{"id":20172,"date":"2011-09-16T18:44:28","date_gmt":"2011-09-16T17:44:28","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=20172"},"modified":"2011-09-17T11:21:32","modified_gmt":"2011-09-17T10:21:32","slug":"nr-230-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/16\/nr-230-2011\/","title":{"rendered":"Nr 230 2011"},"content":{"rendered":"

Exoplanet roterar kring t-v-\u00e5 stj\u00e4rnor!
\n<\/span><\/h3>\n

Science fiction i g\u00e5r – rena rama fakta i dag<\/h2>\n

Kepler-astronomerna har nu identifierat den f\u00f6rsta exoplaneten som snurrar runt TV\u00c5 stj\u00e4rnor,<\/a> i ett bin\u00e4rt system kallat Kepler 16.<\/p>\n

Fenomenet kan studeras i stj\u00e4rnbilden Cygnus\/Svanen, som Kepler-sonden scannar av snyggt och prydligt med j\u00e4mna mellanrum. Systemet ligger 200 ljus\u00e5r bort, cirka.<\/p>\n

Luke Skywalkers hemplanet Tatooine hade tv\u00e5 solar….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

… och s\u00e5 h\u00e4r t\u00e4nker sig\u00a0 NASA\/JPL-Caltech\/T. Pyle att Kepler 16b har det i sitt system:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Keper 16b har ungef\u00e4r Saturnus storlek, den betraktas\u00a0 som en ickebeboelig kall himlakropp som best\u00e5r till h\u00e4lften gas, till h\u00e4lften sten.<\/p>\n

V\u00e4rdstj\u00e4rnorna \u00e4r mindre \u00e4n solen\u00a0 (massorna 69 respektive 20 procent av solens!), och Kepler 16b tar 229 jorddygn p\u00e5 sig att snurra runt stj\u00e4rnorna.<\/p>\n

Fenomenet \u00e4r intressant men n\u00e5n Luke Skywalker kan d\u00e4r inte finnas!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och naturligtvis \u00e4r det bara en tidsfr\u00e5ga innan vi uppt\u00e4cker en exoplanet som snurrar runt TRE stj\u00e4rnor.<\/p>\n

(Tack till Bertl Falk, Lars Olefeldt<\/strong> m fl som tipsat om denna nyhet.)<\/p>\n

Aprop\u00e5 Roald Dahl<\/h2>\n
\n
\"\"<\/a>Mer sf! Det \u00e4r Arne Str\u00f6mgren<\/strong>, sk\u00e5dis\/regiss\u00f6r, daglig W-bloggskonsument, som noterar att han s\u00e5g i en tv-serie sen kv\u00e4llstid f\u00f6r flera \u00e5r sedan ett avsnitt skrivet av Roald Dahl<\/strong>.<\/span><\/span><\/div>\n
– Jag kommer inte ih\u00e5g titeln men det b\u00f6rjade med en kvinna som h\u00f6ll p\u00e5 att f\u00f6da ett barn n\u00e5gonstans i \u00d6sterrike\u00a0 n\u00e4ra gr\u00e4nsen .. d\u00e4r hennes make var tulltj\u00e4nsteman. Barnet f\u00f6ddes och \u00f6verlevde med n\u00f6d och n\u00e4ppe- hennes tidigare f\u00f6dslar hade alltid slutat med d\u00f6df\u00f6dsel.<\/span><\/span><\/div>\n
– P g a\u00a0 detta kallades l\u00e4kare och pr\u00e4st till hemmet och barnet d\u00f6ptes snabbt till – Adolf.<\/span><\/span><\/div>\n
Citat:<\/span><\/span><\/div>\n
“He must live, Alois,” she cries. “He must, he must… Oh God, be merciful unto him now…”<\/span><\/span><\/strong><\/span><\/div>\n
Lite research visar att novellen om lille Adolf hette A Fine Son<\/em> och har \u00e5tergetts i flera samlingar. F\u00f6rsta g\u00e5ngen den publicerades var i Playboy <\/em>1959,
\n<\/span><\/span><\/div>\n
Var det inte till och med s\u00e5 att doktorn var jude? Jag kan minnas fel p\u00e5 den punkten, men det \u00e4r en av Roald Dahls absoluta skarpaste storisar.<\/span><\/span><\/div>\n

Stj\u00e4rnsm\u00e4llen i M 101<\/h2>\n
Mikael Anderlund et al<\/strong> tog denna bild i g\u00e5r kv\u00e4ll p\u00e5 TBO, med hj\u00e4lp av Meade-teleskopet.<\/div>\n
Supernovan \u00e4r den ljusa stj\u00e4rnan s\u00f6der om galaxk\u00e4rnan, runt 10:e magnituden.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n

I huvudet p\u00e5 en kometj\u00e4gare<\/h2>\n

Christian Vestergaard <\/strong>har uppsnappat en intervju med kometuppt\u00e4ckaren Gordon J Garradd<\/strong> <\/a><\/span>p\u00e5 mormon-n\u00e4tsajten<\/span><\/span><\/span> Desert News.<\/em><\/span><\/span><\/p>\n

Snygg kometkrock<\/h2>\n

En flott kometst\u00f6rtning p\u00e5 solen i f\u00f6rrg\u00e5r, finns redan p\u00e5 Youtube.<\/a> Tack till Christian Vestergaard<\/strong> f\u00f6r tipset!<\/p>\n

– En solstrykande komet dr\u00e4mmer rakt in i solen samt f\u00e5r vi se en m-klassad korona-massutkastning.
\n<\/span><\/span><\/div>\n

Ett elektromagnetiskt Faraday-labb i kosmiskt format<\/h2>\n

Det h\u00e4nder hela tiden sp\u00e4nnande saker ute i galaxv\u00e4rlden. M 87 \u00e4r t ex v\u00e4rdgalax f\u00f6r en m\u00e4rklig jetstr\u00e5le, som kallas HST-1. M87 \u00e4r en gigantisk ellipsgalax mitt i Virgohopens centrum med ett massivt svart h\u00e5l och med biljoner stj\u00e4rnor. Dess centrala jet och dess r\u00f6relser har studerats i olika v\u00e5gl\u00e4ngder 2003-2007, en tid n\u00e4r \u00e4ven en spektakul\u00e4r gamma-flare flammade upp h\u00e4r.<\/p>\n

Kinesiska astronomer pratar som rena sj\u00e4lvklarheter h\u00e4r om en “blazar”,<\/a> allts\u00e5 en aktiv galaxk\u00e4rna\u00a0 med polariserat ljus, liksom f\u00f6rekomsten av en s\u00e5 kallad\u00a0 “Faraday rotation” b\u00e5de i och utanf\u00f6r jetstr\u00e5len (en effekt av samverkan mellan ljus och \u00f6vrig elektromagnetism, noterad redan 1845 av det religi\u00f6sa forskargeniet Michael Faraday<\/strong>).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Trots att de kinesiska radioastronomerna inte \u00e4r helt n\u00f6jda med vad de spektralt nu sett, noterar de att det vi observerar\u00a0 beror p\u00e5 f\u00f6rekomsten av ett spiralformat magnetf\u00e4lt i M87.<\/p>\n

Undrar vad Faraday s\u00e4ger i sin himmel, att det han utforskade i sitt primitiva labb 1845 ser vi i dag utspelas i ett av kosmos st\u00f6rsta elektromagnetiska labb!<\/p>\n

Avst\u00e5ndet till M87 uppskattas till 16,7 Mpc (drygt 50 miljoner ljus\u00e5r).<\/p>\n

G\u00f6teborgs-dagarna snart h\u00e4r<\/h2>\n

All info om Astronomdagarnas “var, n\u00e4r och hur?”\u00a0 finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Exoplanet roterar kring t-v-\u00e5 stj\u00e4rnor! Science fiction i g\u00e5r – rena rama fakta i dag Kepler-astronomerna har nu identifierat den f\u00f6rsta exoplaneten som snurrar runt TV\u00c5 stj\u00e4rnor, i ett bin\u00e4rt system kallat Kepler 16. Fenomenet kan studeras i stj\u00e4rnbilden Cygnus\/Svanen, som Kepler-sonden scannar av snyggt och prydligt med j\u00e4mna mellanrum. Systemet ligger 200 ljus\u00e5r bort,… L\u00e4s mer »Nr 230 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20172"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20172"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20172\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20224,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20172\/revisions\/20224"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20172"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20172"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20172"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}