkt excentrisk bana. Dess senaste perihelium \u00e4gde rum omkring 1856, himlakroppen ligger nu runt 86 AU fr\u00e5n solen och apheliumet (drygt 100 AU) ber\u00e4knas infalla omkring \u00e5r 2130.<\/div>\n
<\/div>\n
<\/div>\n

\u00c4nnu en kometkollektion Garradd-bilder..<\/h2>\n
.. fr\u00e5n Italien och Rolando Ligustri<\/strong> (by courtesy of Christian Vestergaard<\/strong>):<\/span><\/span><\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n

8,7 miljoner arter<\/h2>\n
Forskare p\u00e5 Hawaii har nu r\u00e4knat ut att det p\u00e5 jorden finns \u00e5tminstone 8,7 miljoner arter.<\/div>\n
Tidigare spekulationer har hamnat mellan 3 och 100 miljoner, men dagens siffra \u00e4r inte fy skam.<\/div>\n
Den \u00e4ldsta i dag levande arten p\u00e5 jordklotet anses vara\u00a0 limulus polyphemus, p\u00e5 svenska h\u00e4stskokrabban, ibland \u00e4ven kallad dolksvans, med 445 miljoner \u00e5r p\u00e5 nacken.<\/div>\n
En s\u00e5n krabat kan bli flera \u00e5rtionden gammal och ett par decimeter stor, s\u00e5 det \u00e4r ingenting direkt att leka med eller ha hemma i akvariet.<\/div>\n

Fullsp\u00e4ckat G\u00f6teborgs-program<\/h2>\n
Om Astronomdagarna och dess inneh\u00e5ll, kan l\u00e4sas p\u00e5 Chalmers hemsida<\/a>.<\/div>\n
\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kallaste stj\u00e4rnan hittad – en Y-stj\u00e4rna! NASA-forskare bekr\u00e4ftar i dag att de med hj\u00e4lp av den infrar\u00f6dk\u00e4nsliga WISE-sonden (Wide-field Infrared Survey Explorer) hittat en helt ny spektralklass av stj\u00e4rnor – Y-dv\u00e4rgar, med extremt l\u00e5ga yttemperaturer. Nyligen tyckte vi att bruna T9-dv\u00e4rgar p\u00e5 n\u00e5gra hundra Celsius-grader var helt extrema, men nu har ytterligare ett genombrott skett.… L\u00e4s mer »Nr 205 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18863"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=18863"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18863\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18910,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/18863\/revisions\/18910"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=18863"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=18863"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=18863"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}