{"id":20993,"date":"2011-09-29T12:40:26","date_gmt":"2011-09-29T11:40:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=20993"},"modified":"2011-09-29T15:20:35","modified_gmt":"2011-09-29T14:20:35","slug":"nr-242-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/29\/nr-242-2011\/","title":{"rendered":"Nr 242 2011"},"content":{"rendered":"

Flygande start f\u00f6r Astronomdagarna:<\/span><\/h3>\n

Onsala s\u00e4tter supernova-rekord<\/h2>\n

Lagom till s\u00e4songsstarten f\u00f6r hummerfisket p\u00e5 V\u00e4stkusten, kommer resultatet fr\u00e5n en annan sorts kosmiskt notvarp:<\/p>\n

Ett forskarteam lett av astronomer vid Onsala rymdobservatorium har uppt\u00e4ckt sju tidigare ok\u00e4nda supernovor<\/a> i en galax 250 miljoner ljus\u00e5r bort. Aldrig tidigare har s\u00e5 m\u00e5nga supernovor uppt\u00e4ckts samtidigt i samma galax.<\/p>\n

R\u00f6nen presenteras under Astronomdagarna, som b\u00f6rjar idag i G\u00f6teborg.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Uppt\u00e4ckten bekr\u00e4ftar n\u00e5got som astronomer l\u00e4nge har trott men aldrig kunnat bevisa: att galaxerna som \u00e4r universums mest effektiva stj\u00e4rnfabriker ocks\u00e5 \u00e4r fabriker f\u00f6r exploderande stj\u00e4rnor, supernovor. Forskningsresultaten publiceras i oktober i tidskriften Astrophysical Journal<\/em>.<\/span><\/p>\n

* Forskarna anv\u00e4nde ett v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande n\u00e4tverk<\/strong> av radioteleskop i fem l\u00e4nder, bland dem Sverige, f\u00f6r att kunna skapa extremt skarpa bilder av galaxen Arp 220.<\/span><\/p>\n

* Med radioteleskopen bevakade forskarna<\/strong> ett fyrtiotal radiok\u00e4llor i centrum av galaxen Arp 220. Radiok\u00e4llorna ligger dolda f\u00f6r vanliga teleskop bakom tjocka lager av stoft och gas. F\u00f6r att kunna uppt\u00e4cka vad dessa radiok\u00e4llor \u00e4r gjordes m\u00e4tningar p\u00e5 olika radiov\u00e5gl\u00e4ngder under m\u00e5nga \u00e5r.<\/span><\/p>\n

\u2013 Med alla data p\u00e5 plats kan vi nu vara s\u00e4kra p\u00e5 att hela sju av dem \u00e4r supernovor, stj\u00e4rnor som exploderat under de senaste 60 \u00e5ren, s\u00e4ger Fabien Batejat<\/strong>, huvudf\u00f6rfattare till artikeln om uppt\u00e4ckten.<\/span><\/p>\n

* S\u00e5 m\u00e5nga supernovor har aldrig tidigare uppt\u00e4ckts<\/strong> i samma galax. Men antalet st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med hur m\u00e5nga stj\u00e4rnor som bildas i Arp 220.<\/span><\/p>\n

\u2013 I Arp 220 ser vi l\u00e5ngt fler supernovor \u00e4n i v\u00e5r galax. Vi uppskattar att det sm\u00e4ller en stj\u00e4rna i Arp 220 en g\u00e5ng i kvartalet. I Vintergatan blir det bara en supernova per sekel, s\u00e4ger Rodrigo Parra, astronom vid Europeiska sydobservatoriet i Chile och medlem i forskarlaget.<\/span><\/p>\n

John Conway \u00e4r professor i observationell radioastronomi vid Chalmers och vice f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r Onsala rymdobservatorium.<\/span><\/p>\n

\u2013 Arp 220 \u00e4r k\u00e4nd som ett st\u00e4lle d\u00e4r stj\u00e4rnbildning \u00e4r mycket effektiv. Nu har vi kunnat visa att s\u00e5dana stj\u00e4rnfabriker \u00e4r ocks\u00e5 supernovafabriker, s\u00e4ger han.
\nResultaten presenteras av Fabien Batejat under Astronomdagarna i G\u00f6teborg i morgon.<\/span><\/p>\n

Ingen vanlig l\u00e5dkamera<\/h2>\n

\"\"<\/a>Pan-STARRS p\u00e5 Hawaii har\u00a0 inte skrivit in sig i Guinness rekordbok som\u00a0 “v\u00e4rldens st\u00f6rsta<\/span><\/span> l\u00e5dkamera” eller “v\u00e4rldens st\u00f6rst Instamatic” utan som “v\u00e4rldens st\u00f6rsta digitalkamera” med 1 400 000 000 pixlar.<\/p>\n

Pan-STARRS \u00e4r akronym f\u00f6r the Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System, <\/a>och p\u00e5 hemsidan – tack till Christian Vestergaard<\/strong> f\u00f6r tipset – kan vi se vad kameran so far uppt\u00e4ckt, bl a flera NEO:s, allts\u00e5 jordn\u00e4ra f\u00f6rem\u00e5l, men ocks\u00e5 en rad Deep Sky-f\u00f6reteelser typ supernovor, r\u00f6ntgenk\u00e4llor m m. Plus en massa asteroider, ett par kometer och lite annat sm\u00e5tt och gott.<\/div>\n
Senaste nytt brukar dyka upp p\u00e5 kamerateleskopets matiga blogg<\/a>, och d\u00e4r presenterades denna bild av Ringnebulosan. M57,\u00a0 som “m\u00e5nadens bild” i augusti.<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n

Mysteriet med Giordano Bruno – m\u00e5nkratern!<\/h2>\n

1178 A.D. s\u00e5g n\u00e5gra munkar n\u00e5gra m\u00e4rkliga ljusfenomen som emanerade fr\u00e5n m\u00e5nen, trodde de.\u00a0 “Det var som eld, gl\u00f6dande kol och blixtar.”<\/p>\n

En teori var att jordobservat\u00f6rerna hade sett ett kraftigt nedslag p\u00e5 m\u00e5nytans nord\u00f6stra h\u00f6rn, kanske ett nedslag som skapade den m\u00e5nkrater som vi i dag kallar Giordano Bruno<\/strong> – en stor krater som s\u00e5ledes skulle vara knappt tusen \u00e5r gammal. En geolog f\u00f6ljde detta sp\u00e5r i en rapport 1976 och kom fram till att nedslagsf\u00f6rem\u00e5let b\u00f6r ha varit 1-3 km tv\u00e4rs\u00f6ver<\/p>\n

Senare ber\u00e4kningar kullkastar teorin. Allt pekar p\u00e5 att denna m\u00e5nkrater har ett antal miljoner \u00e5r p\u00e5 nacken, varf\u00f6r observationen p\u00e5 1100-talet f\u00e5r tolkas p\u00e5 ett annat vis. Kanske s\u00e5g munkarna en meteor som slog in i jordatmosf\u00e4ren i siktlinjen mellan m\u00e5nen och jorden.<\/p>\n

Hade en sm\u00e4ll verkligen \u00e4gt rum p\u00e5 m\u00e5nen, borde jorden under ett par veckor ha drabbats av ett kraftig meteoritregn p\u00e5 10-tals miljoner ton, men n\u00e5gra s\u00e5dana iakttagelser finns inte fr\u00e5n tidens himlask\u00e5dare i Kina, Korea, Japan eller arabv\u00e4rlden.<\/p>\n

I Europa var vi ovanligt blinda dessa \u00e5rhundraden – inte en enda europ\u00e9 tycks t ex ha sett supernovan i Oxens stj\u00e4rnbild 1054 (Krabbnebulosan). Den enda intressanta observation \u00e4r Bayeux-tapetens Halleykomet. Och s\u00e5 d\u00e5 denna observation av m\u00e5nfenomenet fr\u00e5n Canterburys horisont.<\/p>\n

N\u00e4r\u00a0 japanernas m\u00e5nsond SELENE (Kaguya) fl\u00f6g in \u00f6ver Giodano Bruno-kratern h\u00e4rom \u00e5ret, s\u00e5g den ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Uppifr\u00e5n har japanska m\u00e5nforskare studerat den 22 km stora kratern och dess omgivning och vad de \u00e4n f\u00e4rskare mindre nedslagen betyder f\u00f6r en \u00e5ldersbest\u00e4mning. Enligt Tomokatsu Morota och hans forskarkolleger<\/a> har kratern en \u00e5lder p\u00e5 1-10 miljoner \u00e5r, vilket helt talar emot en asteroidkrasch p\u00e5 v\u00e5r medeltid.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Le Verrier 200 \u00e5r<\/h2>\n

\"\"<\/a>Fransm\u00e4nnen uppm\u00e4rksammar rej\u00e4lt att det i \u00e5r har g\u00e5tt 200 \u00e5r sen Urbain Le Verrier<\/strong>, Neptunus teoretiske uppt\u00e4ckare, f\u00f6ddes. Bl a visas oktober ut en stor utst\u00e4llning p\u00e5 l\u00b4Observatoire de Paris, d\u00e4r ocks\u00e5 en rad \u00f6ppna f\u00f6redrag h\u00e5lls.<\/p>\n

Info om allt vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng i den franska huvudstan finns bl a p\u00e5 denna sajt<\/a>.<\/p>\n

1877 gick Le Verrier ur tiden och ligger begraven p\u00e5 en av dessa fantastiska kyrkog\u00e5rdar som bara finns i Paris,\u00a0 Cimeti\u00e8re Montparnasse.<\/p>\n

Le Verrier har ocks\u00e5 hedrats med att f\u00e5 sitt namn ingraverat p\u00e5 Eiffeltornet tillsammans med 71 andra k\u00e4nda fransoser.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Flygande start f\u00f6r Astronomdagarna: Onsala s\u00e4tter supernova-rekord Lagom till s\u00e4songsstarten f\u00f6r hummerfisket p\u00e5 V\u00e4stkusten, kommer resultatet fr\u00e5n en annan sorts kosmiskt notvarp: Ett forskarteam lett av astronomer vid Onsala rymdobservatorium har uppt\u00e4ckt sju tidigare ok\u00e4nda supernovor i en galax 250 miljoner ljus\u00e5r bort. Aldrig tidigare har s\u00e5 m\u00e5nga supernovor uppt\u00e4ckts samtidigt i samma galax. R\u00f6nen… L\u00e4s mer »Nr 242 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20993"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=20993"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20993\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21042,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/20993\/revisions\/21042"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=20993"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=20993"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=20993"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}