{"id":21842,"date":"2011-10-11T22:10:23","date_gmt":"2011-10-11T21:10:23","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21842"},"modified":"2011-10-12T06:09:46","modified_gmt":"2011-10-12T05:09:46","slug":"nr-257-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/11\/nr-257-2011\/","title":{"rendered":"Nr 257 2011"},"content":{"rendered":"

Bruna pyttedv\u00e4rgar en masse!<\/h2>\n

Ett kanadensiskt forskarteam har hittat ett par dussin nya bruna dv\u00e4rgar, en med massan bara 6 ggr Jupiters. Dessutom har de hittat en stj\u00e4rnhop <\/span>i viken h\u00e4lften av stj\u00e4rnorna \u00e4r just bruna dv\u00e4rgar, “misslyckade solar”.<\/p>\n

Enligt forskarna fr\u00e5n University of Toronto<\/a> finns egentligen ingen skillnad mellan hur dessa stj\u00e4rnor och t ex Jupiter-planeter bildas. Skillnaden \u00e4r i varje fall inte “principiell”.<\/p>\n

De bruna dv\u00e4rgarnas tillkomsthistoria och solit\u00e4ra egenskaper, pekar p\u00e5 att\u00a0 de\u00a0 flesta mycket v\u00e4l kan ha skapats i utkanterna av stj\u00e4rnbildande\u00a0 gas- och stoftmoln, och kanske har de dessutom slungats ut fr\u00e5n andra stj\u00e4rnsystem.<\/p>\n

De flesta bruna dv\u00e4rgarna i NGC 1333 och i Rho Ophiuchi-hopen har massor\u00a0 under 20 ggr Jupiters.<\/p>\n

P\u00e5 denna bild, en komposit fr\u00e5n Subaru-teleskopet p\u00e5 Hawaii i optiskt och infrar\u00f6tt ljus, syns de nyuppt\u00e4ckta dv\u00e4rgarna inom gula cirklar, tidigare k\u00e4nda inom vita cirklar och pilen pekar p\u00e5 pytten i NGC 1333, den med en massa 6 ggr Jupiters.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

According to\u00a0 Fred Hoyle…<\/h2>\n

.. \u00e4r det detta som g\u00e4ller:<\/p>\n

“Det \u00e4r b\u00e4ttre att underh\u00e5lla och ha fel \u00e4n att vara en tr\u00e5km\u00e5ns och ha r\u00e4tt.”<\/span><\/p>\n

Meteoriter avsl\u00f6jar serie av asteroidkrockar<\/h2>\n

Den s\u00e5 kallade Almahata Sitta-meteoriten<\/span> som slog ner i den nubiska \u00f6knen i Sudan 2008 avsl\u00f6jar en dramatisk tredelad f\u00f6rhistoria: “Moderasteroiden” tycks ha varit inblandad i tre olika slags asteroidkrockar, vilket bevisas av att de jordiska resterna visar sig inneh\u00e5ller delar av b\u00e5de \u00e4ldre och primitivare material och material fr\u00e5n mera utvecklade asteroider.<\/p>\n

Mer \u00e4n 600 fragment plockades upp fr\u00e5n kraschen 7 oktober 2008, och det var f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en asteroid uppt\u00e4ckts ute i rymden f\u00f6r att sen f\u00f6ljas under katastrofkursen genom jordens atmosf\u00e4r.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bilden ovan: asteroiden 2008 TC3 p\u00e5 v\u00e4g in i jordens skugga f\u00f6r att sen krascha i Sudan. Foto: La Sagra Sky Survey, Spain<\/p>\n

Forskarna med NASA\/Ames Julie Gayon-Markt i spetsen<\/a> s\u00e4ger nu att meteoriterna f\u00f6rknippade med asteroiden 2008TC3.h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n sm\u00e5planetsfamiljen kallad Nysa-Polana, fr\u00e5n det inre asteroidb\u00e4ltet.<\/p>\n

Det finns tre sorters asteroider i denna familj, B, S och X-sorter, och Sudan-fragmenten b\u00e4r alla sp\u00e5r efter flera tr\u00e4ffar och kollisioner mellan de olika asteroidslagen. Impact p\u00e5 impact p\u00e5 impact avsl\u00f6jas.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Supernovan i M101<\/h2>\n

Min prognos att supernovan i M101, SN 2011fe, skulle bli den mest observerade genom tiderna, verkar st\u00e4mma. Det finns 100-tals bilder och ljusskattningar – kolla t ex h\u00e4r<\/a>, p\u00e5 Rochester-sajten.<\/p>\n

Den svenska ljuskurvan, som Thomas Karlsson <\/strong>f\u00f6rmedlar i sin W-bloggskommentar, kan kompletteras med AAVSO:s:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Stj\u00e4rnsm\u00e4llen har uppenbarligen n\u00e5tt en app max-ljusstyrka p\u00e5 -10, en av de ljusaste sm\u00e4llarna p\u00e5 \u00e5r och dag och decennier.<\/p>\n

Stj\u00e4rnpoet<\/h2>\n

Den svenske modernisten Erik Lindegren<\/strong> skrev dikten Arioso f\u00f6r sin samling Sviter<\/em> (1947), och den har av poetiska betraktare sett som b\u00e5de en k\u00e4rleksdikt och en id\u00e9buren dikt.<\/p>\n

Tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>, som gr\u00e4ver i svenska diktskatter med stj\u00e4rnmotiv:<\/p>\n

<\/p>\n

Arioso<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5gonstans inom oss \u00e4r vi alltid tillsammans, <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

n\u00e5gonstans inom oss kan v\u00e5r k\u00e4rlek aldrig fly <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

N\u00e5gonstans <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

o n\u00e5gonstans <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

har alla t\u00e5gen g\u00e5tt och klockorna stannat; <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

n\u00e5gonstans inom oss \u00e4r vi alltid h\u00e4r och nu, \u2028\u00e4r vi alltid du intill f\u00f6rv\u00e4xling och f\u00f6rblandning, <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\u00e4r vi pl\u00f6tsligt undrans under och f\u00f6rvandling, <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

brytande havsv\u00e5g, roseneld och sn\u00f6. <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

N\u00e5gonstans inom oss d\u00e4r benen vitnat <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

efter forskares och tvivlares nedsegnade t\u00f6rst <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

till f\u00f6rnekat glidande <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\n

till f\u00f6rseglat vikande <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

O moln av t\u00f6rst! <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

n\u00e5gonstans inom oss <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

d\u00e4r dessa ben har vitnat och h\u00e4gringar m\u00f6tts <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

h\u00e4ver fj\u00e4rran trygghet som dyningars dyning <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

speglar du v\u00e5rt fj\u00e4rran som stj\u00e4rnans i en dyning <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

f\u00e4ller dr\u00f6mmen alltid masken och blir du <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

som i sm\u00e4rta glider fr\u00e5n mig <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

f\u00f6r att \u00e5ter komma \u00e5ter \u2028f\u00f6r att \u00e5ter komma till mig <\/span><\/span><\/span><\/p>\n

mer och mer inom oss, mer och mer du.<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Det mest konstiga med Erik Lindegren, som levde \u00e5ren 1910-1968 och som eftertr\u00e4dde Dag Hammarskj\u00f6ld<\/strong> i Svenska Akademien (stol nr 17), INTE har ett litter\u00e4rt s\u00e4llskap uppkallat efter sig.<\/p>\n

Tack f\u00f6r idag!<\/h2>\n

Vad det blir n\u00e4sta g\u00e5ng? Det vet vi inte ens p\u00e5 W-bloggen! Vi g\u00f6r som Nacka Skogund <\/strong>och svenska landslaget i fotboll (3-2 \u00f6ver Holland i kv\u00e4ll!), tar livet med en klackspark och sjunger med Nacka:
\n“Vi kommer tillbaka, vi kommer tillbaka, fast ingen vet n\u00e4r och ingen vet riktigt hur.”<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bruna pyttedv\u00e4rgar en masse! Ett kanadensiskt forskarteam har hittat ett par dussin nya bruna dv\u00e4rgar, en med massan bara 6 ggr Jupiters. Dessutom har de hittat en stj\u00e4rnhop i viken h\u00e4lften av stj\u00e4rnorna \u00e4r just bruna dv\u00e4rgar, “misslyckade solar”. Enligt forskarna fr\u00e5n University of Toronto finns egentligen ingen skillnad mellan hur dessa stj\u00e4rnor och t… L\u00e4s mer »Nr 257 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t