{"id":21807,"date":"2011-10-10T17:37:16","date_gmt":"2011-10-10T16:37:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21807"},"modified":"2011-10-12T10:57:51","modified_gmt":"2011-10-12T09:57:51","slug":"nr-256-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/10\/nr-256-2011\/","title":{"rendered":"Nr 256 2011"},"content":{"rendered":"
\n

Inte mycket kvar av komet Elenin<\/h2>\n

\t6 oktober berättade kometupptäckaren Leonid Elenin på sin hemsida<\/a> att kometen har splittrats och att bara stora teleskop kan få syn på de ömkliga resterna, vars app magn nu tros ligga runt 18.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Något att förtulla?<\/h2>\n

\tNär månresenärerna återvände med Apollo 11 1969 fick de som alla andra amerikaner gå igenom tullen och deklarera vad de hade med sig. Ingen extraflaska smugglades in, däremot hade Neil Armstrong, Buzz Aldrin<\/strong> och Mike Collins <\/strong> gott om månstenar med sig. Så här såg tulldeklarationen i Honolulu ut (tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som hittat fram till den rara handlingen): \"\"<\/a><\/p>\n

Supernova 1: <\/span><\/h3>\n

Stjärnsmällen i M101<\/h2>\n

\tSom framgår av Tycho Brahe-observatoriets hemsida<\/a>, har vi på vårt obsis under ganska svåra yttre omständigheter (störande stadsljus, fullmånen) ändå lyckats dokumentera supernovan i M101: \"\"<\/a> Snyggt jobbat! App magn ligger runt 12 och supernovan har redan passerat ljusmaximum.<\/p>\n

Supernova 2: <\/span><\/h3>\n

SN-resterna i Andromedagalaxen<\/h2>\n

\tJag efterlyste ju info om SN-rester i M31, och redan 2002 dokumenterade röntgenkänsliga Chandra-sonden en supernovarest<\/a> i Andromedagalaxen. Det var första gången en sådan röntgenkälla kunde identifieras i en annan galax Diametern är runt 11 bågsekunder, vilket betyder att supernovaresten i verkligheten har en utsträckning runt 42 pc  (drygt 130 ljusår). Åldern bedömdes den gången till  3210-22300 år. \"\"<\/a><\/p>\n

Kvinnliga astronomer<\/h2>\n

\t\"\"<\/a>Självaste Royal Astronomical Society har utrett kvinnans ställning inom astronomin<\/a>. Den demografiska studien täcker mer än 2000 yrkesforskare inom astronomi och geofysik i Storbritannien och ger ett överraskande positivt resultat: Jämfört med förra gången en liknande undersökning utfördes, 1998, är läget i dag bättre med i snitt en tredjedel kvinnor på alla funktioner inom området (från doktorerande till post doc-tjänster). Sämst är det när det gäller procentandelen professorer: Bara 7 proc av UK:s astronomiprofessorer är kvinnor. Det är läget SAMTIDIGT som antalet professorer markant ökat sedan förra mätningstillfället. Astronomin är ju en vetenskap på språng! RAS håller ögat på utvecklingen och vill närmast syna varför svarta britter och en del etniska minoriteter ligger så påfallande illa  till.<\/p>\n

Triton 165 år gammal – minst!<\/h2>\n

\t\"\"<\/a>Denna dag, 10 oktober 1846, upptäckte engelsmannen Wiliam Lassell<\/strong> Neptunus-månen Triton. Lassell var en av en handfull bryggare vid denna tid, som hade astronomin som hobby. Han verkade i Liverpool, där det fanns hundratals bryggerier. På en punkt är Lassell intressant för oss svenskar: Han var i Sverige i samband med den  totala solförmörkelsen 1851 och höll på att bli blind när solljuset spräckte det svarta glaset i hans okular.<\/p>\n

Till sist…<\/h2>\n

\t…  noteras en utställning på konstmuseet  Louisiana norr om Köpenhamn med amerikanskan Vija Celmins<\/strong>, som gärna låter sig inspireras av astronomiska fotografier i sina bilder. Då kan det  se ut så här: \"\"<\/a><\/p>\n\n\n\n
 <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n\n\n\n\n
 <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n<\/div>\n\n\n\n\n
 <\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Inte mycket kvar av komet Elenin 6 oktober berättade kometupptäckaren Leonid Elenin på sin hemsida att kometen har splittrats och att bara stora teleskop kan få syn på de ömkliga resterna, vars app magn nu tros ligga runt 18. Något att förtulla? När månresenärerna återvände med Apollo 11 1969 fick de som alla andra amerikaner… L\u00e4s mer »Nr 256 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21807"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21807"}],"version-history":[{"count":28,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21807\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21890,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21807\/revisions\/21890"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21807"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21807"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21807"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}