Peter Nilson jobbade i tre \u00e5r med Palomar-bilder f\u00f6r att sammanst\u00e4lla UGC, Uppsala General Catalogue of Galaxies<\/span> i b\u00f6rjan av 70-talet, och nu har s\u00f6kprogrammet f\u00f6r supernovor MASTER identifierat en knall i UGC11021<\/a>: En sm\u00e4ll av typen Ib.<\/p>\n Varje timme, verkar det som, uppt\u00e4cks supernovor “d\u00e4r ute”. Den senaste \u00e4r mycket intressant, f\u00f6r den ligger antingen i halon hos UGC 11021 (75 Mpc fr\u00e5n oss – 240 miljoner ljus\u00e5r cirkus) eller i en ljussvag dv\u00e4rggalax som tillh\u00f6r denna st\u00f6rre spiral, som ligger p\u00e5 kant mot oss.<\/p>\n Typen anses allts\u00e5 vara Ib, en stj\u00e4rnsm\u00e4ll d\u00e4r den massiva stj\u00e4rnan genom t ex stj\u00e4rnvindar\u00a0 f\u00f6rlorat sitt yttre lager av v\u00e4te, vilket kan kluras ut p\u00e5 spektroskopisk v\u00e4g.<\/p>\n Tips: Klicka\/dubbelklicka\u00a0 p\u00e5 bilden ovan.<\/p>\n MASTER \u00e4r akronym f\u00f6r Mobile Astronomy System of Telescope Robots<\/span> och har till sitt f\u00f6rfogande en hel l\u00e4nk av ryska teleskop. Tunka-instrumentet tillh\u00f6r universitetet i Irkutsk och ligger p\u00e5 en bergsknalle n\u00e4ra Bajkal-sj\u00f6n.<\/p>\n Ytterligare fakta:<\/p>\n * Supernovans avst\u00e5nd<\/strong> till galaxens centrum – 22 kpc (70 000 ljus\u00e5r)<\/p>\n * Stj\u00e4rnsm\u00e4llens avst\u00e5nd<\/strong> till galaxens plan – 7 kpc (23 000j ljus\u00e5r).<\/p>\n Peter Nilson, ja. Kollegan Bertil Falk<\/strong> har avhandlat denne annorlunda och tv\u00e4rkulturelle vetenskapare och humanist i sin kommande bok om svensk science fiction f\u00f6rr och nu. Jag ska inte f\u00f6regripa Bertils analyser, bara s\u00e4tta p\u00e5 bloggpr\u00e4nt att Bertil anser att Peter Nilson (1937-1998) var en alldeles utm\u00e4rkt f\u00f6rfattare av science\u00a0 fiction, s\u00e4rskilt d\u00e5 sf besl\u00e4ktad med magisk realism.<\/p>\n – Hans genombrott kom med romanen Arken <\/em> (Norstedts 1982) och skulle i sitt f\u00f6rfattarskap \u00e5terkomma till genren med\u00a0 Rymdv\u00e4ktaren<\/em> (1995) och Nyaga<\/em> (1996).<\/p>\n – John-Henri Holmberg<\/strong> menar att Peter Nilsons verk saknar motstycke i svensk\u00a0 litteratur som “teknologiskt och naturvetenskapligt inriktad science fiction”. Hur sant som helst.<\/p>\n Jod\u00e5, Science Museum i London har raskt h\u00f6rt av sig av aprop\u00e5 Sir Isaac Roberts <\/strong>teleskop (se f\u00f6rrf\u00f6rra W-bloggen) och i ett mail ber\u00e4ttas sakl\u00e4get av museimedarbetaren Rory Cook<\/strong>:<\/p>\n Att Sir Isaacs ber\u00f6mda dubbelteleskop, en reflektor och en refraktor, finns p\u00e5 museet – i dess observatorium p\u00e5 taket till huvudbyggnaden.<\/p>\n * Reflektorn \u00e4r p\u00e5 20 tum<\/strong>, refraktorn 7 tum.<\/p>\n * Den senare fungerade<\/strong>, genialt nog,\u00a0 b\u00e5de som motvikt och som ledtub\/guideteleskop till reflektorn, vars specialitet blev astrofotografier med 4-tumspl\u00e5tar.<\/p>\n Tyv\u00e4rr \u00e4r teleskopen p\u00e5 Science Museum inte tillg\u00e4ngliga f\u00f6r allm\u00e4nheten, noterar Mr Cook.<\/p>\n N\u00e4r man kollar n\u00e4rmare visar det sig att detta historiska dubbelteleskop i sj\u00e4lva verket var en av teleskopmakaren Sir Howard Grubbs<\/strong> “stapelvaror” runt 1885; \u00e4ven astronomen Sir William Huggins<\/strong> anv\u00e4nde sig t ex av dubbelsystemet.<\/p>\n Det blir mycket teleskop och observatorier i dagens utg\u00e5va av W-bloggen. Christian Vestergaard <\/strong>sp\u00e4r p\u00e5 med denna bild fr\u00e5n La Specola, observatorieh\u00f6gborgen\u00a0 i Padua, Italien. I kvarteret hyses ett av Italiens modernaste astrofysiska centrum, vilket kanske inte riktigt framg\u00e5r av bilden (foto: E Giro)<\/strong>.<\/p>\n Man kan alltid diskutera vilka astronomiska k\u00e5kar som \u00e4r vackrast. Jag har fortfarande Gustave Eiffels<\/strong> stilrena kupol p\u00e5 Nice-observatoriet som etta p\u00e5 min lista, men Padua kommer garanterat p\u00e5 pallen. Jag f\u00f6ruts\u00e4tter att h\u00e4r bedrivs n\u00e5n sorts museal verksamhet i dag – dagens Padua-astronomer har egna toppmoderna fasciliteter en tio mil utanf\u00f6r stan.<\/p>\n Info om La Specola finns h\u00e4r. Det gick en film p\u00e5 50-talet som hette Den grymma verkligheten<\/em>. Den hade inte med astronomi att g\u00f6ra men borde kanske ha haft det, f\u00f6r nu har jag \u00e4nnu en g\u00e5ng l\u00e4st om stj\u00e4rnor som\u00a0 st\u00f6tts ut<\/a> ur gemenskapen.<\/p>\n Forskare har hittat tv\u00e5 stj\u00e4rnor som ursprungligen tillh\u00f6rde den unga klotformiga stj\u00e4rnhopen med katalogbeteckningen Westerlund 2. Stj\u00e4rnorna kallade WR20aa och\u00a0 WR20c har en g\u00e5ng f\u00f6tts i stj\u00e4rnhopens centrala delar, men sen har andra tunga och elaka stj\u00e4rnglufsar slungat i v\u00e4g dem s\u00e5 att de nu ligger 110-150 ljus\u00e5r fr\u00e5n hopens mitt.<\/p>\n Westerlund 2 anses ligga ca 26 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n V\u00e5r synnerlige v\u00e4n inom svensk astronomi “Gahmen”, professor emeritus i dag, g\u00f6r en l\u00e5ng resa i astronomins historia och dess utveckling och lovar svara p\u00e5 \u00d6desfr\u00e5gan: Kommer det att bli ljust eller m\u00f6rkt om natten i framtiden? All info om Astronomdagarnas “var, n\u00e4r och hur?”\u00a0 finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n Peter Nilson-galax med ny supernova V\u00e5r Uppsalaastronom och sk\u00f6nlitter\u00e4re f\u00f6rfattare med r\u00f6tter i den steniga sm\u00e5l\u00e4ndska myllan Peter Nilson kan gl\u00e4dja sig i sin himmel: \u00c5ter har en supernova briserat i en av “hans” galaxer. Peter Nilson jobbade i tre \u00e5r med Palomar-bilder f\u00f6r att sammanst\u00e4lla UGC, Uppsala General Catalogue of Galaxies i b\u00f6rjan av… L\u00e4s mer »Nr 213 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19249"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19249"}],"version-history":[{"count":48,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19249\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19313,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19249\/revisions\/19313"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19249"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19249"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19249"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/MASTER1108301.png\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/peternilson.jpg\" "\\"Peter")
<\/a><\/p>\nSir Isaac Roberts teleskop<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/91552.jpg\" "\\"Museitaket")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/m6s6aicjogoampxnh1a9dzzq7k4g1nn6ef6foomtuooxpu4h5fwf84h98n3kez.png\")
<\/a><\/p>\nSpecola p\u00e5 pallen!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/Specola-Observatory-Padova-Italy-300x199.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nUtst\u00f6tta stj\u00e4rnor<\/h2>\n
G\u00f6sta Gahms Nordenmark-f\u00f6rel\u00e4sning…<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/Gosta-Gahm-1-216x300.jpg\")
<\/a>… p\u00e5\u00a0 Astronomdagarna i G\u00f6teborg (29 sept) har det sp\u00e4nnande temat “JORD VATTEN LUFT ELD – L\u00e4nken till kosmos”.<\/p>\n
\nSvenska Astronomiska S\u00e4llskapet, som G\u00f6sta Gahm<\/strong> ledde som ordf\u00f6rande i m\u00e5nga \u00e5r, st\u00e5r v\u00e4rd f\u00f6r Nordenmarkf\u00f6rel\u00e4sningen, som ges p\u00e5 svenska och \u00e4r \u00f6ppen f\u00f6r allm\u00e4nheten.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/ad2011_banner_3001-226.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/oso-vit-web126.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/08\/saslogobla29.png\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"