{"id":21684,"date":"2011-10-09T09:31:00","date_gmt":"2011-10-09T08:31:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21684"},"modified":"2011-10-09T09:34:59","modified_gmt":"2011-10-09T08:34:59","slug":"nr-254-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/09\/nr-254-2011\/","title":{"rendered":"Nr 254 2011"},"content":{"rendered":"

Lyckade f\u00e5ngster av Draconider<\/h2>\n

Av rapporter att d\u00f6ma (t ex www.spaceweather.com<\/a>) blev det en s\u00e4llsynt lyckad kv\u00e4ll ig\u00e5r med Draconiderna, som \u00f6verf\u00f6ll jorden i en ymnig str\u00f6m – helt enligt ber\u00e4kningarna. Bra bilder trots FULLm\u00e5ne finns lite \u00f6verallt p\u00e5 n\u00e4tet – fr\u00e5n \u00d6rnsk\u00f6ldsvik dokumenterade G\u00f6ran Fredriksson<\/strong> detta fotogeniska intr\u00e5ng i jordens atmosf\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Och i Norge lyckades Runar Sandnes<\/strong> f\u00e5nga en hel dr\u00f6s Draconider, inklusve en r\u00f6kslinga:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Klicka p\u00e5 bilderna f\u00f6r att f\u00e5 upp dem i st\u00f6rre format p\u00e5 din sk\u00e4rm.<\/p>\n

Blazhko-effekten synad<\/h2>\n

En n\u00e4stan dagsf\u00e4rsk matematisk genomg\u00e5ng av ljuskurvekomplexet i samband med RR Lyrae-stj\u00e4rnor och Blazhko-effekten (se W-bloggen 252 2011) finns\u00a0 h\u00e4r<\/a>. Det \u00e4r ungerska astronomer som tacklat problemet. De kan mer \u00e4n plussa och minska!<\/p>\n

Rapporten ligger l\u00e5ngt ovanf\u00f6r min fattiga matematiska f\u00f6rm\u00e5ga och horisont, men notabelt \u00e4r att RR Lyr-stj\u00e4rnorna och deras mystiska amplitud- och fasskiftningar utg\u00f6r en utmaning f\u00f6r den professionella astronomivetenskapen.<\/p>\n

Nobla vinnare och deras supernova-sajter…<\/h2>\n

Nobelpristagarnas forskning g\u00e5r att f\u00f6lja p\u00e5 \u00e5tminstone tv\u00e5 sajter.<\/p>\n

Dels har vi Supernova Cosmoogy Project-sidan<\/a>, dels High-ZSupernovae Search<\/a>.<\/p>\n

Mycket av informationen h\u00e4r \u00e4r faktiskt skriven fullt begriplig f\u00f6r en vanlig d\u00f6dlig p\u00e5 jorden.<\/p>\n

Ser vi inte alla fram emot Nobelf\u00f6rel\u00e4sningarna i \u00e5r? N\u00e5n av\u00a0 pristagarna har kanske till och med v\u00e4garna f\u00f6rbi Astronomihuset i Lund.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

… och inte fullt s\u00e5 nobla vinnare<\/h2>\n

Dessa har en sak gemensamt: Dorothy Marin, Pat Robertson, Elizabeth Clare Prophet, Lee Jang Rim, Credonia Mwerinde. Harold Camping<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a>Vilken sak?<\/p>\n

Alla har de fr\u00e5n tid till annan f\u00f6rutsp\u00e5tt jordens underg\u00e5ng och d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r de i \u00e5r dela Nobels alternatriva matematikpris (“Ig\u00ae Nobel Prize”).<\/p>\n

Utdelningen sponsras av Improbable Research, en av n\u00e4tets allra roligaste sajter <\/a>som driver med p\u00e5st\u00e5enden, uppfinningar, forskning och forskare som \u00e4r ute och turnerar.<\/p>\n

Ett av de b\u00e4sta priserna genom tiderna gick till damen som hittade p\u00e5 en beh\u00e5 som snabbt kunde tas av och anv\u00e4ndas som ansiktsmasker i st\u00e4llet.<\/p>\n

Fysikpriset i \u00e5r gick till en forskare som utrett varf\u00f6r en diskuskastare blir yr i huvudet n\u00e4r han eller hon kastar diskusen medan en sl\u00e4ggkastare inte blir fullt s\u00e5 yr.<\/p>\n

PS till Marie-Louise Kolds rymdkonst<\/h2>\n

Tack till konstn\u00e4ren Marie Louise Kold<\/strong>, som skickat \u00f6ver ytterligare ett exempel p\u00e5 sin rymdinspirerade konst: “Bortom ytan” heter detta konstverk med tung metall som bas, ett verk\u00a0 som sannolikt inte kommer att visas p\u00e5 hennes kommande lundautst\u00e4llning (se W-bloggen 251 2011) – verket \u00e4r reserverat av en kund.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

– F\u00f6r mig k\u00e4nns detta motiv v\u00e4ldigt astronomiskt, erk\u00e4nner Marie Louise.<\/p>\n

Och vi som \u00e4r i “bisnissen” kan ju bara h\u00e5lla med, den h\u00e4r sortens bilder med filament finns det kopplingar till \u00e4nda sen mikrov\u00e5gsbakgrunden, makrostrukturerna med galaxhopar, och supernovarester t ex.<\/p>\n

* Vad inspireras du av, Marie Louise?
\n<\/span><\/p>\n

– Inspiration… den \u00e4r inte l\u00e4tt att s\u00e4tta fingret p\u00e5, men finns \u00f6verallt. B\u00e5de i mikro och makro. Men framf\u00f6r allt \u00e4r det k\u00e4nslor som jag bara inte kan uttrycka p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt \u00e4n i metall.<\/p>\n

Och denna metall, b\u00e4sta W-bloggsv\u00e4nner och dito -l\u00e4sare: Den har bakats i stj\u00e4rnors inre!<\/p>\n

Marie Louises hemsida finns h\u00e4r <\/a>– och h\u00e4r \u00e4r hemsidan till lundagalleriet J\u00e4ger & Jansson mitt i l\u00e4rdomsstan.
\n<\/a><\/p>\n

Malm\u00f6 p\u00e5 spr\u00e5ng i kosmos<\/h2>\n

\"\"<\/a>Jag har tidigare kunnat gladrapportera om ett planetarieink\u00f6p till Malm\u00f6 museum (placering p\u00e5 Teknikens och Sj\u00f6fartens hus), och nu har rentav en offert dykt upp p\u00e5 bordet.<\/p>\n

Tycho Brahe-observatoriets nyordning… projekterad scienceexperimentpark i Sv\u00e5gertorp… planetariet.. Ilmar Reepalu (t v) <\/strong> som ordf\u00f6rande i EU:s regionkommitt\u00e9 med bl a ansvar f\u00f6r rymden (Galileo m fl pexperimentrojekt)… Malm\u00f6 tar j\u00e4ttekliv fram\u00e5t i kosmos.<\/p>\n

Det b\u00f6rjar k\u00e4nnas fullt motiverat att vi malm\u00f6bor har en alldeles egen asteroid uppkallad efter stan.<\/p>\n

Uranus g\u00e5ta<\/h2>\n

Nu s\u00e4gs det att det var en serie sm\u00e5jabbar i st\u00e4llet f\u00f6r ett rej\u00e4lt knockoutlag<\/a> som \u00e4ndrade Uranus rotationsaxel vis planetens bana (97,77 gr).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tack f\u00f6r idag…<\/h2>\n

.. vi ses n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lyckade f\u00e5ngster av Draconider Av rapporter att d\u00f6ma (t ex www.spaceweather.com) blev det en s\u00e4llsynt lyckad kv\u00e4ll ig\u00e5r med Draconiderna, som \u00f6verf\u00f6ll jorden i en ymnig str\u00f6m – helt enligt ber\u00e4kningarna. Bra bilder trots FULLm\u00e5ne finns lite \u00f6verallt p\u00e5 n\u00e4tet – fr\u00e5n \u00d6rnsk\u00f6ldsvik dokumenterade G\u00f6ran Fredriksson detta fotogeniska intr\u00e5ng i jordens atmosf\u00e4r: Och i Norge… L\u00e4s mer »Nr 254 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21684"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21684"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21684\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21746,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21684\/revisions\/21746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21684"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21684"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21684"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}