![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/AP_Col_260.jpg\" "\\"En")
<\/a>En ung babystj\u00e4rna p\u00e5 bara 27 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd fr\u00e5n solen – skapad EFTER den jordtid d\u00e5 dinosaurierna dog ut h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r hemplanet! Det \u00e4r dagens mest spektakul\u00e4ra\u00a0 nyhet fr\u00e5n det astronomiska forskningsf\u00e4ltet, och nyheten kommer fr\u00e5n Australien<\/a>.<\/p>\n* AP Columbae har \u00e5ldersbest\u00e4mts<\/strong> till 40 miljoner \u00e5r och tillh\u00f6r unga lovande stj\u00e4rnor p\u00e5 v\u00e4g in i huvudserien.<\/p>\n * Stj\u00e4rnan tillh\u00f6r de r\u00f6da dv\u00e4rgarna <\/strong>och f\u00f6rhoppningen \u00e4r nu att astronomerna \u00e4ven ska kunna detektera planeter runt stj\u00e4rnbabyn, som kommer\u00a0 att specialstuderas av j\u00e4tteteleskopen p\u00e5 s\u00f6dra halvklotet fram\u00f6ver.<\/p>\n Bakom uppt\u00e4ckten ligger ett internationellt forskningsteam med bl a den unge forskardoktoranden Simon Murphy<\/strong>, som nu f\u00e5r allt massmedialjus p\u00e5 sig.<\/p>\n Tecken tyder p\u00e5 att komet Elenin \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att bryta itu i sina best\u00e5ndsdelar. Stay tune!<\/p>\n Detta skedde redan 1921-22, mitt under den h\u00e4ftiga debatten om “island universe”-id\u00e9ns vara eller\u00a0 ickevara. \u00d6piks avst\u00e5nd kom att ligga n\u00e4rmare det vi i dag anser vara det korrekta, till och med n\u00e4rmare sanningen \u00e4n Edwin Hubbles<\/strong>! <\/span><\/p>\n Jag k\u00e4nner mig som “skomakare bliv vid din l\u00e4st” och \u00e4r verkligen inte hundra insatt i \u00d6piks metod men fattar s\u00e5 mycket att det handlar om relativa hastigheter inuti “nebulosor” typ M31, anv\u00e4ndandet av Newtons gravitationslag, m\u00e4tningar av massa, luminositet och den skenbara ljusstyrkan hos M31:s centrala del. \u00d6piks formel var och \u00e4r, f\u00f6rst\u00e5r jag, lika enkel som genial och \u00e4r ett fullt anv\u00e4ndbart redskap i dag f\u00f6r galaxforskare och kosmologer.<\/p>\n Det intrssanta f\u00f6r mig som allm\u00e4nt\u00e4nd p\u00e5 astronomins nutidshistoria \u00e4r \u00d6piks aktualitet i dag, det f\u00e5r ni till\u00e5ta mig som amat\u00f6r. Pekka\u00a0 Teerikorpi<\/strong> heter t ex en finsk astronom knuten till Tuorla Observatory, finska Turku\/\u00c5bo, som nyligen tagit fasta p\u00e5 och noterat hur brukbar och “levande” \u00d6piks metod \u00e4r <\/a>i kosmologiska sammanhang.<\/p>\n Att sen \u00d6pik uppenbarligen ocks\u00e5 var en synnerligen intressant personlighet \u00e4r en annan sak. Han slogs p\u00e5 den vita sidan under inb\u00f6rdeskriget i Ryssland efter revolutionen 1917, flydde och blev s\u00e5 sm\u00e5ningom chef f\u00f6r observatoriet i Armagh, Nordirland, och – tror jag – en av Knut Lundmarks<\/strong> och Frida Palm\u00e9rs<\/strong> b\u00e4sta v\u00e4nner. Det tog drygt 30 \u00e5r f\u00f6r \u00d6pik att f\u00e5 tr\u00e4ffa sin dotter som tvingades stanna kvar i Sovjetv\u00e4ldet.<\/p>\n var h\u00e4nger den?<\/p>\n NASA:s Cassini-sond tog h\u00e4rom dan denna n\u00e4rbild av Saturnus-m\u00e5nen Hyperion. Cassini passerade m\u00e5nen p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 25 000 kilometer.<\/p>\n Som alla himlakroppar d\u00e4rute \u00e4r Hyperion full av kratrar efter krockar och nedslag. N\u00e4r den f\u00f6rsta asteroid eller m\u00e5ne d\u00e4r ute uppt\u00e4cks UTAN kratrar, \u00e4r det dags att skriva om l\u00e4rob\u00f6ckerna igen. De lite \u00e4ldre i W-bloggskretsen kommer ih\u00e5g vilken sensation det var n\u00e4r det f\u00f6rsta Mariner-bilderna tankades ner och visade Mars yta med kratrar. Sen dess \u00e4r kratrar vardagsmat i den planet\u00e4ra v\u00e4rlden.<\/p>\n Hyperions diameter anses ligga p\u00e5\u00a0 runt 270 km, ungef\u00e4r avst\u00e5ndet Malm\u00f6-G\u00f6teborg, vilket leder \u00f6ver till att ….<\/p>\n Astronomdagarna har b\u00f6rjat f\u00e5 kontur vad g\u00e4ller inneh\u00e5llet. All info h\u00e4r!<\/a><\/p>\n Visste du att G\u00f6teborg ocks\u00e5 \u00e4r en asteroid? Dess katalognummer \u00e4r 10551, den tillh\u00f6r huvudb\u00e4ltet och har en omloppstid runt solen p\u00e5 drygt fem \u00e5r.<\/p>\n En babystj\u00e4rna f\u00f6dd efter “Dinos” d\u00f6d! En ung babystj\u00e4rna p\u00e5 bara 27 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd fr\u00e5n solen – skapad EFTER den jordtid d\u00e5 dinosaurierna dog ut h\u00e4r p\u00e5 v\u00e5r hemplanet! Det \u00e4r dagens mest spektakul\u00e4ra\u00a0 nyhet fr\u00e5n det astronomiska forskningsf\u00e4ltet, och nyheten kommer fr\u00e5n Australien. * AP Columbae har \u00e5ldersbest\u00e4mts till 40 miljoner \u00e5r och tillh\u00f6r… L\u00e4s mer »Nr 210 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19121"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19121"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19121\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19306,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19121\/revisions\/19306"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19121"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19121"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19121"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/DINO-COLOR.jpg\" "\\"AP")
<\/a><\/p>\nTecken i skyn<\/h2>\n
\u00d6piks namn fortfarande aktuellt<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/opik1.jpg\" "\\"\u00d6pik")
<\/a>En sp\u00e4nnande baltisk forskare var estl\u00e4ndaren Ernst \u00d6pik <\/strong>(1893-1985), den sannolikt f\u00f6rste som korrekt m\u00e4tte avst\u00e5ndet till M31, systemet i Andromeda: 440-450 kpc, allts\u00e5 runt 1,5 miljoner ljus\u00e5r.<\/p>\nDen h\u00f6gsta och l\u00e4ngsta Foucault-pendeln i v\u00e4rlden –<\/h2>\n
Hyperion p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/110827191804.jpg\")
<\/a><\/p>\n… ocks\u00e5 G\u00f6teborg har namnat en asteroid!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-226.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web126.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla29.png\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"