{"id":21405,"date":"2011-10-04T08:50:41","date_gmt":"2011-10-04T07:50:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21405"},"modified":"2011-10-04T08:53:05","modified_gmt":"2011-10-04T07:53:05","slug":"nr-248-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/04\/nr-248-2011\/","title":{"rendered":"Nr 248 2011"},"content":{"rendered":"

ALMA har \u00f6ppnat \u00f6gonen!<\/h2>\n

Redan den f\u00f6rsta publicerade bilden fr\u00e5n ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array), sammanst\u00e4lld av 12 samverkande teleskop mest som ett\u00a0 prov,\u00a0 visar vad detta superteleskop f\u00f6rm\u00e5r prestera n\u00e4r det \u00e4r komplett utbyggt:<\/p>\n

* De s\u00e5 kallade Antenngalaxerna NGC 4038 och\u00a0 NGC 4039<\/strong> \u00e4r ett par kolliderande galaxer som har dramatiskt f\u00f6rvr\u00e4ngda former. Medan det synliga ljuset visar oss galaxernas stj\u00e4rnor, visar ALMA n\u00e5got som inte kan ses i synligt ljus: de moln av t\u00e4tpackad kall gas ur vilka nya stj\u00e4rnor bildas.<\/p>\n

* Detta \u00e4r den b\u00e4sta submillimeterbilden<\/strong> av Antenngalaxerna som n\u00e5gonsin gjorts, heter det i pressmesset fr\u00e5n ESO<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ovan ser vi ALMA:s “bild” av galaxkrocken 75 miljoner ljus\u00e5r bort. P\u00e5 ESO:s sajt finns en f\u00f6rklaring av f\u00e4rgernas betydelse, de \u00e5terspeglar vilka v\u00e5gl\u00e4ngder som brukats.<\/p>\n

Kopplar vi ihop ALMA-bilden med Hubble-teleskopets tidigare bild av galaxolyckan, f\u00e5r vi denna kompositbild:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

* Gigantiska ansamlingar av gas <\/strong>finns inte bara i galaxernas tv\u00e5 hj\u00e4rtan men \u00e4ven i det kaotiska omr\u00e5det d\u00e4r kollisionen \u00e4nnu p\u00e5g\u00e5r. H\u00e4r finns en rik reservoar av material f\u00f6r bildandet av framtida stj\u00e4rngenerationer: den totala m\u00e4ngden gas uppg\u00e5r till en miljard g\u00e5nger solens massa.<\/p>\n

* Observationer som dessa \u00f6ppnar ett nytt f\u00f6nster <\/strong>mot universum i submillimeterv\u00e5gl\u00e4ngder och kommer att vara n\u00f6dv\u00e4ndiga f\u00f6r att vi ska kunna f\u00f6rst\u00e5 hur galaxkollisioner kan f\u00e5 stj\u00e4rnor att b\u00f6rja f\u00f6das.<\/p>\n

* Det h\u00e4r \u00e4r bara ett exempel p\u00e5 hur ALMA<\/strong> kommer att avsl\u00f6ja delar av universum som inte kan ses med teleskop som observerar i synligt och infrar\u00f6tt ljus.<\/p>\n

Teleskopsamlingen som nu v\u00e4xer fram p\u00e5 Chajnantor-plat\u00e5n i norra Chile, p\u00e5 en h\u00f6jd av 5000 meter, utg\u00f6r ungef\u00e4r en tredjedel av de totalt 66 radioantenner som kommer utg\u00f6ra det f\u00e4rdiga ALMA.\u00a0 Avst\u00e5nden mellan antennerna i denna mindre uppst\u00e4llning \u00e4r bara 125 meter som mest, att j\u00e4mf\u00f6ra med de 16 kilometer som kommer vara m\u00f6jligt f\u00f6r det f\u00e4rdiga teleskopet.<\/p>\n

Tim de Zeeuw<\/strong> \u00e4r generaldirekt\u00f6r f\u00f6r ESO, den europeiska partnern i ALMA.
\n\u2013 Trots att ALMA \u00e4r i ett tidigt skede i bygget \u00f6vertr\u00e4ffar det redan alla andra submillimeteranl\u00e4ggningar. Att vi kunnat n\u00e5 denna milstolpe \u00e4r en hyllning till de anstr\u00e4ngningar gjorts av m\u00e5nga forskare och ingenj\u00f6rer i ALMA:s partnerskapsomr\u00e5den runt om i v\u00e4rlden. Det \u00e4r de som gjort det m\u00f6jligt, s\u00e4ger han.
\nALMA:s v\u00e5gl\u00e4ngder \u00e4r ungef\u00e4r tusen g\u00e5nger l\u00e4ngre \u00e4n hos synligt ljus. Genom att anv\u00e4nda de l\u00e4ngre v\u00e5gl\u00e4ngderna kan astronomer studera extremt kalla objekt i rymden \u2013 till exempel de t\u00e4tpackade moln av kosmiskt stoft och gas ur vilka stj\u00e4rnor och planeter bildas \u2013 och mycket avl\u00e4gsna objekt i det tidiga universum.<\/p>\n

N\u00e5gra svenska projekt har valts ut f\u00f6r ALMA:s Early Science-observationer. Ett av dem leds av Susanne Aalto <\/strong>vid Chalmers Tekniska H\u00f6gskola.<\/p>\n

\u2013 Vi studerar gigantiska vindar som bl\u00e5ser rent i galaxers inre. S\u00e5dana vindar reglerar b\u00e5de stj\u00e4rnbildning och hur svarta h\u00e5l v\u00e4xer. Med ALMA:s k\u00e4nslighet och sk\u00e4rpa kan vi kartl\u00e4gga unika egenskaper hos dessa kosmiska bl\u00e5sh\u00e5l och f\u00f6rst\u00e5 hur de skapas och utvecklas, s\u00e4ger hon.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e5let f\u00f6r dessa tidiga ALMA observationer \u00e4r en liten oansenlig galax, NGC 1377, som ligger circa 68 miljoner ljus\u00e5r bort i stj\u00e4rnbildenFloden. NGC 1377 verkar ha en vind av gas och stoft som \u00e4r ovanligt kall.<\/p>\n

\u2013 Vi misst\u00e4nker att den ovanliga vinden drivs av ett svart h\u00e5l i full f\u00e4rd med att v\u00e4xa sig st\u00f6rre. Med ALMA kan vi unders\u00f6ka vinden samtidigt som vi kan sk\u00e5da in i det m\u00f6rka stoftinb\u00e4ddade hj\u00e4rtat av NGC 1377 med hittills o\u00f6vertr\u00e4ffad detaljrikedom. Det ger oss en fantastisk m\u00f6jlighet att ta reda p\u00e5 hur galaktiska vindar kan uppst\u00e5, avslutar Aalto.<\/p>\n

Susanne Aalto g\u00e4star oss p\u00e5 ASTB n\u00e4sta g\u00e5ng, 27 oktober. Missa inte hennes framtr\u00e4dande d\u00e5! Mer info p\u00e5\u00a0 ASTB:s hemsida.<\/p>\n

Ny komet uppt\u00e4ckt<\/h2>\n
Christian Vestergaard <\/strong>ber\u00e4ttar att R A Kowalski<\/strong> via\u00a0 CCD-upptagningar uppt\u00e4ckt en ny komet, som f\u00e5tt beteckningen C\/2011 S2<\/span>,<\/div>\n
Uppt\u00e4ckten skedde 30 september med hj\u00e4lp av <\/strong>Catalina Sky Survey 0.68-m Schmidtreflektor.<\/div>\n
Banelementen \u00e4r v\u00e5ra att sl\u00e5 fast, men misistankar finns att det r\u00f6r sig om en kortperiodare.<\/div>\n
Denna sekvens kommer fr\u00e5n ett fj\u00e4rrstyrt 25 cm-teleskop<\/a> GRAS Observatory (Mayhill, NM). Koman \u00e4r ungef\u00e4r 10 b\u00e5gsekunderstor.<\/div>\n
\n
\"astronomy,comets\"<\/a><\/div>\n<\/div>\n

Fartfylld aforism<\/h2>\n

Aforism-makaren Inger Anckar-Svensson<\/strong> ha sagt detta (tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson <\/strong>som fyndat)<\/p>\n

“Natten f\u00f6rsvann med ljusets hastighet.”<\/p>\n

Stackars Erasmus<\/h2>\n

Jag\u00a0 satt och l\u00e4ste bitar av Ludvig Holbergs<\/strong> underbara satir och komedi Erasmus Montanus<\/em>. Erasmus, denne h\u00f6gf\u00e4rdsbl\u00e5sa och bildningssnobb,\u00a0 l\u00e4rde en stackars bonde att jordklotet var runt men tvingades erk\u00e4nna att det var platt som en pannkaka f\u00f6r att slippa bli inkallad.<\/p>\n

Annars var Erasmus beredd att f\u00f6rsvara sina tester till sista droppen ur sitt bl\u00e4ckhorn.<\/p>\n

Obsis i Kroatien<\/h2>\n

\"\"<\/a>Astronomin p\u00e5 Balkan\u00a0 upptar inte v\u00e5ra tankar s\u00e5 att det st\u00f6r, s\u00e5 tack till Christian Vestergaard<\/strong> (igen) som tipsar om Visnjans\u00a0 observatorium i Kroatien<\/a>. De har en mycket v\u00e4l redigerad och livlig hemsida, och observatoriet verkar v\u00e4l v\u00e4rt ett bes\u00f6k under semestern.<\/p>\n

Huvudbyggnadens kupolarkitektur\u00a0 har en lagom “gotisk” framtoning, tycker jag.<\/p>\n

Astronomin h\u00e4r har som v\u00e4ntat en dramatisk historia, med alla krig genom \u00e5ren inklusive det sista\/senaste runt \u00e5r 2000.<\/p>\n

Med sitt 40 cm-instrument har Visjnan-astronomerna uppt\u00e4ckt 1400 asteroider.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\n

\n<\/span><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

ALMA har \u00f6ppnat \u00f6gonen! Redan den f\u00f6rsta publicerade bilden fr\u00e5n ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array), sammanst\u00e4lld av 12 samverkande teleskop mest som ett\u00a0 prov,\u00a0 visar vad detta superteleskop f\u00f6rm\u00e5r prestera n\u00e4r det \u00e4r komplett utbyggt: * De s\u00e5 kallade Antenngalaxerna NGC 4038 och\u00a0 NGC 4039 \u00e4r ett par kolliderande galaxer som har dramatiskt f\u00f6rvr\u00e4ngda former.… L\u00e4s mer »Nr 248 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21405"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21405"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21405\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21441,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21405\/revisions\/21441"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21405"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21405"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21405"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}