{"id":21043,"date":"2011-09-30T13:15:44","date_gmt":"2011-09-30T12:15:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21043"},"modified":"2011-09-30T13:15:44","modified_gmt":"2011-09-30T12:15:44","slug":"nr-243-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/09\/30\/nr-243-2011\/","title":{"rendered":"Nr 243 2011"},"content":{"rendered":"

Rymdens fyrkanter – eldorado f\u00f6r Euklides<\/h2>\n

Av alla m\u00e4rkliga biider fr\u00e5n kosmos tycker jag att de “fyrkantiga” strukturerna \u00e4r den st\u00f6rsta utmaningen. Ser de ut s\u00e5 i verkligheten?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Red Rectangle-nebulosan (“R\u00f6da rektangel-nebulosan”) har nyligen specialstuderats<\/a>, det handlar om en proto-planetarisk nebulosa som har geometriska former som bara en Euklides<\/strong> kan \u00e4lska. Eller den som s\u00e5g teckningstimmarnas projektionsl\u00e4ra som h\u00f6jdpunkten i sin skolg\u00e5ng, f\u00f6r det vi ser \u00e4r en illusion, ett optiskt fenomen.<\/p>\n

Det ska s\u00e4gas att det \u00e4r en mycket komplex geometri bakom fenomenet, men om vi vrider och v\u00e4nder p\u00e5 nebulosan, som t\u00e4nds av en stj\u00e4rna med T = 8250K and L = 6000L \u2299, ser den mer ut som The Egg Nebula <\/span>(“\u00c4gg-nebulosan”), ett annat snarlikt exempel p\u00e5 en planetarisk nebulosa i vardande. Trapetsen i R\u00f6da rektangeln med dess m\u00e4rkliga knutor, b\u00e5gar och pinnar i stegen, som \u00e4r st\u00e4llda vinkelr\u00e4t mot symmetriaxeln,\u00a0 \u00f6verg\u00e5r i koncentriska cirklar och ser pl\u00f6tsligt mindre utmanande ut.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Denna\u00a0 morfologiska studie har skett med hj\u00e4lp av ett datorprogam kallat SHAPE, som tar h\u00e4nsyn till rymdens partikelt\u00e4thet och den “bikonala tomhet” som stj\u00e4rnans utstr\u00e5lning\u00a0 och materieutstr\u00f6mning orsakar,\u00a0 ett dr\u00f6mprogam f\u00f6r en astronomi- och projektionsintresserad teckningsl\u00e4rare.<\/p>\n

Specialisten p\u00e5 den h\u00e4r typen av fenomen heter Nico Koning<\/strong> och \u00e4r astronom knuten till universitetet i den kanadensiska hockeystan Calgary,<\/p>\n

Strindberg p\u00e5 Astronomdagarna<\/h2>\n

\"\"<\/a>Efter middagens f\u00f6redragning p\u00e5 Astronomdagarna (G\u00f6teborg)\u00a0 om August Strindberg <\/strong>och astronomin – STORT TACK och en virtuell blomsterbukett till mitt “ombud” Cathy Horellou<\/strong>, som l\u00e4ste upp valda delar av mina sm\u00e5 fynd ur Ockulta dagboken<\/em>.<\/p>\n

Jag har nu tvingats skaffa mig m\u00f6rka solglas\u00f6gion f\u00f6r att inte bll igenk\u00e4nd p\u00e5 stan!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tack ocks\u00e5 till Peter Linde<\/strong>, som direkts\u00e4nde live via Bambuser.<\/a><\/p>\n

L\u00e4roboken i nova-ABC h\u00e5ller<\/h2>\n

Det \u00e4r alltid bra om teori och observation drar \u00e5t samma h\u00e5ll. En av de senaste novorna i M31 – M31N 2011-09a – deltar den t ex i Andromedagalaxens allm\u00e4nna r\u00f6relse mot Vintergatan?<\/p>\n

Svaret p\u00e5 amerikanska \u00e4r – yapp!<\/p>\n

Senaste spektrom\u00e4tningen fr\u00e5n 200-tummaren p\u00e5 Mount Palomar<\/a> visar att det \u00e4r en Fe II-nova, att v\u00e4tet expanderar ut\u00e5t med en fart ~2,500 km\/s och att alla linjer \u00e4r bl\u00e5f\u00f6rskjutna (300 km(s).<\/p>\n

L\u00e4rob\u00f6ckerna beh\u00f6ver inte skrivas om – denna g\u00e5ng.<\/p>\n

NASA-satellit st\u00f6rtar p\u00e5 bil<\/h2>\n

Lars Olefeldt <\/strong>har hittat fram till denna nyaktuella filmsnutt<\/a>, d\u00e4r en av NASA:s satelliter brakar ner i bakluckan p\u00e5 ett lyx\u00e5k.<\/p>\n

Mycket – n\u00f6je!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Superbild p\u00e5 nebulosor<\/h2>\n

\"\"<\/a>Ont\u00a0 om exklusiva\u00a0 astrobildsm\u00f6jligheter \u00e4r det gott om p\u00e5 v\u00e5ra sydsvenska bredgrader, varf\u00f6r det \u00e4r en sk\u00f6nhetsupplevelser ut\u00f6ver det vanliga att ta del av amerikanen Ken Crawfords <\/strong>bilder. Hans v\u00e4n Christian Vestergaard<\/strong>, W-bloggsvicen, har f\u00e5tt sig tills\u00e4nt\u00a0 ett par inzoomningsbara bilder av\u00a0 nebulosorna IC 59 samt IC 63<\/a> (i pytteformat t v)
\nNebulosorna ligger i Tycho Brahes <\/strong>och W-bloggens stj\u00e4rnbild, allts\u00e5 Cassiopeia, och befinner sig p\u00e5 600 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd. UV-str\u00e5lningen fr\u00e5n n\u00e4rbel\u00e4gna variabelstj\u00e4rnan Gamma Cassiopeia \u00e4r intensiv – de bl\u00e5 f\u00e4rgerna \u00e5terspeglar reflekterande bl\u00e5tt stj\u00e4rnljus fr\u00e5n \u03b3 Cas, de r\u00f6daktigare f\u00e4rgtonerna har med v\u00e4tets exitation i m\u00f6tet med UV-fotonerna att g\u00f6ra.<\/p>\n

Nebulosornas kanter v\u00e4nda mot stj\u00e4rnan tar, som v\u00e4ntat,\u00a0 st\u00f6rsta sm\u00e4llen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rymdens fyrkanter – eldorado f\u00f6r Euklides Av alla m\u00e4rkliga biider fr\u00e5n kosmos tycker jag att de “fyrkantiga” strukturerna \u00e4r den st\u00f6rsta utmaningen. Ser de ut s\u00e5 i verkligheten? Red Rectangle-nebulosan (“R\u00f6da rektangel-nebulosan”) har nyligen specialstuderats, det handlar om en proto-planetarisk nebulosa som har geometriska former som bara en Euklides kan \u00e4lska. Eller den som s\u00e5g… L\u00e4s mer »Nr 243 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21043"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21043"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21084,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21043\/revisions\/21084"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21043"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21043"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}