{"id":19373,"date":"2011-09-04T09:30:31","date_gmt":"2011-09-04T08:30:31","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=19373"},"modified":"2011-09-04T12:48:24","modified_gmt":"2011-09-04T11:48:24","slug":"nr-216-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/04\/nr-216-2011\/","title":{"rendered":"Nr 216 2011"},"content":{"rendered":"

100-\u00e5rsjubilar: Variabeln Polaris<\/h2>\n

Ett litet men dock jubileum:<\/p>\n

Det hade sen mitten av 1800-talet misst\u00e4nkts via visuella skattningar att Polaris<\/span>, Polstj\u00e4rnan (\u03b1 Ursa Min), var variabel med en svag, knappt p\u00e5visbar amplitud.<\/p>\n

\"\"<\/a>Men det \u00e4r f\u00f6rst i \u00e5r vi garanterat kan fira 100 \u00e5r sen detta definitivt slogs fast, f\u00f6r d\u00e5, 1911,\u00a0 p\u00e5visade v\u00e5r store\u00a0 danske astronomlegendar Ejnar Hertzsprung<\/strong> att stj\u00e4rnan var en\u00a0 variabel<\/a> – dessutom en \u03b4 Cepheid. Hertzsprung avrapporterade sina fynd i Astronomische Nachrichten<\/em>,\u00a0 och det var en gedigen rapport han l\u00e4mnade till den astronomiska offentlgheten, byggd p\u00e5 m\u00e4tningar p\u00e5 flera hundra fotografiska pl\u00e5tar under 50 intensiva n\u00e4tter. Som j\u00e4mf\u00f6relsestj\u00e4rna anv\u00e4nde Hertzsprung en 6,5-magnituders stj\u00e4rna\u00a0 20 b\u00e5gminuter bort.<\/p>\n

I min gamla ryska generalkatalog \u00f6ver variabler klassas Polaris som en \u03b4 Cep-variabel av typen CW, och dess period anges till 3,9 dygn. Det finns numera en del intressanta synpunkter p\u00e5 “\u00f6vertoner” i Polaris ljuskurva, vilket anses tyda p\u00e5 att stj\u00e4rnan \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att stabilisera sig som en mera normal \u03b4 Cep-stj\u00e4rna och d\u00e5 med perioden 5,7 dygn.<\/p>\n

Redan William Herschel <\/strong>hade i sin jakt p\u00e5 parallaxmetoden genom mikrometerstudier av dubbelstj\u00e4rnor runt 1780-81 konstaterat att Polstj\u00e4rnan hade en komponent, i dag kallad Polaris B. Sen dess har ytterligare en f\u00f6ljeslagare iakttagits, som Hubble Space Telescope f\u00e5tt korn p\u00e5.<\/p>\n

Polaris ligger cirka en grad fr\u00e5n den exakta nordpolen (n\u00e4rmast dit kommer Polaris \u00e5r 2095-2100),, vilket g\u00f6r att det finns en hel del ljussvagare stj\u00e4rnor som ligger n\u00e4rmare den fiktiva punkt p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimmeln som stj\u00e4rnorna tycks snurra runt. Spiralgalaxen (13 magn app) NGC3172 kallad Polarissima Borealis <\/span>ligger t ex ocks\u00e5 n\u00e4ra polnollpunkten.<\/p>\n

Om Polaris A vet vi att de \u00e4r en superj\u00e4tte av spektralklassen F7, Polaris B tillh\u00f6r HR-diagrammets huvudserie.<\/p>\n

Polaris visuella magnitud skattas till 1,97 och den ligger drygt 430 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss.<\/p>\n

Stj\u00e4rnans position J2000:<\/p>\n

Right ascension\u00a0\u00a0\u00a0 02h 31m 49.09s
\nDeclination\u00a0\u00a0\u00a0 +89\u00b0 15\u2032 50.8\u2033<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r ytterligare lite uppdaterad n\u00e4tdata om huvudstj\u00e4rnan Polaris:<\/p>\n

* Absolute magnitude (MV)\u00a0\u00a0\u00a0 -3.63\u00b10.14
\n* Mass\u00a0\u00a0\u00a0 7.54\u00b10.6 M\u2609
\n* Radius\u00a0\u00a0\u00a0 30 R\u2609
\n* Luminosity\u00a0\u00a0\u00a0 2200 L\u2609
\n* Temperature\u00a0\u00a0\u00a0 7200 K
\n* Metallicity\u00a0\u00a0\u00a0 112% solar
\n* Rotation\u00a0\u00a0\u00a0 ~17 km\/s<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Exoplanet i M31?<\/h2>\n

Det g\u00e5r rasande fort undan inom v\u00e5r vetenskap. Redan diskuteras p\u00e5 allvar av italienaren Gabriele Ingrosso <\/strong>och andra ifall det \u00e4r m\u00f6jligt att detektera exoplaneter i Andromedgalaxen, M31<\/a>, med hj\u00e4lp av mikrolins-tekniken.<\/p>\n

En misst\u00e4nkt kandidat kallad PA99N2 har redan vaskats fram.<\/p>\n

\u00c4ven Jodrell Banks hemsida har intressant info<\/a> om tekniken – en hel forskargrupp sysslar med \u00e4mnet d\u00e4r –\u00a0 och hur mycket subtans det ligger i misstanken om en redan iakttagen M31-planet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Var framtidsforskningen s\u00e4mre f\u00f6rr?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r roligt att l\u00e4sa gamla framtidsprognoser om hur v\u00e4rlden ska bli. Ett exempel i min bokhylla: Den sovjetiska boken Reportage fr\u00e5n n\u00e4sta \u00e5rhundrade<\/em> (f\u00f6rfattarna hette Mihail Vassiljev <\/strong>och Sergej Gusjtjev<\/strong>, boken kom 1962 p\u00e5 svenska p\u00e5 Kronos\/Tiden).<\/p>\n

Den stora framtidsoptimismen handlade inte minst om att m\u00e5nbaser och bemannade interplanetariska rymdf\u00e4rder skulle bli vardagsmat ungef\u00e4r i v\u00e5r tid, men s\u00e5 blev det ju inte alls. En del prognoser om kommunikationssatelliter, mobiltelefoner, operationer “utan kniv” etc har f\u00f6rverkligats, och att “astronomin kommer att utvecklas till en mycket omfattande vetenskapsgren” slog ju 100-procentigt in. Men inte att m\u00e5nskivan skulle spegla jords\u00e4nda tv-signaler s\u00e5 att vi kunde se all v\u00e4ldens tv n\u00e4r m\u00e5nen var uppe.<\/p>\n

I det sovjetiska framtidst\u00e4nket ingick definitivt inte att inom trettio \u00e5r skulle Sovjetunionen upph\u00f6ra att existera.<\/p>\n

Senaste nytt fr\u00e5n “amat\u00f6rerna”<\/h2>\n

Jag visste inte att det fanns en inofficiell stj\u00e4rnbild, en s\u00e5 kallad asterism, med namnet Kl\u00e4dh\u00e4ngaren, men nu vet jag det tack vare Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

P\u00e5 bilden av den italienske kometfotografen Rolando Ligustri <\/strong>ser vi Garradd-.kometen helt n\u00e4ra Kl\u00e4dh\u00e4ngaren: De fem stj\u00e4rnorna i linjen \u00f6verst (den sj\u00e4tte syns inte p\u00e5 bilden) markerar den raka delen av kl\u00e4dh\u00e4ngaren, de fyra under bildar en vidh\u00e4ngande “krok”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\n
– Hopen har ju \u00e4ven ett namn efter en lundaastronom , som ocks\u00e5\u00a0 var ordf\u00f6rande i Kompassjusterf\u00f6rbundet och som varit anst\u00e4lld p\u00e5 Sj\u00f6karteverket. Jag t\u00e4nker s\u00e5ledes p\u00e5 Per Collinder<\/strong>. <\/span><\/span><\/div>\n
– S\u00e5ledes ben\u00e4mns\u00a0hopen \u00e4ven f\u00f6r Collinder 399. I bland ser man \u00e4ven namnen Brocchis hop eller Al Sufi\u00b4s hop.<\/span><\/span><\/div>\n
Christian har ocks\u00e5 f\u00e5ngat upp nya solbilder tagna av hans v\u00e4n Kenneth Crawford i USA<\/a>. Vi bjuder p\u00e5 denna tjusiga stilstudie av en fritt h\u00e4ngande protuberans:
\n<\/span><\/span><\/div>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

J L E Dreyer synad<\/h2>\n

En m\u00e4ktig “tomb” om nebulosa- och stj\u00e4rnhopsjakt fr\u00e5n William Herschels <\/strong>dagar till J L E Dreyers <\/strong>utg\u00f6rs av boken Observing and Cataloguing Nebulae and Star Clusters<\/em>. F\u00f6rfattare: Wolfgang Steinicke<\/strong>.<\/p>\n

Fokuset p\u00e5 danskf\u00f6dde Dreyer (eminent Tycho Brahe<\/strong>-forskare dessutom) och hans NGC-katalog och dess f\u00f6reg\u00e5ngare uppskattas s\u00e4rskilt p\u00e5 dessa breddgrader.<\/p>\n

Steinicke har med tysk grundlighet g\u00e5tt till verket. Han har f\u00f6r \u00f6vrigt en riktigt trevlig hemsida om sitt astronomiska och astronomihistoriska intresse.<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

All info om Astronomdagarna…<\/h2>\n

… i G\u00f6teborg i m\u00e5nadsskiftet september-oktober finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Onsala rymdobservatorium som h\u00e5ller i arrangemanget, och medarrang\u00f6r \u00e4r v\u00e5rt nationella s\u00e4llskap Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet – en \u00e4rev\u00f6rdig institution i v\u00e5rt svenska astronomiliv (grundat 1919).<\/p>\n

V\u00e5rt eget Tycho Brahe-s\u00e4llskap \u00e4r bara 74 \u00e5r gammalt p\u00e5 det 75:e….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

100-\u00e5rsjubilar: Variabeln Polaris Ett litet men dock jubileum: Det hade sen mitten av 1800-talet misst\u00e4nkts via visuella skattningar att Polaris, Polstj\u00e4rnan (\u03b1 Ursa Min), var variabel med en svag, knappt p\u00e5visbar amplitud. Men det \u00e4r f\u00f6rst i \u00e5r vi garanterat kan fira 100 \u00e5r sen detta definitivt slogs fast, f\u00f6r d\u00e5, 1911,\u00a0 p\u00e5visade v\u00e5r store\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 216 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19373"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19373"}],"version-history":[{"count":67,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19373\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19467,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19373\/revisions\/19467"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19373"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19373"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19373"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}