{"id":20946,"date":"2011-09-28T18:02:42","date_gmt":"2011-09-28T17:02:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=20946"},"modified":"2011-09-28T18:09:33","modified_gmt":"2011-09-28T17:09:33","slug":"nr-241-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/28\/nr-241-2011\/","title":{"rendered":"Nr 241 2011"},"content":{"rendered":"<h2>ESO-k\u00f6ket steker \u00e4gg<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/fried_egg_frying_pan.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"250\" height=\"200\" class=\"alignleft size-full wp-image-20987\" style=\"width: 64px; height: 51px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/fried_egg_frying_pan.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Jag tillh\u00f6r dem som menar att astronomi och gastronomi h\u00f6r ihop, mat, njutningsmedlet alkohol och stj\u00e4rnor \u00e4r en kul kombination, och d\u00e4rf\u00f6r gladdes jag \u00f6ver <strong>Robert Cummings<\/strong> <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1136\/\">ESO-pressmess i dag <\/a>om att\u00a0 ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT har avbildat en kolossal stj\u00e4rna: en gul hyperj\u00e4tte omgiven av ett v\u00e4ldigt dubbelskal av stoft.<\/p>\n<p>Plats f\u00f6r dramat: Stj\u00e4rnbilden Scorpius\/Skorpionen.<\/p>\n<p>Stj\u00e4rnan med sina skal liknar en \u00e4ggvita runt sin gula. D\u00e4rf\u00f6r har astronomerna gett den smeknamnet Stekta \u00e4gget-nebulosan (\u201cFried Egg Nebula\u201d p\u00e5 engelska).<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-20955\" title=\"Foto: ESO\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a-1024x1024.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/eso1136a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kortfakta om stj\u00e4rnan uppsnappade fr\u00e5n ESO::<\/p>\n<p><strong>* Beteckningen \u00e4r<\/strong> IRAS 17163-3907.<\/p>\n<p><strong>* Stj\u00e4rnan har en diameter<\/strong> p\u00e5 ungef\u00e4r tusen g\u00e5nger solens.<\/p>\n<p><strong>* Avst\u00e5ndet bed\u00f6ms till 13 000 ljus\u00e5r<\/strong> fr\u00e5n jorden, vilket g\u00f6r den till den n\u00e4rmaste hyperj\u00e4tte som hittills uppt\u00e4ckts.<\/p>\n<p><strong>* Nya observationer visar<\/strong> att stj\u00e4rnan lyser runt 500 000 g\u00e5nger starkare \u00e4n solen.<\/p>\n<p><strong>* Nebulosans yttre skal<\/strong> har en radie som \u00e4r 10 000 g\u00e5nger st\u00f6rre \u00e4n avst\u00e5ndet fr\u00e5n jorden till solen, av vilket vi f\u00f6rst\u00e5r dimensionerna i systemet<\/p>\n<p>\u2013 Det var k\u00e4nt sen innan att det h\u00e4r objektet lyste starkt i infrar\u00f6tt, men \u00f6verraskande nog hade ingen identifierat den som en gul hyperj\u00e4tte tidigare, s\u00e4ger forskningsteamets ledare <strong>Eric Lagadec<\/strong>.<\/p>\n<p>Stj\u00e4rnan \u00e4r predestinerad att g\u00e5 en supernovaexplosiv utveckling till m\u00f6tes. Nebulosan \u00e4r resultatet av ett h\u00e4ftigt kosmiskt f\u00f6rspel<\/p>\n<p>Bilden p\u00e5 \u201cFried Egg\u201d-nebulosan f\u00e5ngades av VISIR, kameran f\u00f6r mellanv\u00e5gigt infrar\u00f6tt ljus p\u00e5 VLT. Bilden togs genom tre olika filter som sl\u00e4pper igenom infrar\u00f6tt ljus med v\u00e5gl\u00e4ngd mellan 8 och 13 mikrometer. I bilden har observationerna i de tre filtrena kombinerats genom att ges olika f\u00e4rger (bl\u00e5tt, gr\u00f6nt och r\u00f6tt).<\/p>\n<p>Vad jag vill se h\u00e4rn\u00e4st \u00e4r bacon-nebulosan!!!<\/p>\n<h2>L\u00e4get f\u00f6r Elenin-kometen?<\/h2>\n<p><a href=\"http:\/\/spaceobs.org\/en\/2011\/09\/26\/real-facts-about-comet-elenin\/\"><strong>Leonid Elenin <\/strong>ber\u00e4ttar sj\u00e4lv p\u00e5 sin sajt<\/a> att &#8220;hans&#8221; komet splittrats och att stora teleskop kanske kan se de st\u00f6rre delarna i b\u00f6rjan av oktober. Tidigare ber\u00e4kningar av banelement h\u00e5ller, vilket betyder att kometfragmenten forts\u00e4tter som ingenting men inte kan komma jorden n\u00e4rmare \u00e4n 35 000 000 km.<\/p>\n<p>\u00c4nnu har inte solsonderna SOHO och STEREO sett kometen. F\u00f6rhoppningsvis ska s\u00e5 ske.<\/p>\n<h2>Amat\u00f6rer s\u00e4tter allt ljus p\u00e5 solen<\/h2>\n<p>Jag gillar de senaste rapporterna fr\u00e5n <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, som f\u00f6ljer skeendena i den amat\u00f6rastronomiska v\u00e4rlden. Solen \u00e4r st\u00e4ndigt observerad, och h\u00e4r \u00e4r tv\u00e5 aktuella bildrapporter.<\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Den f\u00f6rsta kommer fr\u00e5n Indien och visar\u00a0 solfl\u00e4cksgruppen (AR) 1302\u00a0och n\u00e5got slags torn.<\/span><\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Fotografen \u00e4r fr\u00e5n Madras, Indien.\u00a0 och heter<strong> Dhinakar Rajaram<\/strong>, ber\u00e4ttar Christian.<br \/>\n<\/span><\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/296085_2482436146773_1428683153_32960858_161470368_n1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-20958\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/296085_2482436146773_1428683153_32960858_161470368_n1-300x224.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"224\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/296085_2482436146773_1428683153_32960858_161470368_n1-300x224.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/296085_2482436146773_1428683153_32960858_161470368_n1.jpg 901w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">Den andra bilden visar mera i detalj solfl\u00e4cksgruppen AR1302, som nu syns tydligt nu p\u00e5 solens yta. <\/span><\/span><\/p>\n<div>\n<div id=\"msgBodyDiv\" class=\"msgBodyTxt\" style=\"padding-left: 0px;\">\n<div><span style=\"font-size: 12px;\"><span style=\"font-family: arial,helvetica,sans-serif;\">&#8211; Fotografen heter\u00a0 <strong>Alan Friedman <\/strong>och \u00e4r fr\u00e5n Buffalo, USA.<\/span><\/span><\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/313808_10150299197575946_697710945_8428755_1250670023_n11.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-20960\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/313808_10150299197575946_697710945_8428755_1250670023_n11-300x216.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"216\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/313808_10150299197575946_697710945_8428755_1250670023_n11-300x216.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/313808_10150299197575946_697710945_8428755_1250670023_n11.jpg 866w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/div>\n<h2>Bildextra fr\u00e5n NASA\/WISE<\/h2>\n<div>Bilden har drygt ett \u00e5r p\u00e5 nacken, men den \u00e4r s\u00e5 intressant att den dyker upp d\u00e5 och d\u00e5 som en &#8220;nyhet&#8221; p\u00e5 diverse sajter. S\u00e5 h\u00e4r \u00e4r NASA:s WISE-foto publicerad 13 maj i fjor av den s\u00e5 kallade Tadpole-nebulosan (tadpole = grodyngel).<\/div>\n<div><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/pia13110-browse.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"350\" class=\"aligncenter size-full wp-image-20966\" style=\"width: 492px; height: 270px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/pia13110-browse.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/pia13110-browse.jpg 640w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/pia13110-browse-300x164.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/a><\/div>\n<div>Det notabla \u00e4r att p\u00e5 nebulosa-bilden f\u00e5ngades TV\u00c5 asteroider och TV\u00c5 f\u00f6rbipasserande satelliter runt jorden.<\/div>\n<div>Asteroiderna har beteckningarna <span style=\"text-decoration: underline;\">1719 Jens<\/span>, uppt\u00e4ckt 1950,\u00a0 och<span style=\"text-decoration: underline;\">1992 UZ5<\/span> &#8211; asteroiderna \u00e4r de gulgr\u00f6na punkterna inom boxarna som \u00e5terges i mindre och st\u00f6rre format f\u00f6r tydlighetens skull. Jens-asteroiden mitt i bilden.<\/div>\n<div>Inom ovalerna kan vi se de snabbt f\u00f6rbipasserande satelliterna avl\u00e4gga sina sp\u00e5r. Bl\u00e5s upp bilden s\u00e5 ser du b\u00e4ttre vad det handlar om!<\/div>\n<div>Tadpole-nebulosan befinner sig 12 000 ljus\u00e5r ut fr\u00e5n jorden, asteroiderna n\u00e5gra astronomiska enheter h\u00e4rifr\u00e5n och satelliterna p\u00e5 kanske n\u00e5gra tiotals mils h\u00f6jd \u00f6ver jordytan.<\/div>\n<div>Sj\u00e4lva &#8220;grodynglen&#8221; syns inte p\u00e5 denna bild men v\u00e4l p\u00e5 bilderna p\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.jpl.nasa.gov\/wise\/newsfeatures.cfm?release=2010-161\">NASA\/JPL:s hemsida<\/a>.<\/div>\n<h2>Jul\u00f6n fick UARS-bes\u00f6k<\/h2>\n<div>Mycket pekar p\u00e5 att det var i n\u00e4rheten av Jul\u00f6n i Stilla havet som UARS-satelliten st\u00f6rtade.<\/div>\n<div>Inga observationer f\u00f6religger.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<h2>Astronomdagarna \u00e4r \u00f6ver oss<\/h2>\n<p>Det retar mig att jag docerade mina dentala reparationer\u00a0 s\u00e5 galet i tiden att jag m\u00e5st missa Astronomdagarna, men jag \u00f6nskar alla lycka till &#8211; inte minst v\u00e4nnen <strong>G\u00f6sta Gahm<\/strong>, \u00e5rets Nordenmark-f\u00f6rel\u00e4sare. Ha det bra i G\u00f6tet!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/flygblad_nordenmark11-1-11.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-20947\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/flygblad_nordenmark11-1-11.jpg\" alt=\"\" width=\"339\" height=\"480\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/flygblad_nordenmark11-1-11.jpg 339w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/flygblad_nordenmark11-1-11-211x300.jpg 211w\" sizes=\"(max-width: 339px) 100vw, 339px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ESO-k\u00f6ket steker \u00e4gg Jag tillh\u00f6r dem som menar att astronomi och gastronomi h\u00f6r ihop, mat, njutningsmedlet alkohol och stj\u00e4rnor \u00e4r en kul kombination, och d\u00e4rf\u00f6r gladdes jag \u00f6ver Robert Cummings ESO-pressmess i dag om att\u00a0 ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT har avbildat en kolossal stj\u00e4rna: en gul hyperj\u00e4tte omgiven av ett v\u00e4ldigt dubbelskal av stoft. Plats f\u00f6r&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/28\/nr-241-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 241 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20946"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20946"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20946\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20992,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20946\/revisions\/20992"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20946"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20946"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20946"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}