{"id":21534,"date":"2011-10-06T12:09:23","date_gmt":"2011-10-06T11:09:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21534"},"modified":"2011-10-06T15:08:45","modified_gmt":"2011-10-06T14:08:45","slug":"nr-251-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/06\/nr-251-2011\/","title":{"rendered":"Nr 251 2011"},"content":{"rendered":"

<\/p>\n

\n

F\u00e4rsk nedslagskrater i Peru<\/h2>\n

Peru bjuder p\u00e5 en hel del astro\u00f6verraskningar. Det \u00e4r inte bara Nazsca-sl\u00e4ttens m\u00e4rkliga sten\u00e5ldersbilder som sp\u00f6kar (de ses b\u00e4st p\u00e5 flygh\u00f6jd) – i Perus syd\u00f6stra h\u00f6rn finns ocks\u00e5 ett praktfullt och alldeles f\u00e4rskt exempel p\u00e5 en nedslagskrater.<\/p>\n

\n
\n
– Astronomen Gonzalo Tancredi<\/strong> fr\u00e5n Uruguay var i Peru och tog bilder p\u00e5 nedslagskratern i byn Carancas.
\nNedslagskratern uppt\u00e4cktes i september 2007, p\u00e5pekar Christian Vestergaard<\/strong> som bl a tipsat norska n\u00e4tkompisar om fenomenet<\/a>.<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Kratern \u00e4r fr\u00e5n 2007 och skapades genom en bumling till stenmeteorit som slog ned 15 september detta \u00e5r.<\/p>\n

Kratern \u00e4r 4-5 m djup och har en diameter p\u00e5 drygt 13 m.<\/p>\n

Nedslaget bevittnades av flera personer och f\u00f6nstren skakade p\u00e5 ett sjukhus bara en kilometer fr\u00e5n nedslagsplatsen.<\/p>\n

Flera personer i n\u00e4rheten blev sjuka, bl a misst\u00e4nktes arsenikf\u00f6rgiftning fr\u00e5n grundvattnet som b\u00f6rjade koka i samband med sm\u00e4llen.<\/p>\n

Den h\u00e4r sortens nedslag \u00e4r en god p\u00e5minnelse om att vi inte ska skoja bort hotet ovanifr\u00e5n. Jag vet inte, jag tror inte, att den orsakande meteoriten iakttogs av n\u00e5gra NEO-instrument. F\u00f6rmodligen var den f\u00f6r liten f\u00f6r det. Men \u00e4nd\u00e5… en s\u00e5n sm\u00e4ll i en storstad \u00e4r inte att leka med.<\/p>\n

Nyaste supernovan<\/h2>\n

\u00c4nnu en\u00a0 supernova har uppt\u00e4ckts av ryssarna<\/a> via deras MASTER-bevakning (M<\/strong>obile A<\/strong>stronomical S<\/strong>ystem of the TE<\/strong>lescope-R<\/strong>obots), fr\u00e5n stationen i Tunka.<\/p>\n

Den app magnituden ligger n\u00e5nstans runt 18 och vi r\u00f6r oss tydligen med en Typ Ia-sm\u00e4ll.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vi lever i ett svart h\u00e5l – i ett parallellt universum….<\/h2>\n

\"\"<\/a>Den polskf\u00f6dde astronomen, fysikern och teoretikern Nikodem Poplawski<\/strong> (Indiana University, USA) har en plan: Att vi lever i ett universum inuti ett svart h\u00e5l i ett annat universum.<\/p>\n

Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r Poplawski \u00e4r den einsteinska fysiken och matematiken och dess varianter. Jag har ju l\u00e4st om att Big Bang kan tolkas\u00a0 om ett “vitt” h\u00e5l eller som ett resultat av att tv\u00e5 universa kolliderar, men h\u00e4r sp\u00e4s teoribildningarna p\u00e5 rej\u00e4lt.<\/p>\n

H\u00f6rde jag n\u00e5gon som sa “Upp till bevis!”???<\/p>\n

Tack till W-bloggskompisen Anna-Mi Wendel<\/strong>, som tipsat om Poplawski och samtidigt om en filmsnutt p\u00e5 n\u00e4tet p\u00e5 18 minuter om univerrsums svarta h\u00e5l-bj\u00e4ssar<\/a>. Superintressant!<\/p>\n

Falks falk\u00f6gon synar Sigge Stark<\/h2>\n

\"\"<\/a> Kultur 1<\/span>: Bertil Falk forts\u00e4tter att skriva p\u00e5 sitt magnum opus om svensk science fiction f\u00f6rr och nu.<\/p>\n

Till Bertils senaste uppt\u00e4ckt h\u00f6r att den av kultur- och litteratureliten s\u00e5 f\u00f6raktade Sigge Stark <\/strong>alias Signe Bj\u00f6rnberg<\/strong> (1896-1964) ocks\u00e5 skrev sf.<\/span><\/span><\/p>\n

– Hon var det stora namnet i V\u00e5rt Hem<\/em> och i dess femte \u00e5rg\u00e5ng, 1945, publicerades f\u00f6ljetongen “Professorns experiment med m\u00e4nniskohj\u00e4rtan”.<\/p>\n

– Det handlar inte om kirurgiska experiment som man skulel kunan tro av titeln, men profssorns teori och experiment h\u00f6r defintitivt hemma under rubriken “social faktasi”.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

– Som Sigge Stark var Signe Bj\u00f6rnberg Sveriges kanske mest folkk\u00e4ra f\u00f6rfattare genom tiderna, hatad och bespottad av kultureliten och av kollegor som saknade hennes eminenta f\u00f6rm\u00e5ga att strukturera intriger p\u00e5 utm\u00e4rkt svenska.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

– Hon brukar betecknas som f\u00f6rfattare av k\u00e4rleksromaner och k\u00e4rleksnoveller, men hon hade st\u00f6rre bredd \u00e4n s\u00e5. Hon skrev historiska ber\u00e4ttelser och hennes k\u00e4rlek till djur, inte minst h\u00e4star, lyser fram. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

I dag finsn \u00e4ven en f\u00f6rening som v\u00e5rdar minnet av f\u00f6rfattarinnan.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Stj\u00e4rnpoet<\/h2>\n

Kultur 2<\/span>:<\/span><\/span>– Svenska Dagbladet <\/em>har idag en stor och positiv artikel om en rum\u00e4nska poeter i allm\u00e4nhet och Nina Cassian<\/strong> –\u00a0 f\u00f6dd 1924-\u00a0 i synnerhet, p\u00e5pekar W-bloggens stell\u00e4re poesij\u00e4gare Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong> (just nu i Uppsala) <\/span> <\/span><\/p>\n

F\u00f6ljande utm\u00e4rkta dikt \u00e5terges i artikeln:<\/span><\/span><\/p>\n

Januari<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Kyss mig, \u00e4lskade, s\u00e4nk<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

dina l\u00e4ppar i mina.<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Under fj\u00e4rran stj\u00e4rnor<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

tycks det sn\u00f6a.<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

M\u00e5nen h\u00e5ller kyska f\u00f6rel\u00e4sningar<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

p\u00e5 torget.<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

Dina armar vill inte<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

h\u00e5lla h\u00e5rt om mig , s\u00e5 jag slipper frysa \u2026<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

Gnistan sover inne i flintan.<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

januari dr\u00f6jer sig kvar. Or\u00f6rlig.<\/strong><\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Mer kultur!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Kultur 3<\/span>: Vi \u00e4r inte fr\u00e4mmande p\u00e5 W-bloggen f\u00f6r crossover-m\u00f6ten med humaniora, som bekant. D\u00e4rf\u00f6r allt ljus p\u00e5 dansksk\u00e5nsksvenska konstn\u00e4rinnan Marie-Louise Kold<\/strong>, som arbetar i en mycket sp\u00e4nnande och unik blandteknik: Hon g\u00f6r bilder p\u00e5 bearbetad metall, och denna\u00a0 hennes tunga och annorlunda konst visas h\u00e4rn\u00e4st p\u00e5 J\u00e4ger & Jansson Galleri<\/span> i Lund (vernissage 15 okt)!<\/p>\n

– P\u00e5 detta underbara galleri visar jag de allra senaste verken som jag jobbat intensivt med i l\u00e5ng tid. M\u00e5nga patineringar jag aldrig lyckats f\u00e5 fram f\u00f6rut, flera oljem\u00e5lningar p\u00e5 metall som blivit klara under sommaren och h\u00f6sten, samt helt nya etsningar.<\/p>\n

En del av Marie-Louises motiv drar i v\u00e4g mot de himmelska h\u00f6jderna. T ex “Ikaros dr\u00f6m”<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En bild som nedanst\u00e5end med v\u00e5gor, skulle kunna vara h\u00e4mtad fr\u00e5n NASA:s planetarkiv.\"\"<\/a><\/p>\n

Dessa m\u00e4rkliga runda cirkelstrukturer – var har Marie-Louise h\u00e4mtat inspirationen till dem?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00e4rsk nedslagskrater i Peru Peru bjuder p\u00e5 en hel del astro\u00f6verraskningar. Det \u00e4r inte bara Nazsca-sl\u00e4ttens m\u00e4rkliga sten\u00e5ldersbilder som sp\u00f6kar (de ses b\u00e4st p\u00e5 flygh\u00f6jd) – i Perus syd\u00f6stra h\u00f6rn finns ocks\u00e5 ett praktfullt och alldeles f\u00e4rskt exempel p\u00e5 en nedslagskrater. – Astronomen Gonzalo Tancredi fr\u00e5n Uruguay var i Peru och tog bilder p\u00e5 nedslagskratern… L\u00e4s mer »Nr 251 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21534"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21534"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21534\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21589,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21534\/revisions\/21589"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21534"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21534"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21534"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}