{"id":20589,"date":"2011-09-23T15:29:20","date_gmt":"2011-09-23T14:29:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=20589"},"modified":"2011-09-23T16:58:44","modified_gmt":"2011-09-23T15:58:44","slug":"nr-236-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/23\/nr-236-2011\/","title":{"rendered":"Nr 236 2011"},"content":{"rendered":"

Neutriner snabbare \u00e4n ljuset:
\n<\/span><\/h3>\n

Vad betyder det?<\/h2>\n

\"\"<\/a>Vad \u00e4r inneb\u00f6rden av de italienska forskarnas uppt\u00e4ckt att neutriner (kan) f\u00e4rdas fortare \u00e4n ljuset?<\/p>\n

Mellan CERN, Gen\u00e8ve,\u00a0 och labbet i Gran Sassos gruvor har under tre \u00e5r skickats i v\u00e4g 15 000 neutrinoskurar mot speciella m\u00e5ltavlor. F\u00e4rden borde ta 2,4 tusendelars sekund. Neutrinerna gjorde resan p\u00e5 60 nanosekunder… 60-miljarddelars sekund.<\/p>\n

En k\u00e4rnfysiker i teamet erk\u00e4nner att han \u00e4r – chockad.<\/p>\n

Experimentet kallas OPERA (Oscillation Project with Emulsion-tRacking Apparatus), och m\u00e5ltavlorna finns 1400 meter under jordytan.<\/p>\n

Avst\u00e5ndet fr\u00e5n s\u00e4ndare-mottagare \u00e4r 730 km.<\/p>\n

Det \u00e4r <\/em><\/a>Nature<\/em>, som f\u00f6rmedlar den sensationella uppt\u00e4ckten,<\/a> som l\u00e4r v\u00e4nda upp och ner p\u00e5 fysikernas, kosmologernas och astronomernas v\u00e4rld.<\/p>\n

\u00c4r det dags f\u00f6r Albert Einstein<\/strong> att kasta sig i v\u00e4ggen?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u00c4r det dags f\u00f6r ett paradigmskifte?<\/p>\n

CERN\/Gran Sasso-projektets hemsida finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Tips: Det\u00a0 finns all anledning att f\u00f6lja med i utv\u00e4rderingen och diskussionen kring uppt\u00e4ckten.<\/p>\n

Disneys rymdfilmer p\u00e5 Youtube<\/h2>\n

Tack till Wojtek “Wojje” Johansson <\/strong> hos kompisarna i ASAK, som tipsar om att Walt Disneys\/Werner von Brauns <\/strong>rymdfilmer fr\u00e5n 50-talet finns p\u00e5 Youtube. Man i space<\/em> t ex h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nedst\u00f6rtningen uppskjuten<\/h2>\n

Den nedst\u00f6rtande UARS-satelliten tros nu (sent fredag e m svensk tid) dra ner genom atmosf\u00e4ren i spannet kl 00:00 – 04:00 UTC 24 september.<\/p>\n

Ny astronomibok!<\/h2>\n

Jag undrar vad som st\u00e5r om ljushastighetens o\u00f6vervinnerlighet?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Lagom till bokm\u00e4ssan i G\u00f6teborg tipsar Christian Vestergaar<\/strong>d om att ny astronomibok – skriven av en svensk, p\u00e5 svenska – kommit.<\/p>\n

Det \u00e4r Ulrika Engstr\u00f6m <\/strong>(ovan), som skrivit den astronomihistoriska betraktelsen Himlens v\u00e4ktar<\/em>e – Astronomins historia f\u00f6re teleskopet<\/em>.<\/p>\n

Boken M\u00c5STE helt enkelt handla om Tycho Brahe<\/strong>! Vad har Ulrika kommit fram till som kan skaka om oss?<\/p>\n

Jag \u00e5terkommer med omd\u00f6me.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Sp\u00e5r efter en femte gasplanet<\/h2>\n
\n

En astronom vid namn David Nesvorny<\/strong> har r\u00e4knat p\u00e5 saken och genom m\u00e4ngder av datasimuleringar kommit fram till att det m\u00e5ste ha funnits en femte j\u00e4ttelik gasplanet i v\u00e5rt eget solsystem<\/a>.\u00a0 Denna\u00a0 isj\u00e4tte med Neptunus dimensioner sl\u00e4ngde Jupiter ut i den interstell\u00e4ra v\u00e4rlden f\u00f6r cirka 3,9 miljarder \u00e5r sedan.<\/p>\n

Fritt snurrande, utsl\u00e4ngda solit\u00e4rer, helt enkelt soll\u00f6sa planeter i Vintergatan anses numera vara vardagsmat.<\/p>\n

“Femman” kan ha legat 15 AU fr\u00e5n solen.<\/p>\n

Misst\u00e4nkt asteroid frias<\/h2>\n

Nu f\u00e5r snart katastrofteoretikerna best\u00e4mma sig: Dog dinosaurierna ut genom\u00a0 en eller flera\u00a0 asteroidkrascher p\u00e5 jorden eller inte?<\/p>\n

I dagarna kom en nyhet <\/a>att en av de misst\u00e4nkta asteroiderna avf\u00f6rts fr\u00e5n listan \u00f6ver misst\u00e4nkta illd\u00e5dare. Det handlar om den mystiska sm\u00e5planeten Baptistina, som visar sig ha splittrats f\u00f6r 80 miljoner \u00e5r sen – l\u00e5ngt innan dinosaurieasteroiden kraschade f\u00f6r 65 miljoner \u00e5r sen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r fynd fr\u00e5n\u00a0 NASA:s sond Wide-field Infrared Survey Explorer (WISE) som st\u00e4ller till det.<\/p>\n

Jag gillar NASA-astronomerna f\u00f6rtvivlade f\u00f6rs\u00f6k att\u00a0 popularisera sina fynd; de s\u00e4ger nu att den misst\u00e4nkte dinosauriem\u00f6rdande asteroiden tillh\u00f6r “cold case”-kretsen. Jakten g\u00e5r s\u00e5ledes vidare, men ingen huvudmisst\u00e4nkt finns just nu.<\/p>\n

Utflykten p\u00e5 Astronomdagarna…<\/h2>\n

.. g\u00e5r till Onsala och LOFAR\u00a0 – hela programmet f\u00f6r Astronomdagarna i G\u00f6teborg finns h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r v\u00e5ra v\u00e4nner p\u00e5 Onsala rymdobservatorium som h\u00e5ller i arrangemanget, och medarrang\u00f6r \u00e4r v\u00e5rt nationella s\u00e4llskap Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet – en \u00e4rev\u00f6rdig institution i v\u00e5rt svenska astronomiliv (grundat 1919).<\/p>\n

V\u00e5rt eget Tycho Brahe-s\u00e4llskap \u00e4r bara 74 \u00e5r gammalt p\u00e5 det 75:e….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Neutriner snabbare \u00e4n ljuset: Vad betyder det? Vad \u00e4r inneb\u00f6rden av de italienska forskarnas uppt\u00e4ckt att neutriner (kan) f\u00e4rdas fortare \u00e4n ljuset? Mellan CERN, Gen\u00e8ve,\u00a0 och labbet i Gran Sassos gruvor har under tre \u00e5r skickats i v\u00e4g 15 000 neutrinoskurar mot speciella m\u00e5ltavlor. F\u00e4rden borde ta 2,4 tusendelars sekund. Neutrinerna gjorde resan p\u00e5 60… L\u00e4s mer »Nr 236 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20589"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20589"}],"version-history":[{"count":49,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20589\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20652,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20589\/revisions\/20652"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20589"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20589"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20589"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}