{"id":19732,"date":"2011-09-10T09:38:41","date_gmt":"2011-09-10T08:38:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=19732"},"modified":"2011-09-10T17:21:31","modified_gmt":"2011-09-10T16:21:31","slug":"nr-222-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/10\/nr-222-2011\/","title":{"rendered":"Nr 222 2011"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n

Asteroidpionj\u00e4r och krigshj\u00e4lte ur tiden<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag trodde att jag hade skrivit om det, men det har jag inte alls: Tidigare i somras avled den amerikansk-holl\u00e4ndske astronomen och planetforskaren Tom Gehrels<\/strong> (1925-2011), en legendar inom utforskningen av asteroider inte minst.<\/p>\n

Med kollegerna, \u00e4kta paret Ingrid van Houten-Groeneveld<\/strong> och Johannes van Houten<\/strong> uppt\u00e4ckte Gehrels tusentals asteroider och ett antal kometer,\u00a0 i ett s\u00f6kprogram med hj\u00e4lp av Mt Palomars 48-tums Schmidtteleskop.<\/p>\n

Gehrels tillh\u00f6rde den generation som v\u00e4xte upp under andra v\u00e4rldskriget, och som ton\u00e5ring var han involverad i den holl\u00e4ndska motst\u00e5ndsr\u00f6relsen. Han\u00a0 flydde till England men \u00e5terv\u00e4nde som SOE-agent och fallsk\u00e4rmshoppade \u00f6ver Holland.<\/p>\n

Till Gehrels goda sidor h\u00f6rde \u00e4ven hans kritik av Werner von Braun<\/strong>. vars skuld till tusentals slavarbetares d\u00f6d i de underjordiska\u00a0 V2-fabrikerna aldrig riktigt sattes p\u00e5 pr\u00e4nt under von Brauns egen levnad.<\/p>\n

Som astronom fick Tom Gehrels en g\u00e5ng fr\u00e5gan vad han skulle g\u00f6ra om han uppt\u00e4ckte en asteroid p\u00e5 kollisionskurs mot jorden.<\/p>\n

– G\u00e5 ut och titta p\u00e5 den, naturligtvis!<\/p>\n

En otroligt sp\u00e4nnande m\u00e4nniska.<\/p>\n

En runa \u00f6ver Tom Gehrels finns h\u00e4r p\u00e5 University of Arizonas hemsida.
\n<\/a><\/p>\n

von Trier fick experthj\u00e4lp<\/h2>\n

Aprop\u00e5 asteroider…v\u00e5r danske ASTB-v\u00e4n Uffe Graae J\u00f8rgensen <\/strong>var behj\u00e4lplig n\u00e4r Lars von Trier <\/strong>spelade in sin film Melancholia<\/em>, <\/a>som ju bl a handlar om jordens underg\u00e5ng i en planetkrasch. Detta tipsar Uffes kusin Christian Vestergard<\/strong> om!<\/p>\n

Jag har inte sett filmen och jag vet inte om jag V\u00c5GAR se den. Jag vet inte om jag \u00f6verhuvud taget v\u00e5gar se n\u00e5tt av von Trier mer,\u00a0 efter skandalen p\u00e5 Cannes-festivalen.<\/p>\n

Venus-passagen 2012<\/h2>\n

6 juni n\u00e4sta \u00e5r, p\u00e5 sj\u00e4lva nationaldan, passar Venus p\u00e5 att passera \u00f6ver solytan, och fenomenet kan sk\u00e5das fr\u00e5n Oxie tidigt p\u00e5 morgonen. D\u00e5 har passagen redan p\u00e5b\u00f6rjats.<\/p>\n

Det blir sista chansen p\u00e5 hundra \u00e5r att se ett s\u00e5dant sk\u00e5despel, och faktum \u00e4r att sen Galileo Galilei <\/strong>riktade teleksopet mot stj\u00e4rnnhimlen f\u00f6rst g\u00e5ngen har Venus-passager bara \u00e4gt rum 1631, 1639, 1761, 1769, 1874, 1882 – och 2004.
\nVenus passerar 2012 \u00f6ver solens norra halvklot.<\/p>\n

Edmund Halley <\/strong>var den f\u00f6rste som ins\u00e5g att med hj\u00e4lp av Venus-passager kan solavst\u00e5ndet best\u00e4mmas.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Klondyke i kosmos<\/h2>\n

\"\"<\/a>Nyligen kunde vi l\u00e4sa om en diamantplanet, och nu precis = senaste dagar kom Max Planck-forskare i Tyskland med en (f\u00f6r mig) ny teori om hur grund\u00e4mnen som guld uppst\u00e5r<\/a>:
\nGenom kollisioner av neutronstj\u00e4rnor.<\/p>\n

Ingen har f\u00f6rst\u00e5s sett hur det g\u00e5r till (\u00e4nnu) utan detta \u00e4r ett resultat av komplexa, massiva datorsimuleringar, ett av den teoretiska astronomins viktigaste “instrument” i dag.<\/p>\n

Den galaktiska k\u00f6kkem\u00f6dding d\u00e4r tunga grund\u00e4mnen som bly och guld skapas best\u00e5r av utsl\u00e4ngd materia fr\u00e5n neutronstj\u00e4rnor, som kolliderar och om inte ljuv musik uppst\u00e5r s\u00e5 uppst\u00e5r h\u00e4r i varje fall extremt tunga\u00a0 grund\u00e4mnen. Ocks\u00e5!<\/p>\n

Tidigare har vi trott att tunga supernovor utgjorde ugnen f\u00f6r tunga grund\u00e4mnen i det periodiska systemet.<\/p>\n

Stor meteor \u00f6ver Danmark<\/h2>\n

En ovanligt stark meteor syntes \u00f6ver danska Vendsyssel, Jyllnd, natten 5-6 september.<\/p>\n

Bilden nedan fr\u00e5n\u00a0 A Norup S\u00f8rensen<\/strong> (Niels Bohr Institutet, KU) og K Lang<\/strong>.<\/p>\n

Danskarna har ett automatiskt kamerasystem som uppf\u00e5ngar alla ljusa meteorer \u00f6ver landet.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En videoupptagning finns h\u00e4r.<\/a><\/p>\n

Stj\u00e4rnhopar i Vintergatans ytterkant<\/h2>\n

Det \u00e4r inte bara Vintergatans centrum som lockar astronomerna. \u00c4ven dess motsats, dess “anticentrum”, har \u00f6gonen p\u00e5 sig, bevisat av att\u00a0 ett g\u00e4ng forskare sysslat med de tre \u00f6ppna stj\u00e4rnhoparna Berkeley 23, Berkeley 31 och King 8<\/a>.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av LBT, Large Binocular Trlescope, i Arizona har bl a hoparnas \u00e5lder fastslagits:<\/p>\n

* Berkeley 31 \u00e4r relativt gammal, med en uppskattad \u00e5lder p\u00e5 mellan 2.3 och 2.9 Gyr,<\/p>\n

* Berkeley 23 och King 8 \u00e4r yngre, 1.1\u20131.3 respektive\u00a0 0.8\u20131.3 Gyr gamla.<\/p>\n

G\u00f6teborgs-dagarna snart h\u00e4r<\/h2>\n

All info om Astronomdagarnas “var, n\u00e4r och hur?”\u00a0 finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Asteroidpionj\u00e4r och krigshj\u00e4lte ur tiden Jag trodde att jag hade skrivit om det, men det har jag inte alls: Tidigare i somras avled den amerikansk-holl\u00e4ndske astronomen och planetforskaren Tom Gehrels (1925-2011), en legendar inom utforskningen av asteroider inte minst. Med kollegerna, \u00e4kta paret Ingrid van Houten-Groeneveld och Johannes van Houten uppt\u00e4ckte Gehrels tusentals asteroider och… L\u00e4s mer »Nr 222 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19732"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19732"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19732\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19789,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19732\/revisions\/19789"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19732"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19732"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19732"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}