{"id":2046,"date":"2010-03-28T20:49:52","date_gmt":"2010-03-28T19:49:52","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2046"},"modified":"2010-03-30T19:42:40","modified_gmt":"2010-03-30T18:42:40","slug":"nr-25-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/03\/28\/nr-25-2010\/","title":{"rendered":"Nr 25 2010"},"content":{"rendered":"

Stonehenge – ett tidigt “Lourdes”?<\/h2>\n

Tv\u00e5 g\u00e5nger har jag bes\u00f6kt Stonehenges magnifika stenmonument i s\u00f6dra England, jag t\u00e5gade fr\u00e5n London till Salisbury, rundvandrade i katedralen (med v\u00e4rldens \u00e4ldsta ur) och sen tog jag taxi\u00a0 ut till stenkolosserna – dyrt men sp\u00e4nnande. F\u00f6r en 30-40 \u00e5r sedan var det popul\u00e4rt bland astronomer typ Gerald Hawkins, Fred Hoyle m fl att l\u00e4sa in djupsinniga astronomiska inneb\u00f6rder i stenarnas placering – inte mycket av det har \u00f6verlevt till i dag. Fr\u00e5getecknen kring astroarkeologin tycker jag \u00f6verhuvud taget har blivit fler \u00e4n utropstecknen!!! Ales stenar inte att f\u00f6rgl\u00f6mma.<\/p>\n

Intressantare \u00e4r d\u00e5, menar\u00a0 jag, ett tv-program jag fick \u00f6gonen p\u00e5 h\u00e4rom dan (Viasat History), en BBC-film i serien Timewatch <\/a>– bakom ligger tungviktare som BBC:s Open University och amerikanska\u00a0 Smithsonian Institute – d\u00e4r tv\u00e5 arkeologer,\u00a0 professorn Tim Darvill och Storbritanniens ledande antikvarie Geoff Wainwright, och deras utgr\u00e4vning h\u00e4rom \u00e5ret gav flera sp\u00e4nnande svar.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Magnifikt bygge - med m\u00e5nga fr\u00e5getecken. Foto: BBC<\/figcaption><\/figure>\n

* Fyndet av ett litet f\u00f6rkolnat s\u00e4deskorn ledde t ex dateringen av bygget till cirka 2300 \u00e5r f Kr,<\/p>\n

* Fynden och analyserna av n\u00e5gra skelett funna n\u00e4ra Stonehenge,\u00a0 nu insatta i ett sammanhang, pekar p\u00e5 den intressanta teorin om Stonehenge som en vallfartsort, dit sjuka tog sig s\u00e5 l\u00e5ngt som fr\u00e5n Alperna f\u00f6r att bli kurerade och healade. Dels genom de underg\u00f6rande bl\u00e5stenarna, dels genom\u00a0 att h\u00e4r verkade\u00a0 brons\u00e5lderns egen “l\u00e4karexpertis” och underg\u00f6rare. Stonehenge som ett brons\u00e5lderns Lourdes, med andra ord.<\/p>\n

* Fynden pekar ocks\u00e5 p\u00e5 att Stonehenge var s\u00e5 heligt att platsen h\u00f6ll sig med s\u00e4kerhetsvakter, som inte tvekade att d\u00f6da inkr\u00e4ktare som f\u00f6rs\u00f6kte ta sig in utan lov.<\/p>\n

Dessutom pekar i dag det mesta p\u00e5 att i det jordbrukarsamh\u00e4lle, som var f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r Stonehenge, var vintersolst\u00e5ndet VIKTIGARE \u00e4n sommarsolst\u00e5ndet! Det \u00e4r s\u00e4kert en stor upplevelse att h\u00e4lsa soluppg\u00e5ngen vid Stonehenge p\u00e5 midsommaren i dag, men det \u00e4r en modern konstruktion.<\/p>\n

Logistiken p\u00e5 brons\u00e5ldern f\u00f6rv\u00e5nar oss naturligtvis fortfarande. Mannen fr\u00e5n Alperna (“Amesbury Archer”), t ex, som kan ha rest till Stonehenge flera g\u00e5nger, och sen f\u00f6rst\u00e5s hur flera av de stora stenbumlingarna har forslats \u00f6ver havet, floder och mark fr\u00e5n dagens Wales 25 mil bort till Stonehenge.<\/p>\n

Id\u00e9n om Stonehenge som ett sofistikerat brons\u00e5ldersobservatorium st\u00e4rktes inte direkt av detta tv-program.\u00a0 Inget utesluter att denna makal\u00f6sa konstruktion av generationer av m\u00e4nniskoh\u00e4nder har haft olika funktioner under olika perioder<\/span> eller olika funktioner under samma period<\/span>, men just nu har “Lourdes”-tolkningen \u00f6vertaget n\u00e4r vi r\u00f6r oss om tiden f\u00f6r Stonehenges byggande.<\/p>\n

2300 f Kr, f\u00f6rresten. D\u00e5 regerade stridsyxekulturen i v\u00e5ra egna regioner, vi pratar om yngre sten\u00e5ldern. Mycket har dokumenterats fr\u00e5n denna tid i trakterna kring det som i dag \u00e4r Kvarnby h\u00e4r i Malm\u00f6.<\/p>\n

Anna-Mi Wendel, gammal kulturkompis, lokalhistoriskt insatt,\u00a0 Kvarnbybloggare m m<\/a>, noterar:<\/p>\n

– Vi pratar senneolitikum. Vi pratar Kvarnby. Jag g\u00e5r i sp\u00e5ren p\u00e5 dem som d\u00e5\u00a0 bodde h\u00e4r. Allt ligger i \u00f6ppen dager:\u00a0 flintgruvorna, hantverket, produkterna. Det var H\u00c4R det p\u00e5gick!<\/p>\n

Genom fynd av flintverktyg, k\u00e4rl, cirkul\u00e4ra r\u00e4nnor och annat framtr\u00e4der bilden av en relativt v\u00e4lorganiserad samh\u00e4llsorganisation\u00a0 i det lilla formatet – Stonehenge kan, j\u00e4mf\u00f6relsevis,\u00a0 bara ha skapats av en folkrik (rik!)\u00a0 och strukturerad civilisation med l\u00e5ng historia, en civilisation som med gemensamma krafter – under flera mans\u00e5ldrar –\u00a0 byggde\u00a0 sitt m\u00e4rkliga, l\u00e4kande centrum.<\/p>\n

Men samma stj\u00e4rnor och planeter\u00a0 kunde ses fr\u00e5n Kvarnby som fr\u00e5n Stonehenge! Vad t\u00e4nkte v\u00e5ra kloka f\u00f6rf\u00e4der?<\/p>\n

Ny lyckad uppskjutning<\/h2>\n
\"\"<\/a>
En Maxus lyfter i v\u00e5r vackra fj\u00e4llv\u00e4rld. Foto: Rymdbolaget<\/figcaption><\/figure>\n

– Kolla g\u00e4rna Rymdkanalen d\u00e4r du kan se <\/a>fredagens lyckade MAXUS 8 uppskjutning – Europas st\u00f6rsta sondraket f\u00f6r \u00b5G experiment. ESA:s GD Jan-Jacques Dordain var t o m p\u00e5 plats och imponerad \u00f6ver “leveransen”, tipsar Rymdbolagets Carina Johnsson.
\nMaxus \u00e4r ett samarbete mellan svenska SSC, sameuropiska ESA och tyska\u00a0 EADS och \u00b5G, som Carina n\u00e4mner,\u00a0 handlar ju om experiment och forskning under p\u00e5verkan av den “mikrogravitation”, tyngdl\u00f6shet i dagligt tal,\u00a0 som uppn\u00e5s under raketuppskjutningarna till rymden.<\/p>\n

MAXUS 8-uppskjutningen – 70 km upp, dubbelt s\u00e5 l\u00e5ngt upp i “luften” som ISS bana – gav en \u00b5G p\u00e5 12 minuter och det som ingick i den vetenskapliga lasten p\u00e5 n\u00e4stan ett ton och som som skulle kollas var allt ifr\u00e5n hur titanbaserade metallegeringar f\u00e5r fastare form och diverse annat till hur gravititationsk\u00e4nsligt biologiskt material som samverkar mellan v\u00e5ra celler \u00e4r.<\/p>\n

Mycket sp\u00e4nnande!<\/p>\n

99942 Apophis<\/h2>\n

Mer gravitation men nu i det tyngre formatet! Hur \u00e4r l\u00e4get n\u00e4r det g\u00e4ller den jordn\u00e4ra asteroiden 99942 Apophis, som kommer oss obehagligt n\u00e4ra b\u00e5de 2029 och 2036? Nasa r\u00e4knade ju i fjor p\u00e5 saken och kom fram till att 2036 passerar asteroiden, som \u00e4r p\u00e5 ett par hundra meter, 49 miljoner km (0,32 AE) fr\u00e5n jorden – p\u00e5 sj\u00e4lvaste p\u00e5skdagen.<\/p>\n

\"\"<\/a>
"Gravitationstraktorn" har parkerat. T h i bilden - Moder Jord.... Ill: Nasa<\/figcaption><\/figure>\n

Risken f\u00f6r en sm\u00e4ll 2036 bed\u00f6ms i dag som n\u00e5nstans 1:250 000. Det l\u00e5ter lugnt, men inte hur lugnt som helst. I vintras kom ju ocks\u00e5 uppgifterna om att ryssarna hyser planer p\u00e5 att s\u00e4nda upp en farkost som ska \u00e4ndra asteroidens bana – f\u00f6rhoppningsvis d\u00e5 \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll… Ryssarna t\u00e4nker sig samarbete med Nasa, den kinesiska rymdstyrelsen liksom ESA.<\/p>\n

I USA, Californien f\u00f6rst\u00e5s, verkar\u00a0 stiftelsen B612 Foundation <\/a>ledd av tidigare astronauten Rusty Schweickart, forskare, ingenj\u00f6rer m fl och deras m\u00e5l att \u00e4r 2015 ha utvecklat ett system f\u00f6r att d\u00e5 testa och landa p\u00e5 en asteroid, f\u00f6r att sakta och metodiskt p\u00e5verka\u00a0 den i dess bana.\u00a0 Dagens l\u00f6sning bygger p\u00e5 att en massivt tung rymdfarkost, en s\u00e5 kallad \u00a0 “gravitation tractor” – vad ska vi kalla fenomenet p\u00e5 svenska? “gravitationsdragare”? – som parkerar eller hovrar n\u00e4ra asteroiden och som under flera \u00e5r genom sina egna gravitationsimpulser f\u00e5r rymdstenen att sakta, sakta rotera och i sin bana v\u00e4nda sig bort fr\u00e5n en fulltr\u00e4ff p\u00e5 jorden. Gravitationen g\u00f6r helt enkelt jobbet!<\/p>\n

Det finns massor av andra id\u00e9er men denna \u00e4r en av den f\u00f6r rymdmilj\u00f6n allra v\u00e4nligaste. Alternativet med att i panik skicka upp en k\u00e4rnvapenbestyckad antiasteroid-missil \u00e4r inte s\u00e4rskilt genomt\u00e4nkt, \u00e4ven ifall Hollywood \u00e4lskar interplanet\u00e4rt\u00a0 pangpangande bevisat av kassasucc\u00e9rna Deep Impact <\/em>och Armageddon<\/em>!<\/p>\n

Senaste nytt fr\u00e5n CERN<\/h2>\n

I veckan b\u00f6rjar, \u00e4r det t\u00e4nkt,\u00a0 LHC:n i Gen\u00e9ve f\u00e5 upp \u00e5ngan igen efter sju sorger och \u00e5tta bedr\u00f6velser. 2012 hoppas CERN-forskarna\/ingenj\u00f6rerna att partikelkrossaren ska n\u00e5 full kapacitet. D\u00e5 ska det banga i alpernas djuuup!<\/p>\n

Unik familjebok om Charlier<\/h2>\n

Jag kom in p\u00e5\u00a0 Lundaprofessorn C V L Charlier i f\u00f6rrf\u00f6rra bloggen och hans barnbarn Bertil Behring, som var min synnerligen gode kollega i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 Kv\u00e4llspostens kulturredaktion. 1988 redigerade Bertil sl\u00e4ktboken Till minne av Siri<\/em>, som utgavs privat i liten upplaga – men mellan h\u00e5rda p\u00e4rmar! –\u00a0 i samband med Essie Janssons 90-\u00e5rsdag det \u00e5ret.<\/p>\n

Siri var Charliers hustru och Essie\u00a0 var\u00a0 en av parets d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Lundaprofessorn.<\/figcaption><\/figure>\n

Flera unika k\u00e4rleksbrev fr\u00e5n unga Siris sida p\u00e5 1890-talet till den kommande astronomstj\u00e4rnan “Carl Ludvig” \u00e5terges . Hon var n\u00e4r de tr\u00e4ffades 16 \u00e5r, han 28,\u00a0 Siri som i vuxen \u00e5lder tyv\u00e4rr\u00a0 kom att drabbas av sv\u00e5ra manodepressioner och som bl a v\u00e5rdades p\u00e5 S:t Lars i Lund. Dit Charlier troget tog sig varje s\u00f6ndag under hennes sjukdomsperioder.<\/p>\n

\u00c4ktenskapet verkar ha varit lyckligt, trots alla sm\u00e4llar.<\/p>\n

I denna fina lilla skrift skrivs inte mycket om Charlier och astronomi, men vi f\u00e5r ta del av hans skraltiga ekonomi (= stora studiel\u00e5n), utn\u00e4mningsstriden mellan honom och Nils Dun\u00e9r och vad det reaktion\u00e4ra akademiska Lund ans\u00e5g om att radikalen och Verdandisten\u00a0 Charlier skulle bli professor d\u00e4r.<\/p>\n

Allra trevligast tycker jag det \u00e4r att\u00a0 l\u00e4sa om professorsbarnen p\u00e5 Obsis, som var deras dagliga lekplats. Familjen bodde n\u00e4ra Obsis, f\u00f6rst p\u00e5 Gr\u00f6negatan, sen p\u00e5 Svanegatan, och Stadsparken var ett eldorado f\u00f6r tidens unga Lund. Essie ber\u00e4ttar rentav att hon spelade tennis p\u00e5 en tennisplan som ungdomarna anlade p\u00e5 planen mellan Obsis och Seismografen! En smash fr\u00e5n det som sedermera blev Idrottshallen i l\u00e4rdomstan.<\/p>\n

Galilei = Vilks! = Einstein?<\/h2>\n

Det \u00e4r intressant att notera hur Galileo Galilei kan anv\u00e4ndas i den allm\u00e4nna kulturdebatten. Senast \u00e4r det mordhotade Lars Vilks, “Muhammed-konstn\u00e4ren”,\u00a0 som p\u00e5 sin underh\u00e5llande blogg polemiserar mot<\/a> en konstkritiker p\u00e5 DN som tycks mena att Vilks borde, som ett inslag i sitt konstn\u00e4rliga rondellhundsprojekt, be om urs\u00e4kt f\u00f6r sina teckningar.<\/p>\n

Vilks:<\/p>\n

Det \u00e4r inte ofta konstn\u00e4rerna f\u00e5r konkreta r\u00e5d av kritikerna och huvudregeln \u00e4r att sky s\u00e5dana f\u00f6rslag som pesten. F\u00f6r vem skulle tro p\u00e5 en urs\u00e4kt framf\u00f6rd som en del av konstn\u00e4rligt projekt? Vad skulle ett falskt och djupt ironiskt inslag ha f\u00f6r mening? Skall vi tillbaka till 1633 och Galileis offentliga avb\u00f6n sedan han kr\u00e4nkt den i skriften givna sanningen?<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>
Anv\u00e4ndbar i debatten!<\/figcaption><\/figure>\n

I sin blogg \u00e5terger Vilks dessutom Galileis \u00e5tertagande-brev.<\/p>\n

Jag gillar sj\u00e4lva gesten, att sk\u00e5nske konceptkonstn\u00e4ren Vilks j\u00e4mst\u00e4ller sig med Galilei, som krossade en v\u00e4rldsbild. Det \u00e4r stort, nej,\u00a0 det \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n stort!<\/p>\n

Men varf\u00f6r n\u00f6ja sig med Galilei, som gammal, skr\u00f6plig och feg kr\u00f6p till korset? Jag hade ju dragit till med Albert Einstein direkt!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stonehenge – ett tidigt “Lourdes”? Tv\u00e5 g\u00e5nger har jag bes\u00f6kt Stonehenges magnifika stenmonument i s\u00f6dra England, jag t\u00e5gade fr\u00e5n London till Salisbury, rundvandrade i katedralen (med v\u00e4rldens \u00e4ldsta ur) och sen tog jag taxi\u00a0 ut till stenkolosserna – dyrt men sp\u00e4nnande. F\u00f6r en 30-40 \u00e5r sedan var det popul\u00e4rt bland astronomer typ Gerald Hawkins, Fred… L\u00e4s mer »Nr 25 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2046"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2046"}],"version-history":[{"count":68,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2302,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2046\/revisions\/2302"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}