{"id":20431,"date":"2011-09-21T11:18:27","date_gmt":"2011-09-21T10:18:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=20431"},"modified":"2011-09-21T21:08:59","modified_gmt":"2011-09-21T20:08:59","slug":"nr-234-2011-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/21\/nr-234-2011-2\/","title":{"rendered":"Nr 234 2011"},"content":{"rendered":"

Rymdens egen “kyckling-farm”<\/h2>\n

Middagens pressmess fr\u00e5n ESO<\/a>, v\u00e5rt sameuropeiska observatorium i Chile, visar fram en ny bild fr\u00e5n vidvinkelkameran WFI p\u00e5 ESO\/MPG:s 2,2-metersteleskop:<\/p>\n

Lambda Centauri-nebulosan, som ibland kallas “Running Chicken Nebula\u201d – med lite fantasi kan betraktaren se b\u00e5de en och tv\u00e5 och flera “springande kycklingar”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Om detta moln av gl\u00f6dande v\u00e4tgas och nyf\u00f6dda stj\u00e4rnor i stj\u00e4rnbilden Kentauren saxar jag f\u00f6ljande info:<\/p>\n

* Nebulosan, med beteckningen IC 2944<\/strong>,\u00a0 \u00e4r bel\u00e4gen ungef\u00e4r 6500 ljus\u00e5r fr\u00e5n jorden.<\/p>\n

* Den r\u00f6da f\u00e4rgen \u00e4r typisk<\/strong> f\u00f6r omr\u00e5den d\u00e4r stj\u00e4rnor f\u00f6ds.<\/p>\n

* Ut\u00f6ver den gl\u00f6dande gasen <\/strong> uppvisar IC 2944 ytterligare ett tecken p\u00e5 stj\u00e4rnbildning. De ogenomskinliga, svarta klumparna som syns i siluett\u00e4r exempel p\u00e5 Bokglobuler; de ser m\u00f6rka ut eftersom de absorberar ljus fr\u00e5n den skinande bakgrunden. Men observationer med infrar\u00f6tt-teleskop visar att \u00e4ven h\u00e4r sker stj\u00e4rnbildning.<\/p>\n

*\u00a0 Den h\u00e4r typen av gl\u00f6dande nebulosor<\/strong> \u00e4r relativt kortlivade i astronomiska termer (med en typisk livsl\u00e4ngd p\u00e5 n\u00e5gra miljoner \u00e5r), vilket betyder att Lambda Centauri-nebulosan s\u00e5 sm\u00e5ningom kommer att f\u00f6rsvinna n\u00e4r den f\u00f6rlorar b\u00e5de sin gas och rikedom av ultraviolett str\u00e5lning.
\n* \u00c4ven Hubble-teleskopet<\/strong> har dokumentera denna nebulosa, med mycket h\u00f6g uppl\u00f6sning. Vidvinkelkameran WFI f\u00e5ngar en mycket st\u00f6rre panoramabild av f\u00e4ltet.<\/p>\n

I W-bloggen nr 64 2010 \u00e5tergav jag denna “gajd” till nebulosan (n\u00e5got l\u00e4tt vriden upp\u00e5t j\u00e4mf\u00f6rt med ESO-bilden ovan):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\n
\n

Harvardastronomen Bart J Bok<\/strong> arbetade med stj\u00e4rnbildningsteorier efter kriget och uppfann begreppet “globul” som f\u00f6rstadium av en protostj\u00e4rna, och i dag talar ju till och med en svensk yrkesastronom som G\u00f6sta Gahm<\/strong>, som forskar p\u00e5 omr\u00e5det,\u00a0 om fenomenet “globuletter”.<\/p>\n

Har du plutonium-244 i tr\u00e4dg\u00e5rden?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Paul Davies<\/strong> sl\u00e5r till – igen! SETI-forskaren\u00a0 har skrivit en artikel i Acta Astronautica<\/em> p\u00e5 temat “Footprints of aliens technoogy”, i vilken han uppmanar forskarsamh\u00e4llet att jaga bevis f\u00f6r utomjordiska civlisationers bes\u00f6k h\u00e4r f\u00f6r kanske 100 miljoner \u00e5r sedan. Fr\u00e5n ett s\u00e5dant bes\u00f6k kan obegripliga DNA-sekvenser h\u00f6ra men ocks\u00e5 ditt fynd av plutonium-244!<\/p>\n

“Substantial deposits would be a sign of alien nuclear technology”, heter det i New Scientists feferat<\/a>.<\/p>\n

Isotopen plutonium-244 har en halveringsperiod p\u00e5 80 miljoner \u00e5r.<\/p>\n

Asteroid p\u00e5 studiebes\u00f6k<\/h2>\n
Sm\u00e5planeten 2005 YU55 tr\u00e4nger innanf\u00f6r\u00a0 m\u00e5nbanan 8 november (0,85 m\u00e5ndistanser), p\u00e5pekar alltid observante Christian Vestergaard.<\/strong><\/span><\/div>\n
Fakta med diverse illustationer om “studiebes\u00f6ket” finns h\u00e4r.<\/span><\/a><\/div>\n

\u00c4ven denna g\u00e5ng g\u00e5r vi miste om en fulltr\u00e4ff.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\n
\n

Stj\u00e4rnpoeter (2)<\/h2>\n
\"\"<\/a>Idag har Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong> kommit fram till en klassiker, som vi s\u00e4llan l\u00e4ser i sin helhet.<\/div>\n
S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r den – Nils Fertlins<\/strong> Stj\u00e4rnorna kvittar det lika<\/em> (ur En d\u00f6ddansares visor, 1930):
\n<\/span><\/span><\/div>\n
\n

\n

Man kan inte r\u00e4kna dem alla
\ns\u00e4gner och s\u00e5nt man h\u00f6r…
\nDet s\u00e4gs att en stj\u00e4rna skall falla
\nvar g\u00e5ng n\u00e4r en m\u00e4nniska d\u00f6r –<\/span><\/span><\/strong><\/div>\n


\n<\/span><\/strong><\/p>\n

Lyh\u00f6rd i n\u00e4tternas kyla
\noch vindarnas frusna musik
\nhundarna h\u00f6rde jag yla,
\nsom hundar yla f\u00f6r lik,<\/span><\/span><\/strong><\/div>\n


\n<\/span><\/strong><\/p>\n

\u00e4nkorna h\u00f6rde jag skrika
\noch barnen snyfta f\u00f6r br\u00f6d –
\n– Stj\u00e4rnorna kvittar det lika
\nom n\u00e5gon \u00e4r f\u00f6dd eller d\u00f6d.<\/span><\/span><\/strong><\/div>\n
PS1.<\/span>
\n<\/a><\/span><\/span><\/div>\n
Nils Ferlin l\u00e4ser p\u00e5 Youtube sin dikt h\u00e4r.<\/a> satt till tangomusik.<\/span><\/span><\/div>\n
PS2.<\/span><\/span>
\n<\/span><\/div>\n
Fakta om Nils Ferlin och Ferlin-museet i Filipstad finns h\u00e4r<\/a>.<\/span>
\n<\/span><\/div>\n

von Braun och Disney<\/h2>\n

Hade Wener von Braun <\/strong>n\u00e5tt med Kalle Anka att g\u00f6ra?<\/p>\n

Inte i och f\u00f6r sig, men i Bj\u00f6rn Kumms<\/strong> lika l\u00e4sv\u00e4rda som n\u00f6dv\u00e4ndiga historiebok Kalla kriget<\/em> (Historiska media, 2006) ber\u00e4ttas att von Braun “efter en kortare anst\u00e4llning hos Walt Disney <\/strong>skulle komma att leda det amerikanska rymdprojektet”.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fakta i m\u00e5let \u00e4r att Werner von Braun i h\u00f6gsta grad bidrog till de tre Walt Disney-kortfilmerna Man in Space<\/em> (1955), Man and the Moon<\/em> (1955) och Mars and Beyond <\/em>(1957). Han b\u00e5de stimulerade med id\u00e9er, syntes i et par scener och bidrog med sin r\u00f6st. Filmerna, som var roligt tecknade,\u00a0 blev ocks\u00e5 serietidningar och n\u00e5dde, naturligtvis, en gigantisk publik.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

N\u00e5gon som sett filmerna? Kom serietidningarna \u00e4ven p\u00e5 svenska?<\/p>\n

LOFAR invigs…<\/h2>\n

P\u00e5 m\u00e5ndag inviger Jan Bj\u00f6rklund<\/strong>, skol- och forskningsministern, den svenska delen av LOFAR p\u00e5 Onsala rymdobservatorium<\/a>.<\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r en stor h\u00e4ndelser f\u00f6r oss, eftersom detta \u00e4r det st\u00f6rsta teleskopbygget i Sverige p\u00e5 35 \u00e5r!<\/span><\/span><\/p>\n

De 192 nya radioantennerna p\u00e5 Onsalas station kan tyckas oansenliga. Men signalerna som samlas in h\u00e4r, ihop med signaler fr\u00e5n 47 liknande enheter \u00f6ver hela Europa, l\u00e4nkas samman \u00f6ver internet till en central superdator i Nederl\u00e4nderna.<\/p>\n

M\u00e4ngden data som skjutsas in \u00e4r enorm, och motsvarar mer \u00e4n 7000 dvd-filmer per dygn bara fr\u00e5n den svenska stationen. Genom en kombination av datorkraft och smart mjukvara skapas bilder av signalerna p\u00e5 ett unikt s\u00e4tt. Tillsammans fungerar LOFAR-systemet som ett enda teleskop med en diameter p\u00e5 1300 kilometer.<\/p>\n

… och LOFAR bes\u00f6ks<\/h2>\n

Onsala och LOFAR bes\u00f6ks under Astronomdagarna i G\u00f6teborg – program m m finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Onsala rymdobservatorium som h\u00e5ller i arrangemanget, och medarrang\u00f6r \u00e4r v\u00e5rt nationella s\u00e4llskap Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet – en \u00e4rev\u00f6rdig institution i v\u00e5rt svenska astronomiliv (grundat 1919).<\/p>\n

V\u00e5rt eget Tycho Brahe-s\u00e4llskap \u00e4r bara 74 \u00e5r gammalt p\u00e5 det 75:e….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rymdens egen “kyckling-farm” Middagens pressmess fr\u00e5n ESO, v\u00e5rt sameuropeiska observatorium i Chile, visar fram en ny bild fr\u00e5n vidvinkelkameran WFI p\u00e5 ESO\/MPG:s 2,2-metersteleskop: Lambda Centauri-nebulosan, som ibland kallas “Running Chicken Nebula\u201d – med lite fantasi kan betraktaren se b\u00e5de en och tv\u00e5 och flera “springande kycklingar”. Om detta moln av gl\u00f6dande v\u00e4tgas och nyf\u00f6dda stj\u00e4rnor… L\u00e4s mer »Nr 234 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20431"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20431"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20503,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20431\/revisions\/20503"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20431"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20431"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}