{"id":21646,"date":"2011-10-07T20:19:11","date_gmt":"2011-10-07T19:19:11","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21646"},"modified":"2011-10-08T11:04:02","modified_gmt":"2011-10-08T10:04:02","slug":"nr-253-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/07\/nr-253-2011\/","title":{"rendered":"Nr 253 2011"},"content":{"rendered":"<div class=\"titleArea\">\n<h2>H\u00e5ll utkik efter Draconiderna l\u00f6rdag kv\u00e4ll<\/h2>\n<p>Jag har helt missat det, men uppenbarligen kan 8 oktober bli en fantastisk fin kv\u00e4ll f\u00f6r Draconiderna, en meteorsv\u00e4rm som s\u00e4llan g\u00f6r n\u00e5t v\u00e4sen av sig.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/11400meteorshower.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-21663\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/11400meteorshower-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" \/><\/a>Men nu ser jag p\u00e5 <span style=\"text-decoration: underline;\">Sky &amp; Telecopes webb<\/span> att n\u00e5t STORT \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng.<\/p>\n<p>F\u00f6rhoppningarna om en spektakul\u00e4r meteorkv\u00e4ll \u00e4r s\u00e5 stora att forskare till och med skickar upp flygplan f\u00f6r att bevaka fenomenet. Inte minst \u00f6ver Sverige och Finland kommer planen att jaga meteorer!&#8221;<\/p>\n<p>\u00d6gon riktas ocks\u00e5 mot m\u00e5nen f\u00f6r ev nedslag.<\/p>\n<p>Som alla meteorsv\u00e4rmar har \u00e4ven Draconiderna ett f\u00f6rh\u00e5llande till en trasig komet, i detta fall Giacobini-Zinners komet.<\/p>\n<p>Maxima f\u00f6rv\u00e4ntas kl\u00a0 t 17:09 UT respektive 19:57 UT.<a href=\"http:\/\/http:\/\/www.imcce.fr\/langues\/en\/ephemerides\/phenomenes\/meteor\/DATABASE\/Draconids\/2011\/index.php\"><br \/>\n<\/a><\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.imo.net\/draconids2011\">Alla relevanta fakta finns h\u00e4r.<br \/>\n<\/a><\/p>\n<h2>Vill ha pengarna tillbaka!<\/h2>\n<p>Det g\u00e5r tr\u00f6gt f\u00f6r rymdturismen, och nu kommer ytterligare grus i maskineriet. F\u00f6r:<\/p>\n<p>Enligt AP kr\u00e4ver <strong>lan Walton<\/strong> pengarna tillbaka fr\u00e5n <span style=\"text-decoration: underline;\">Virgin Galactic<\/span>. Han har v\u00e4ntat i sju \u00e5r p\u00e5 att f\u00e5 g\u00f6ra ett rymdskutt, och nu har 75-\u00e5ringen f\u00e5tt nog.<\/p>\n<p>Walton var en av de f\u00f6rsta som k\u00f6pte en biljett f\u00f6r 200 000 dollar.<\/p>\n<p>Denne f\u00f6rm\u00f6gne \u00e4ventyrare har redan hunnit skida till Nordpolen, kl\u00e4ttra upp f\u00f6r Kilimanjaro och hoppa \u00f6ver Mount Everest.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Virgin-Galactic-Tests-Suborbital-Spaceship.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-21671\" title=\"Har redan f\u00f6rlorat en resen\u00e4r...\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Virgin-Galactic-Tests-Suborbital-Spaceship-273x300.jpg\" alt=\"\" width=\"273\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Virgin-Galactic-Tests-Suborbital-Spaceship-273x300.jpg 273w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Virgin-Galactic-Tests-Suborbital-Spaceship.jpg 449w\" sizes=\"(max-width: 273px) 100vw, 273px\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<h2>Historiskt planetfynd i arkiven<\/h2>\n<p>Fr\u00e5n NASA ber\u00e4ttas i ett pressmess att forskare gjort ett, ja, kalla\u00a0 det g\u00e4rna f\u00f6r ett arkeologiskt exoplanetfynd i \u00e4ldre dataarkiv. 1998 tog HST (Hubble Space Telescope), denna fantastiska arbetsh\u00e4st d\u00e4r ute, en bild fokuserad p\u00e5 stj\u00e4rnan HR 8799, som nu, vid en f\u00f6rnyad granskning, avsl\u00f6jar exoplaneter runt stj\u00e4rnan. D\u00e5, 1998, kunde ingen se planeterna p g a stj\u00e4rnans ljus, nu har astroteknikerna l\u00e4rt sig tekniken att maska bort stj\u00e4rnljuset och vaska fram planeterna. Resultatet \u00e4r h\u00e4r (klicka p\u00e5 bilden!):<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/hs-2011-29-a-web_print.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"1000\" height=\"411\" class=\"aligncenter size-full wp-image-21648\" style=\"width: 496px; height: 205px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/hs-2011-29-a-web_print.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/hs-2011-29-a-web_print.jpg 1000w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/hs-2011-29-a-web_print-300x123.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 1000px) 100vw, 1000px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r inte bara det att exoplaneterna detekterats p\u00e5 \u00e4ldre HST-pl\u00e5tar med hj\u00e4lp av NICMOS (Near Infrared Camera and Multi-Object Spectrometer). Med tanke p\u00e5 de g\u00e5ngna\u00a0 \u00e5ren f\u00e5r man nu ocks\u00e5 grepp om planetbanorna &#8211; en helt ny infallsvinkel i planetjakten.<\/p>\n<p>Den tunga stj\u00e4rnan HR 8799 ligger 130 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss och vi vet att stj\u00e4rnan omges av fyra planeter, det har ytterligare spikats de senaste tre-fyra \u00e5ren genom studier fr\u00e5n instrument p\u00e5 W.M. Keck Observatory och Gemini North.<\/p>\n<p>Det har inte h\u00e4nt s\u00e5 oerh\u00f6rt mycket i planetv\u00e4rlden d\u00e4r, eftersom de tre yttre gasj\u00e4ttarna roterar kring\u00a0 sin sol i 100-, 200- och 400-\u00e5rsperioder.<\/p>\n<p>F\u00f6rklaring till bildmosaiken ovan:<\/p>\n<p><strong>* Bilden\u00a0 t v<\/strong> \u00e4r fr\u00e5n 1998.<\/p>\n<p><strong>* Mittbilden visar<\/strong>, sedan stj\u00e4rnan &#8220;m\u00f6rkats&#8221;, de tre stoira planeterna.<\/p>\n<p><strong>* Bilden t h visar<\/strong> planetsystemet\u00a0 i en schematisk figur. Jfr med Neptunus-banan. , .<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/hubble\/multimedia\/hr8799.html\">Alla fakta finns h\u00e4r.<br \/>\n<\/a><\/p>\n<p>Bildcredit: NASA; ESA; STScI, R. Soummer<\/p>\n<h2>&#8220;Vatten, vatten&#8221; fr\u00e5n Hartley 2<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/water.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-21658\" style=\"width: 63px; height: 63px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/water-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>N\u00e4sta g\u00e5ng du g\u00e5r p\u00e5 krogen och best\u00e4ller in en karaff vatten, s\u00e5 s\u00e4g att vattnet ska vara fr\u00e5n kometen Comet Hartley 2 (103\/P Hartley).<\/p>\n<p>En gammal teori \u00e4r ju att v\u00e4rldshaven h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n Kuiper-b\u00e4ltets kometer som splashat in i jordklotet i tidernas begynnelse.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.esa.int\/SPECIALS\/Herschel\/SEMER89U7TG_0.html\">Genom m\u00e4tningar p\u00e5 rymdbaserade Herschel Space Observatory vet vi nu <\/a>att deuteriumisotopen, en mark\u00f6r i vattnet i kometens coma, f\u00f6rekommer i samma relativa m\u00e4ngd versus v\u00e4tet som i jordklotets oceaner.<\/p>\n<h2>Extrem gammastr\u00e5lning fr\u00e5n Krabban<\/h2>\n<p>Ett <a href=\"http:\/\/www.sciencemag.org\/content\/334\/6052\/69\">stort forskarteam g\u00e5r i godo f\u00f6r att i Krabbnebulosan <\/a>producerar pulsaren gammaenergier p\u00e5 100 giga elektronvolt (GeV).<\/p>\n<p>Bussigt nog p\u00e5pekas redan i abstractet: &#8220;The detection cannot be explained on the basis of current pulsar models.&#8221;<\/p>\n<h2>En indisk astrofotograf<\/h2>\n<p>Indien \u00e4r en ekonomisk stormakt, en av Asiens tigerekonomier idag,\u00a0 med ett antal hundra miljoner inv\u00e5nare tillh\u00f6rande medelklassen, s\u00e5 jag \u00e4r inte f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att i detta j\u00e4tterike ocks\u00e5 finns en synnerligen aktiv amat\u00f6rastronomi.<\/p>\n<p>En astrofotograf, som <strong>Christian Vestergaard<\/strong> f\u00e5tt korn p\u00e5, heter<em> <\/em><strong><span style=\"font-family: Arial; font-size: x-small;\">Anjal Sharma<a href=\"http:\/\/www.sharma-astro.net\/\"> och har en trevlig hemsida.<\/a><br \/>\n<\/span><\/strong><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/9716398.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-21678\" title=\"Armal med teleskop och kameror...\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/9716398-300x199.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"199\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/9716398-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/9716398.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/2479477.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-21679\" title=\".. och h\u00e4r \u00e4r ett vackert resultat av fotom\u00f6dan: Plejaderna.\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/2479477-300x226.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"226\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/2479477-300x226.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/2479477.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Tychos v\u00e4rldssystem<\/h2>\n<p>Att <strong>Tycho Brahe<\/strong> inte kl\u00e4ckte sitt &#8220;geoheliocentriska&#8221; kompromissystem i tomma intet, f<a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/full\/2006JHA....37....1V\">ramg\u00e5r ur en uppsats i <em>Journal for the History of Astronom<\/em>y <\/a>som finns i sin helhet p\u00e5 n\u00e4tet. Rekommenderas!<\/p>\n<h2>Tack f\u00f6r&#8230;<\/h2>\n<p>.. uppm\u00e4rksamheten!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/24535960_7dae321823.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-21668\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/24535960_7dae321823-300x227.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"227\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/24535960_7dae321823-300x227.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/24535960_7dae321823.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>H\u00e5ll utkik efter Draconiderna l\u00f6rdag kv\u00e4ll Jag har helt missat det, men uppenbarligen kan 8 oktober bli en fantastisk fin kv\u00e4ll f\u00f6r Draconiderna, en meteorsv\u00e4rm som s\u00e4llan g\u00f6r n\u00e5t v\u00e4sen av sig. Men nu ser jag p\u00e5 Sky &amp; Telecopes webb att n\u00e5t STORT \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng. F\u00f6rhoppningarna om en spektakul\u00e4r meteorkv\u00e4ll \u00e4r s\u00e5 stora&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/07\/nr-253-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 253 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21646"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21646"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21646\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21688,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21646\/revisions\/21688"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21646"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21646"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21646"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}