* Detta \u00e4r den b\u00e4sta submillimeterbilden<\/strong> av Antenngalaxerna som n\u00e5gonsin gjorts, heter det i pressmesset fr\u00e5n ESO<\/a>.<\/p>\n Ovan ser vi ALMA:s “bild” av galaxkrocken 75 miljoner ljus\u00e5r bort. P\u00e5 ESO:s sajt finns en f\u00f6rklaring av f\u00e4rgernas betydelse, de \u00e5terspeglar vilka v\u00e5gl\u00e4ngder som brukats.<\/p>\n Kopplar vi ihop ALMA-bilden med Hubble-teleskopets tidigare bild av galaxolyckan, f\u00e5r vi denna kompositbild:<\/p>\n * Gigantiska ansamlingar av gas <\/strong>finns inte bara i galaxernas tv\u00e5 hj\u00e4rtan men \u00e4ven i det kaotiska omr\u00e5det d\u00e4r kollisionen \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5r. H\u00e4r finns en rik reservoar av material f\u00f6r bildandet av framtida stj\u00e4rngenerationer: den totala m\u00e4ngden gas uppg\u00e5r till en miljard g\u00e5nger solens massa.<\/p>\n * Observationer som dessa \u00f6ppnar ett nytt f\u00f6nster <\/strong>mot universum i submillimeterv\u00e5gl\u00e4ngder och kommer att vara n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att vi ska kunna f\u00f6rst\u00e5 hur galaxkollisioner kan f\u00e5 stj\u00e4rnor att b\u00f6rja f\u00f6das.<\/p>\n * Det h\u00e4r \u00e4r bara ett exempel p\u00e5 hur ALMA<\/strong> kommer att avsl\u00f6ja delar av universum som inte kan ses med teleskop som observerar i synligt och infrar\u00f6tt ljus.<\/p>\n Teleskopsamlingen som nu v\u00e4xer fram p\u00e5 Chajnantor-plat\u00e5n i norra Chile, p\u00e5 en h\u00f6jd av 5000 meter, utg\u00f6r ungef\u00e4r en tredjedel av de totalt 66 radioantenner som kommer utg\u00f6ra det f\u00e4rdiga ALMA.\u00a0 Avst\u00e5nden mellan antennerna i denna mindre uppst\u00e4llning \u00e4r bara 125 meter som mest, att j\u00e4mf\u00f6ra med de 16 kilometer som kommer vara m\u00f6jligt f\u00f6r det f\u00e4rdiga teleskopet.<\/p>\n Tim de Zeeuw<\/strong> \u00e4r generaldirekt\u00f6r f\u00f6r ESO, den europeiska partnern i ALMA. N\u00e5gra svenska projekt har valts ut f\u00f6r ALMA:s Early Science-observationer. Ett av dem leds av Susanne Aalto <\/strong>vid Chalmers Tekniska H\u00f6gskola.<\/p>\n \u2013 Vi studerar gigantiska vindar som bl\u00e5ser rent i galaxers inre. S\u00e5dana vindar reglerar b\u00e5de stj\u00e4rnbildning och hur svarta h\u00e5l v\u00e4xer. Med ALMA:s k\u00e4nslighet och sk\u00e4rpa kan vi kartl\u00e4gga unika egenskaper hos dessa kosmiska bl\u00e5sh\u00e5l och f\u00f6rst\u00e5 hur de skapas och utvecklas, s\u00e4ger hon.<\/p>\n M\u00e5let f\u00f6r dessa tidiga ALMA observationer \u00e4r en liten oansenlig galax, NGC 1377, som ligger circa 68 miljoner ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbildenFloden. NGC 1377 verkar ha en vind av gas och stoft som \u00e4r ovanligt kall.<\/p>\n \u2013 Vi misst\u00e4nker att den ovanliga vinden drivs av ett svart h\u00e5l i full f\u00e4rd med att v\u00e4xa sig st\u00f6rre. Med ALMA kan vi unders\u00f6ka vinden samtidigt som vi kan sk\u00e5da in i det m\u00f6rka stoftinb\u00e4ddade hj\u00e4rtat av NGC 1377 med hittills o\u00f6vertr\u00e4ffad detaljrikedom. Det ger oss en fantastisk m\u00f6jlighet att ta reda p\u00e5 hur galaktiska vindar kan uppst\u00e5, avslutar Aalto.<\/p>\n Susanne Aalto g\u00e4star oss p\u00e5 ASTB n\u00e4sta g\u00e5ng, 27 oktober. Missa inte hennes framtr\u00e4dande d\u00e5! Mer info p\u00e5\u00a0 ASTB:s hemsida.<\/p>\n Aforism-makaren Inger Anckar-Svensson<\/strong> ha sagt detta (tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson <\/strong>som fyndat)<\/p>\n “Natten f\u00f6rsvann med ljusets hastighet.”<\/p>\n Jag\u00a0 satt och l\u00e4ste bitar av Ludvig Holbergs<\/strong> underbara satir och komedi Erasmus Montanus<\/em>. Erasmus, denne h\u00f6gf\u00e4rdsbl\u00e5sa och bildningssnobb,\u00a0 l\u00e4rde en stackars bonde att jordklotet var runt men tvingades erk\u00e4nna att det var platt som en pannkaka f\u00f6r att slippa bli inkallad.<\/p>\n Annars var Erasmus beredd att f\u00f6rsvara sina tester till sista droppen ur sitt bl\u00e4ckhorn.<\/p>\n Huvudbyggnadens kupolarkitektur\u00a0 har en lagom “gotisk” framtoning, tycker jag.<\/p>\n Astronomin h\u00e4r har som v\u00e4ntat en dramatisk historia, med alla krig genom \u00e5ren inklusive det sista\/senaste runt \u00e5r 2000.<\/p>\n Med sitt 40 cm-instrument har Visjnan-astronomerna uppt\u00e4ckt 1400 asteroider.<\/p>\n ALMA har \u00f6ppnat \u00f6gonen! Redan den f\u00f6rsta publicerade bilden fr\u00e5n ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array), sammanst\u00e4lld av 12 samverkande teleskop mest som ett\u00a0 prov,\u00a0 visar vad detta superteleskop f\u00f6rm\u00e5r prestera n\u00e4r det \u00e4r komplett utbyggt: * De s\u00e5 kallade Antenngalaxerna NGC 4038 och\u00a0 NGC 4039 \u00e4r ett par kolliderande galaxer som har dramatiskt f\u00f6rvr\u00e4ngda former.… L\u00e4s mer »Nr 248 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1137c-2-1024x1020.jpg\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/SP_111003_alma_first1.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n\u2013 Trots att ALMA \u00e4r i ett tidigt skede i bygget \u00f6vertr\u00e4ffar det redan alla andra submillimeteranl\u00e4ggningar. Att vi kunnat n\u00e5 denna milstolpe \u00e4r en hyllning till de anstr\u00e4ngningar gjorts av m\u00e5nga forskare och ingenj\u00f6rer i ALMA:s partnerskapsomr\u00e5den runt om i v\u00e4rlden. Det \u00e4r de som gjort det m\u00f6jligt, s\u00e4ger han.
\nALMA:s v\u00e5gl\u00e4ngder \u00e4r ungef\u00e4r tusen g\u00e5nger l\u00e4ngre \u00e4n hos synligt ljus. Genom att anv\u00e4nda de l\u00e4ngre v\u00e5gl\u00e4ngderna kan astronomer studera extremt kalla objekt i rymden \u2013 till exempel de t\u00e4tpackade moln av kosmiskt stoft och gas ur vilka stj\u00e4rnor och planeter bildas \u2013 och mycket avl\u00e4gsna objekt i det tidiga universum.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Susanne-Aalto_220x1801.jpg\" "\\"Susanne")
<\/a><\/p>\nNy komet uppt\u00e4ckt<\/h2>\n
![\"astronomy,comets\"](\"http:\/\/i176.photobucket.com\/albums\/w189\/walcom77\/animation-3.gif\")
<\/a><\/div>\n<\/div>\nFartfylld aforism<\/h2>\n
Stackars Erasmus<\/h2>\n
Obsis i Kroatien<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/775502021-150x150.jpg\")
<\/a>Astronomin p\u00e5 Balkan\u00a0 upptar inte v\u00e5ra tankar s\u00e5 att det st\u00f6r, s\u00e5 tack till Christian Vestergaard<\/strong> (igen) som tipsar om Visnjans\u00a0 observatorium i Kroatien<\/a>. De har en mycket v\u00e4l redigerad och livlig hemsida, och observatoriet verkar v\u00e4l v\u00e4rt ett bes\u00f6k under semestern.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/11131-300x203.jpg\")
<\/a><\/p>\n
\n<\/span><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"