{"id":19773,"date":"2011-09-10T20:18:24","date_gmt":"2011-09-10T19:18:24","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=19773"},"modified":"2011-09-10T20:59:59","modified_gmt":"2011-09-10T19:59:59","slug":"nr-223-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/10\/nr-223-2011\/","title":{"rendered":"Nr 223 2011"},"content":{"rendered":"

Helgextra:
\n<\/span><\/h3>\n

Planeten jorden f\u00f6r tio \u00e5r sen – och Mars i dag<\/h2>\n

Jag vill inte hyckla: Jag var skakad f\u00f6r tio \u00e5r sen n\u00e4r Tvillingtornen st\u00f6rtades efter den islamistiska terrorattacken mot New York, och jag kunde i min tidning bara s\u00e4ga en sak till offentligheten:<\/p>\n

Nu \u00e4r det dags att s\u00e4tta ig\u00e5ng\u00a0 skivtallriken och lira\u00a0 de jazzplattor som spelats in nere p\u00e5 Village Vanguard, jazzklubben p\u00e5 s\u00f6dra Manhattan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Musiken hemma hos mig tystnade, tror jag, inte f\u00f6rr\u00e4n efter en vecka… en l\u00f6jlig\u00a0 gest, ja, en meningsl\u00f6s motst\u00e5ndsreaktion. kanske, ja, men den g\u00e5ngen n\u00f6dv\u00e4ndig. En total mental solidaritetsaktion med NYC och musiken i The Big Apple!<\/p>\n

NASA har presenterat en snygg variant:<\/p>\n

P\u00e5 aluminiumskrot fr\u00e5n Tvillingtornen har en MARS-rover f\u00f6r l\u00e4nge sen utrustats med en amerikansk flagga. Anst\u00e4llda p\u00e5 Honeybee Robotics<\/span>, som 2001 l\u00e5g p\u00e5 s\u00f6dra Manhattan och som jobbade f\u00f6r NASA:s Mars-mission, snickrade\u00a0 ihop metallkonsten och nu finns den d\u00e4r ute p\u00e5 den r\u00f6da planeten. Snyggt jobbat! Snyggt t\u00e4nkt \u00f6verhuvud taget.<\/p>\n

Jag\u00a0 \u00e4r inte n\u00e5n superamerikan l\u00e4ngre (tror jag), men jag gillar den h\u00e4r typen av reaktioner. S\u00e5 spela jazzplattor som aldrig f\u00f6rr. Den LP som mest snurrade p\u00e5 min\u00a0 skivtallrik f\u00f6r tio \u00e5r sen har du h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Dubbel\/trippel-kratrar i v\u00e5rt planetsystem<\/h2>\n

\"\"<\/a>Hur ofta har det h\u00e4nt att TV\u00c5 eller till och med tre eller \u00e4nnu flera stenbumlingar samtidigt slagit ner p\u00e5 m\u00e5nen, Mars, Merkurius… v\u00e5r egen jord? Och skapat flera kratrar parallellt och samtidigt? Hur NASA:s spaceartist t\u00e4nker sig dubletten Patroclus ses t v.<\/p>\n

S\u00e4kert har det skett ofta, f\u00f6r en \u00f6vergripande iakttagelse i dag fr\u00e5n asteroidv\u00e4rlden \u00e4r att m\u00e5nga asteroider, efter krockar och s\u00f6nderdelningar, f\u00e4rdas tillsammans. Och n\u00e4r de har kraschat p\u00e5 en planetyta har de skapt flera kratrar samtidigt.<\/p>\n

Det finns\u00a0 en del spektakul\u00e4ra bilder som bevisar fenomenet. S\u00e5 h\u00e4r ser Themis-trion ut p\u00e5 Mars:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ett praktfullt exempel p\u00e5 ett “dubbelfall” p\u00e5 den r\u00f6da planeten ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>:<\/p>\n

Liknande exempel finns fr\u00e5n m\u00e5nen (Alpine Valley, ska INTE \u00f6vers\u00e4ttas med “Appladalen”…) och s\u00e4kert kan vi hitta exempel p\u00e5 b\u00e5de Merkurius och andra himlakroppar i v\u00e5rt planetsystem. “Sn\u00f6gubben” p\u00e5 Vesta? Jorden? S\u00e4kert, men h\u00e4r hemma har erosionen hj\u00e4lpt till att sl\u00e4ta ut alla intressanta, sp\u00e4nnande sp\u00e5r efter\u00a0 s\u00e5na nedslag.<\/p>\n

Bin\u00e4ra asteroider och\u00a0 sm\u00e5planeter med m\u00e5nar \u00e4r ett fenomen att r\u00e4kna med i dag.<\/p>\n

\n

Greenwich-vinnare<\/span><\/span><\/h2>\n

Britten Damian Peach<\/strong> vann t\u00e4vlingen “\u00c5rets astrofotograf”, som Royal Observatory\/Greenwich arrangerade, tipsar Christian Vestergaard<\/strong>.<\/span><\/span><\/p>\n

Pressmesset finns h\u00e4r <\/a>– och vinnarbilden av Jupiter med m\u00e5narna Io och Gnymedes\u00a0 har du h\u00e4r nedan:
\n<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

M\u00e5nen f\u00f6r drygt 400 \u00e5r sen<\/h2>\n

Vem ritade den f\u00f6rsta m\u00e5nkartan?<\/p>\n

Ja, inte Galileo Galileli<\/strong> i varje fall.<\/p>\n

Ettan p\u00e5 listan anses numera vara engelsmannen William Gilbert<\/strong>, som runt 1603 gjorde en icke-teleskopisk karta, som s\u00e5g ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag har f\u00f6rs\u00f6kt att identifiera en del av m\u00e5nhaven. Fl\u00e4cken som ligger t h som en solit\u00e4r – \u00e4r det Mare Crisium (Mare Britannica enligt Gilbert)? Om det \u00e4r s\u00e5 hittar vi ju fram till resten av de stora haven, men inga kratrar vad jag kan ana mig till. Somliga p\u00e5st\u00e5r att det \u00e4r l\u00e4tt att se Tycho-kratern f\u00f6r blotta \u00f6gat. Jag h\u00e5ller INTE med!<\/p>\n

All info om Astronomdagarna…<\/h2>\n

… i G\u00f6teborg i m\u00e5nadsskiftet september-oktober finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Onsala rymdobservatorium som h\u00e5ller i arrangemanget, och medarrang\u00f6r \u00e4r v\u00e5rt nationella s\u00e4llskap Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet – en \u00e4rev\u00f6rdig institution i v\u00e5rt svenska astronomiliv (grundat 1919).<\/p>\n

V\u00e5rt eget Tycho Brahe-s\u00e4llskap \u00e4r bara 74 \u00e5r gammalt p\u00e5 det 75:e….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helgextra: Planeten jorden f\u00f6r tio \u00e5r sen – och Mars i dag Jag vill inte hyckla: Jag var skakad f\u00f6r tio \u00e5r sen n\u00e4r Tvillingtornen st\u00f6rtades efter den islamistiska terrorattacken mot New York, och jag kunde i min tidning bara s\u00e4ga en sak till offentligheten: Nu \u00e4r det dags att s\u00e4tta ig\u00e5ng\u00a0 skivtallriken och lira\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 223 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19773"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=19773"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19773\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19832,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/19773\/revisions\/19832"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=19773"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=19773"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=19773"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}