{"id":21590,"date":"2011-10-07T08:09:53","date_gmt":"2011-10-07T07:09:53","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21590"},"modified":"2020-06-03T16:15:13","modified_gmt":"2020-06-03T15:15:13","slug":"nr-252-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/07\/nr-252-2011\/","title":{"rendered":"Nr 252 2011"},"content":{"rendered":"

Stj\u00e4rnpoet:
\n<\/span><\/h3>\n

Nobelpristagaren skissar<\/h2>\n

W-bloggens redakt\u00f6r och W-bloggens s\u00e4rskilde stj\u00e4rnpoesij\u00e4gare Carl-Olof B\u00f6rjeson <\/strong>\u00e4r r\u00f6rande \u00f6verens: \u00c5rets Nobelpris i litteratur till Tomas Transtr\u00f6mer <\/strong>\u00e4r s\u00e4llsynt lyckat. Tydligen har\u00a0 han f\u00f6rekommit i listorna \u00f6ver kandidater \u00e4nda sen 1993! Nu var tiden “mogen” som Kjell Espmark<\/strong> sa i radion ig\u00e5r.
\n<\/span><\/p>\n

Och stj\u00e4rnorna?<\/span><\/p>\n

Nej, n\u00e5gon utpr\u00e4glad \u201dstj\u00e4rngosse\u201d \u00e4r inte poeten\u00a0 Transtr\u00f6mer. N\u00e4r han n\u00e5gon g\u00e5ng ger sig ut i rymden \u00e4r det oftast solen eller m\u00e5nen som \u00e4r m\u00e5let. I boken Tomas Transtr\u00f6mer, ett diktarportr\u00e4tt<\/em>, \u00e5terger f\u00f6rfattaren Staffan Bergsten<\/strong> f\u00f6ljande utkast, med stj\u00e4rnanknytning:<\/span><\/span><\/p>\n

Posten st\u00e4nger klockan fem. Stj\u00e4rnhimlen \u00f6ppnar klockan sju.<\/em><\/span><\/span><\/h4>\n

D\u00e4remellan vacklar skuggorna fr\u00e5n kaf\u00e9 till kaf\u00e9<\/em><\/span><\/span><\/h4>\n

och dricker b\u00e5de m\u00f6rker och ljus.<\/em><\/span><\/span><\/h4>\n

– Det framg\u00e5r inte av boken om raderna kommit att ing\u00e5 i n\u00e5gon l\u00e4ngre dikt. Kanske kan n\u00e5gon av Cassiopeia-bloggens l\u00e4sare hj\u00e4lpa mig att klara ut saken?, hoppas COB. <\/span><\/span><\/p>\n

Att kaffedrickande kan kombineras med djupsinnigheter bevisade \u00e4ven Harry Martinson<\/strong> i en fantastisk dikt i samlingen Dikter om ljus och m\u00f6rker<\/em><\/span><\/span>. I en av dikterna kallad Tidsupplevelse befinner vi oss i en bers\u00e5 n\u00e4r de f\u00f6rsamlade sl\u00e5s av den fantastiska insikten om att “N\u00e4r man lever \/ d\u00e5 lever man p\u00e5 v\u00e4rldens dittills senaste dag”. Jag tror\u00a0 att Transtr\u00f6mer \u00e4ven gillar den martinsonska reflektionen, att just nu n\u00e4r du l\u00e4ser detta \u00e4r det v\u00e4rldens hittills yttersta och senaste timmar.<\/p>\n

Geysrarna p\u00e5 Enceladus<\/h2>\n

1 oktober smet NASA:s Cassini-sond \u00e4n en g\u00e5ng f\u00f6rbi Saturnusm\u00e5nen Encelaus och dokumenterade nedanst\u00e5ende praktfulla geysrar <\/a>i fullt utbrott.<\/p>\n

Bilden \u00e4r tagen vid Saturnusm\u00e5nens sydpol, och n\u00e4sta g\u00e5ng Cassini sniffar p\u00e5 himlakroppen blir 19 oktober.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Galaxkrock f\u00f6r 50 miljoner \u00e5r sen<\/h2>\n

Arp 147 ligger cirka 430 miljoner ljus\u00e5r fr\u00e5n oss\u00a0, producerar str\u00e5lning \u00f6ver hela spektrumet vilken bilden nedan ocks\u00e5 visar (r\u00f6ntgenstr\u00e5lningen i rosa\u00a0 detekterad av NASA’s Chandra X-ray Observatorys, r\u00f6tt, gr\u00f6nt. bl\u00e5tt fr\u00e5n HST i visuellt ljus).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Astronomen Lisa Fogarty<\/strong> har lett ett team som sysslat med galaxkrockarna Arp 147 – rapporten\u00a0 SWIFT Observations of the Arp 147 Ring galaxy system<\/em> finns h\u00e4<\/a>r – och som hittat fram till en hel del ny sp\u00e4nnande kunskap med hj\u00e4lp av Oxford SWIFT-systemet p\u00e5 Mount Palomars Hale-teleskop.<\/p>\n

* Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n ber\u00e4kningen<\/strong> av expansionshastigheten mellan de b\u00e4gge involverade galaxerna (225 +\/- 8 km\/s) kan \u00e5ldern f\u00f6r krocken fastst\u00e4llas till ca 50 miljoner \u00e5r.<\/p>\n

* Vinkeln vid kollisionstillf\u00e4llet l\u00e5g <\/strong>mellan\u00a0 33 och 54 grader – med utg\u00e5ngspunkten 0 grader =\u00a0 en vinkelr\u00e4t sm\u00e4ll (“perpendicular collision”).<\/p>\n

* Ringgalaxen \u00e4r en veritabel stj\u00e4rnproducerande<\/strong> kosmisk fr\u00f6gurka. ett resultat av krocken och i dess syd\u00f6stra h\u00f6rn tror astronomerna att de kunnat identifiera resterna efter den ursprungliga spiralgalaxens centraa utbuktning.<\/p>\n

* En intressant uppgift i rapporten<\/strong> \u00e4r i vilken m\u00e5n “ringen” \u00e4r en ring i verkligheten. Den ligger ju i v\u00e5r siktlinje, men sannollkt \u00e4r den mera “korkskruvsformad” \u00e4n just en kosmisk falukorv, om vi s\u00e4ger s\u00e5.<\/p>\n

Venus atmosf\u00e4r har ett tunt ozonlager<\/h2>\n

Med hj\u00e4lp av ockulterande stj\u00e4rnor har Venus-forskarna knutna till ESA:s Venus Express-projekt<\/a> nu kunnat identifiera ett tunt lager ozon O3<\/sub>p\u00e5 v\u00e5r grannplanet.<\/p>\n

Ozonlagret\u00a0 \u00e4r bara 5-10 km tjockt och dess h\u00f6jd kan variera mellan 90 och 120 km. Det beskrivs som cirka 1000 ggr tunnare \u00e4n jordklotets ozonlager.<\/p>\n

G\u00e5tfulla RR Lyrae-kurvor<\/h2>\n

RR Lyrae-stj\u00e4rnorna kom till v\u00e4rlden runt 1900 tack vare en fotografisk uppt\u00e4ckt av Williamina Fleming<\/strong>, en av E C Pickerings <\/strong>mest framst\u00e5ende kollegor, och sen dess har mycket h\u00e4nt. Korta perioder, sm\u00e5 amplituder \u00e4r n\u00e5gra av k\u00e4nnetecknen. Stj\u00e4rntypen \u00e4r s\u00e4rskilt frekvent i klotfomiga stj\u00e4nhopar (dock inte RR Lyr sj\u00e4lv!), och dess period-luminositets-relation g\u00f6r dem anv\u00e4ndbara som en sorts “kvasicepheider” i avst\u00e5ndsm\u00e4tningar i Vintergatan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Den ryske astronomen Sergej Blazhko <\/strong>uppt\u00e4ckte tidigt (1907) ett m\u00e4rkligt fenomen: RR Lyr-stj\u00e4rnor med intrikata amplitud- och fasskiftningar \u00f6ver l\u00e4ngre tid (veckor, m\u00e5nader) \u00e4n de fastslagna kortperioderna.. Dessa skiftningar (“modulations”)\u00a0 blev k\u00e4nt som Blazhko-effekten,<\/span> och det \u00e4r fortfarande inte riktigt\u00a0 utrett vilka astrofysikaliska krafter som ligger bakom. Det kan ha med stj\u00e4rnornas magnetf\u00e4lt, deras\u00a0 rotation eller\u00a0 en sorts \u00f6verlag av arytmiska “hj\u00e4rtslag” – \u00f6vertoner – i stj\u00e4rnornas pulserande att g\u00f6ra. Utredning p\u00e5g\u00e5r sen l\u00e4nge.<\/p>\n

Christian Vestergard<\/strong> har hittat en bra \u00f6sterrikisk sajt med \u00e5sk\u00e5dligg\u00f6rande info om stj\u00e4rntypen<\/a>. RR Lyr-stj\u00e4rnorna \u00e4r en hel vetenskap i sig!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n

Detta var allt..<\/h2>\n

.. f\u00f6r denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Slut i rutan!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Stj\u00e4rnpoet: Nobelpristagaren skissar W-bloggens redakt\u00f6r och W-bloggens s\u00e4rskilde stj\u00e4rnpoesij\u00e4gare Carl-Olof B\u00f6rjeson \u00e4r r\u00f6rande \u00f6verens: \u00c5rets Nobelpris i litteratur till Tomas Transtr\u00f6mer \u00e4r s\u00e4llsynt lyckat. Tydligen har\u00a0 han f\u00f6rekommit i listorna \u00f6ver kandidater \u00e4nda sen 1993! Nu var tiden “mogen” som Kjell Espmark sa i radion ig\u00e5r. Och stj\u00e4rnorna? Nej, n\u00e5gon utpr\u00e4glad \u201dstj\u00e4rngosse\u201d \u00e4r inte poeten\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 252 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21590"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21590"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21590\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":84326,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21590\/revisions\/84326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21590"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21590"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21590"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}