{"id":19211,"date":"2011-08-31T19:19:53","date_gmt":"2011-08-31T18:19:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=19211"},"modified":"2011-08-31T19:19:53","modified_gmt":"2011-08-31T18:19:53","slug":"nr-212-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/31\/nr-212-2011\/","title":{"rendered":"Nr 212 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Blinkande supernova<\/h2>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Den som g\u00e5r in om <a href=\"http:\/\/virtualtelescope.bellatrixobservatory.org\/m101sn.html \">den italienske &#8220;amat\u00f6rastronomen&#8221; <strong>Gianluca Masis <\/strong>web<\/a>,<\/span><\/span> kan surfa vidare till en bild d\u00e4r han lagt tv\u00e5 bilder f\u00e5n M101 \u00f6ver varandra. P\u00e5 den f\u00f6rsta finns inte supernovan, p\u00e5 den andra finns den &#8211; vi f\u00e5r en lika enkel som pedagogisk\u00a0 blinkande SN 2011fe.<\/p>\n<p><strong>Christian Vestergaard <\/strong>snappade upp bilden, tack f\u00f6r det.<\/p>\n<p>Supernovan har blivit en kelgris f\u00f6r m\u00e5nga amat\u00f6rer och proffsen naturligtvis. Och alla g\u00e5r och v\u00e4ntar med sp\u00e4nning p\u00e5 resultatet av helgens tagningar av Hubble-teleskopet, som b\u00f6r kunna visa s\u00e4llan sk\u00e5dade detaljer i sm\u00e4llen.<\/p>\n<p>I dag ligger\u00a0 supernovan p\u00e5 drygt 11 magnituder och inget pekar p\u00e5 n\u00e5n omedelbar avmattning i ljusstyrkef\u00f6rloppet. P\u00e5 vissa bilder tycker jag supernovan snart \u00e4r lika ljusstark som galaxens centrum.<\/p>\n<p>Notabelt fr\u00e5n proffsens sida \u00e4r att de misst\u00e4nker en r\u00f6d j\u00e4tte som t\u00e4ndhatt. Men inte bara det: N\u00e4r de rotat i sina bildarkiv har de dessutom uppt\u00e4ckt att en vanlig nova flammade upp i samma riktning i slutet av 1990-talet. Inget pekar p\u00e5 att de ligger p\u00e5 samma avst\u00e5nd i galaxen. De tycks inte &#8220;spatiellt&#8221; ha med varandra att g\u00f6ra. Men sp\u00e4nnande \u00e4nd\u00e5! Klicka\/dubbelklicka p\u00e5 bilden s\u00e5 f\u00e5r du upp den i rej\u00e4lt format p\u00e5 din sk\u00e4rm.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/nova-SN.gif\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-19218\" title=\"Positionen f\u00f6r novan och sueprnovan inom gr\u00f6na cirklar.\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/nova-SN-1024x433.gif\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"190\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/nova-SN-1024x433.gif 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/nova-SN-300x127.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/nova-SN.gif 1128w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Nature uppm\u00e4rksammar roman om Kepler<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/tsdl-cover.png\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-19224\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/tsdl-cover.png\" alt=\"\" width=\"105\" height=\"143\" \/><\/a>Detta \u00e4r ganska typiskt f\u00f6r l\u00e4get just nu och h\u00e4r: I senaste <em>Nature<\/em> recenseras en roman om <strong>Johnnes Kepler<\/strong> f\u00f6rfattad av v\u00e4lk\u00e4nde astrojournalistf\u00f6rfattaren <strong>Stuart Clark<\/strong> och recenseras av en proffsforskare och entusiastisk Keper-fan &#8211; och romanen f\u00e5r ett positivt omd\u00f6me.<\/p>\n<p>N\u00e4r ska de stora drakarnas kultursidor i det internationella medief\u00f6red\u00f6met Sverige publicera en recension av en popul\u00e4rvetenskaplig bok i astronomi? Det var b\u00e4ttre f\u00f6rr p\u00e5 den punkten &#8211; fast det var s\u00e4mre.<\/p>\n<p>Efter Kepler-romanen ska Stuart Clark ge sig p\u00e5\u00a0 romanbyggen om <strong>Newton\/Halley<\/strong> och <strong>Einstein\/Hubble\/Lemaitre<\/strong>.<\/p>\n<h2>L\u00e5ngperiodiska kometer<\/h2>\n<p>Senaste nytt om en m\u00e4ngd av de senaste fyrtio \u00e5rens uppt\u00e4ckta l\u00e5ngperiodiska kometer, kan <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1102.0154\">l\u00e4sas i denna rapport<\/a> av de b\u00e4gge polska kometastronomerna\u00a0 <strong>Piotr A Dybczynski<\/strong> och <strong>Ma\u0142gorzata Kr\u00f3likowska<\/strong>.<\/p>\n<h2>Nya SN-rester i Vintergatan<\/h2>\n<p>Ett tysk-kinesiskt forskarteam, som <a href=\"http:\/\/www.mpifr-bonn.mpg.de\/public\/pr\/pr-china-aug2011-en.html\">kartlagt Vintergatsplanets radiostr\u00e5lning under flera \u00e5r<\/a>, har sprungit p\u00e5 tv\u00e5 nya supernovarester i v\u00e5r hemmagalax. Jag trodde att denna &#8220;lista&#8221; bestod av kanske 10-talet SN-rester, men nu l\u00e4ser jag att vi \u00e4r uppe i runt 270. Men varf\u00f6r har det inte sm\u00e4llt i v\u00e5r tid h\u00e4r hemma?<\/p>\n<h2>ESO har hittat stj\u00e4rnan som inte borde finnas<\/h2>\n<p>Ett team av europeiska astronomer har med hj\u00e4lp av ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT hittat en stj\u00e4rna i Vintergatan som m\u00e5nga forskare inte trodde kunde finnas. Stj\u00e4rnan best\u00e5r n\u00e4stan uteslutande av v\u00e4te och helium, uppt\u00e4ckte astronomerna. Den inneh\u00e5ller bara mycket sm\u00e5 m\u00e4ngder av andra grund\u00e4mnen.<\/p>\n<p>Enligt en allm\u00e4nt accepterad teori f\u00f6r hur stj\u00e4rnor bildas placerar dess m\u00e4rkliga sammans\u00e4ttning stj\u00e4rnan i ett \u201cf\u00f6rbjudet omr\u00e5de\u201d. Enligt teorin borde en s\u00e5dan stj\u00e4rna aldrig ha kunnat bildas.<\/p>\n<p>Forskningsresultaten presenteras i tidskriften <em>Nature <\/em>1 september.<\/p>\n<p>\u2013 Stj\u00e4rnan vi har studerat \u00e4r extremt metallfattig och d\u00e4rmed mycket primitiv. Den kan vara en av de \u00e4ldsta stj\u00e4rnor som n\u00e5gonsin har uppt\u00e4ckts, s\u00e4ger Lorenzo Monaco vid ESO i Chile, en av forskarna bakom uppt\u00e4ckten.<\/p>\n<p>Hela pressmeddelandet med bilder p\u00e5 stj\u00e4rnan och dess omgivning hittar du p\u00e5<br \/>\n<a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1132\/&amp;urlHash=3.7064245016558255E232\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1132\/<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1132a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-19227\" title=\"Foto: ESO\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1132a-300x122.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"122\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1132a-300x122.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/eso1132a.jpg 733w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ekonomer nyfikna p\u00e5 Diamantplaneten<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/200px-NYCDOT_W47_ST_Sign.svg_.png\"><img decoding=\"async\" width=\"200\" height=\"76\" class=\"alignleft size-full wp-image-19242\" style=\"width: 105px; height: 41px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/200px-NYCDOT_W47_ST_Sign.svg_.png\" alt=\"\" \/><\/a><strong>Christian Vestergaard <\/strong>ber\u00e4ttar att han p\u00e5 n\u00e4ringslivsportalen E24 sett en nyhetsartikel om Diamantplaneten, som vi avhandlade i W-bloggen h\u00e4rom sistens.<\/p>\n<p>Undrar hur snacket g\u00e5r p\u00e5 juvelerargatan i New York?<\/p>\n<h2>All info om Astronomdagarna&#8230;<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/jesper-4-2rev2.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-19230\" style=\"width: 74px; height: 74px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/jesper-4-2rev2-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>&#8230; i G\u00f6teborg i m\u00e5nadsskiftet september-oktober finns<a href=\"http:\/\/www.chalmers.se\/rss\/oso-sv\/astronomdagarna-2011\"> h\u00e4r!<\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Onsala rymdobservatorium med\u00a0 <strong>Cathy Horellou<\/strong> och <strong>Robert Cumming<\/strong> i spetsen som h\u00e5ller i arrangemanget, och medarrang\u00f6r \u00e4r v\u00e5rt nationella s\u00e4llskap Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet &#8211; en verkligen \u00e4rev\u00f6rdig institution i v\u00e5rt svenska astronomiliv (grundat 1919).<\/p>\n<p>Ordf\u00f6rande sen en tid \u00e4r <strong>Jesper Sollerman <\/strong>(t v), som forskat p\u00e5 Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn och som \u00e4r en av v\u00e5ra ledande supernovaforskare i dag och en av meduppt\u00e4ckarna av universums &#8220;expansionsacceleration&#8221; &#8211; det senaste S-T-O-R-A paradigmskiftet i v\u00e5ra k\u00e4ra vetenskap.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-226.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-19100\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-226.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"149\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web126.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-19101\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web126.jpg\" alt=\"\" width=\"138\" height=\"138\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla29.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-19103\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla29.png\" alt=\"\" width=\"144\" height=\"141\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Blinkande supernova Den som g\u00e5r in om den italienske &#8220;amat\u00f6rastronomen&#8221; Gianluca Masis web, kan surfa vidare till en bild d\u00e4r han lagt tv\u00e5 bilder f\u00e5n M101 \u00f6ver varandra. P\u00e5 den f\u00f6rsta finns inte supernovan, p\u00e5 den andra finns den &#8211; vi f\u00e5r en lika enkel som pedagogisk\u00a0 blinkande SN 2011fe. Christian Vestergaard snappade upp bilden,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/08\/31\/nr-212-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 212 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19211"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19211"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19211\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19248,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19211\/revisions\/19248"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19211"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19211"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19211"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}