![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/09\/vaska+guld+31269.jpg\" "\\"Vaska")
<\/a>\u00c4ven\u00a0 detta fenomen \u00e4r nu p\u00e5 v\u00e4g att kartl\u00e4ggas. En ledande forskare p\u00e5 omr\u00e5det heter Christian-Peter Zinn<\/strong> och\u00a0 \u00e4r knuten till astronomicum vid Ruhr-Universit\u00e4t i Bochum, Tyskland. Det \u00e4r fr\u00e5n hans team och teamets rapport jag f\u00e5ngat upp f\u00f6ljande<\/a>:<\/p>\nUr en katalog p\u00e5 6000 supernovor har en handfull kandidater, riktiga sm\u00e5 guldbitar i sammanhanget. vaskats fram och omr\u00e5dena p\u00e5 himlavalvet\u00a0 f\u00f6ljts upp med teleskopstudier.\u00a0 Antingen <\/span>\u00e4r v\u00e4rdgalaxerna f\u00f6r ljussvaga f\u00f6r att synas eller <\/span>s\u00e5 har supernovorna skapats av en “hyperhastighetsstj\u00e4rna” (hypervelocity star, HVS) flera kiloparsec fr\u00e5n v\u00e4rdgalaxen. N\u00e4r supernovorna v\u00e4l exploderat har det skett i ett kosmiskt Ingenmans-land-.<\/p>\n H\u00e4r \u00e4r Zinn-teamets fem fall:<\/p>\n * SN 2006bx<\/strong> i UGC 5434 tillh\u00f6r hyperfallen med en fart p\u00e5 \u223c800 km\/s. SN-objektet ligger n\u00e4ra galaxen UGC5434 men ligger inte inb\u00e4ddad i en svag galax eller tillh\u00f6r en utstr\u00e4ckt vintergatsskiva. Kan ett svart h\u00e5l ha p\u00e5verkat och slungat ut stj\u00e4rnan?<\/p>\n * SN 1969L<\/strong> n\u00e4ra (fr\u00e5n oss sett)\u00a0 spiralen NGC 1058 tillh\u00f6r sannolikt en enormt utstr\u00e4ckt skiva synlig endast i extremt r\u00f6ntgen- och UV-ljus.<\/p>\n * SN 1970L och SN 1997C<\/strong> har en snarlik historia. Det finns inga sp\u00e5r efter en v\u00e4rdgalax f\u00f6r SN 1970L\u00a0 men h\u00e4r finns en svagt synlig intergalaktisk materiebrygga mellan tv\u00e5 v\u00e4xelverkande galaxer (NGC 2968 och NGC 2970). Samma, allts\u00e5 gravitationella slungeffekter av v\u00e4xelverkan mellan galaxer,\u00a0 kan g\u00e4lla f\u00f6r SN 1997C, vars hastighet p\u00e5 3000km\/s \u00e4r extrem i sammanhanget och g\u00f6r den till en HVS-suver\u00e4n.<\/p>\n * SN 2005nc<\/strong> har setts tillsammans med en gammablixt, och\u00a0 inte ens Hubble-teleskopet har s\u00e4kerst\u00e4llt en misst\u00e4nkt hemmagalax f\u00f6r explosionen. Denna ligger sannolikt f\u00f6r l\u00e5ngt bort f\u00f6r att uppt\u00e4ckas.<\/p>\n Det \u00e4r ett enormt astronomiskt detektivarbete som ligger bakom den h\u00e4r sortens studier,\u00a0 uppf\u00f6ljande observationer och utv\u00e4rderingar.<\/p>\n Uppenbarligen har Zinn & Co\u00a0 \u00f6ppnat upp ett nytt sp\u00e4nnande forskningsf\u00e4lt.<\/p>\n Hur det kan se ut n\u00e4r galaxer v\u00e4xelverkar och stj\u00e4rnstinna, gas- och stoftfyllda materiebryggor utvecklas ses nedan, ett str\u00e5lade pedagogiskt\u00a0 exempel fr\u00e5n Hubble Space Telescope. H\u00e4r kastas stj\u00e4rnor ut i den intergalaktiska rymden, och varf\u00f6r skulle inte supernovakandidater ing\u00e5?<\/p>\n Det \u00e4r Per-Erik Sj\u00f6sten<\/strong>, Mr Ystad,som har skrivit en trevlig bok om (s)-tidningen Auroras <\/em>f\u00e4rgstarke chef Elias Nilsson<\/strong>. Bl a \u00e5terges <\/span>jaken p\u00e5 flygpionj\u00e4ren Charles Lindbergh och hans hustru Anne <\/strong>under deras bes\u00f6k p\u00e5 \u00d6sterlen p\u00e5 30-talet.<\/p>\n Den skygge Atlantflygaren bytte bilar och lurade pressuppb\u00e5det och tog sj\u00e4lv i ett obevakat \u00f6gonblick en p\u00e5passlig bild av den f\u00f6rsamlade sk\u00e5nska v\u00e4rldspressen fr\u00e5n fotsteget p\u00e5 sin bil.. Pressfolket f\u00f6rstod inte n\u00e5nting och fortsatte v\u00e4nta in Lindbergh sedan han k\u00f6rt i v\u00e4g till Ljungbyhed f\u00f6r att prata flyg med sina kolleger.<\/p>\n Elias om sina presskolleger:<\/p>\n “Men de skall inte vara ledsna. De har vederfarits \u00e4ran att g\u00e5 in som ett s\u00f6tt minne i Charles LIndberghs familjealbum.”<\/span><\/p>\n Jag har en hel del Lindbergh-litteratur och i en av hustrun Anne Morrow Lindberghs sj\u00e4lvbiografier har hon \u00e5tergett flygbilder som Lindberghs tog \u00f6ver G\u00e5rdsl\u00f6sa, varifr\u00e5n Charles farfar utvandrade.<\/p>\n Per-Erik Sj\u00f6stens bok heter M\u00e4ster Elias – Mannen som gjorde Ystad st\u00f6rre<\/em>.<\/p>\n Ett par inslag p\u00e5 Astronomdagarna i G\u00f6teborg har handlat om “outreach”, hur vi f\u00f6r ut astronomins elementa till den stora allm\u00e4nheten. Inte minst de yngre generationerna. Christian Vestergaard <\/strong>ber\u00e4ttar att bl a <\/span>Margareta Malmort <\/strong>demonstrerade en utst\u00e4llning p\u00e5 temat “Och jorden hon snurrar”<\/a> – om jorden r\u00f6relse kring sin egen axel och runt solen och hur det \u00e5terspeglas i skiftande stj\u00e4rnbilder.<\/span><\/span><\/p>\n Utst\u00e4llningen – f\u00f6r tillf\u00e4llet\u00a0nerpackad – \u00e4r f\u00f6r barn och h\u00f6stens visningar \u00e5terupptas\u00a0 i mitten av oktober p\u00e5 AlbaNova i huvudstan.<\/span><\/span><\/p>\n ESO flaggar f\u00f6r att <\/span>observationer i Chile med ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array), v\u00e4rldens st\u00f6rsta markbaserade astronomiprojekt, v\u00e4ntas b\u00f6rja under helgen.<\/p>\n En presskonf h\u00e5lls p\u00e5 m\u00e5ndag. Stay tune!<\/p>\n Den klassiska nebulosan i Orion, som ser ut som ett h\u00e4sthuvud, f\u00f6rekommer s\u00e4llan i\u00a0 den astronomiska rapporteringen, tycker jag. Eller s\u00e5 \u00e4r jag blind.<\/p>\n Nu f\u00f6religger i alla fall en rapport <\/a>om <\/span>H2<\/sub>CO-l\u00e4get i denna kalla nebulosa med en temp p\u00e5 20-30 K, hur ispartiklar, str\u00e5lning och gas fungerar i samspelet d\u00e4r ute,\u00a0 .<\/p>\n Vi pratar om rymdkemi p\u00e5 h\u00f6gt plan!<\/p>\n Avst\u00e5ndet till H\u00e4sthuvudnebulosan bed\u00f6ms till 1500 ljus\u00e5r och den uppt\u00e4cktes fotografiskt 1888 av den observanta Mrs Williamina Fleming<\/strong>. Den \u00e4r inget Messier-objekt. Katalogbeteckningen kan d\u00e4remot\u00a0 vara Barnard 33.<\/p>\n Astrohistoriskt bonus f\u00f6r den intresserade::<\/p>\n Supernovor i Ingenmansland\u00a0 – finns de? Jag har ju l\u00e4st om ensamma planeter i Vintergatan och om stj\u00e4rnor som st\u00f6tts ut ur gemenskapen i t ex stj\u00e4rnhopar – men heml\u00f6sa supernovor utan synliga v\u00e4rdgalaxer \u00e4r en nyhet. \u00c4ven\u00a0 detta fenomen \u00e4r nu p\u00e5 v\u00e4g att kartl\u00e4ggas. En ledande forskare p\u00e5 omr\u00e5det heter Christian-Peter Zinn och\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 244 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21085"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21085"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21085\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21141,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21085\/revisions\/21141"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21085"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21085"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21085"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nCharles Lindbergh lurade alla<\/h2>\n
<\/a>D\u00e5 och d\u00e5 har jag kommit in p\u00e5 v\u00e5r “sk\u00e5nske” Atlantflygare Charles Lindbergh<\/strong> h\u00e4r p\u00e5 W-bloggen, och nu \u00e4r det dags igen. Folk som utmanar gravitationen har alltid mitt intresse!<\/p>\nOutreach p\u00e5 Astronomdagarna<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nALMA k\u00f6r ig\u00e5ng<\/h2>\n
Vad h\u00e4nder i H\u00e4sthuvudnebulosan?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"