{"id":21891,"date":"2011-10-12T18:51:17","date_gmt":"2011-10-12T17:51:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21891"},"modified":"2011-10-12T18:57:25","modified_gmt":"2011-10-12T17:57:25","slug":"nr-259-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/12\/nr-259-2011\/","title":{"rendered":"Nr 259 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Dimman l\u00e4ttar &#8211; i kosmos!<\/h2>\n<p>Den danske tons\u00e4ttaren <strong>Carl Nielsens<\/strong> fina musikstycke<em> Dimman l\u00e4ttar<\/em> (p\u00e5 danska <em>Taagen letter<\/em>) har f\u00e5tt en pendang inom astronomin:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138b.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-21898\" style=\"width: 95px; height: 95px;\" title=\"ESO-galax n\u00e4r universum bara var 820 miljoner \u00e5r gammalt - ett intet! Foto: ESO\/ L. Pentericci\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138b-150x150.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138b-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138b-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138b.jpg 320w\" sizes=\"(max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>Forskare har anv\u00e4nt ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT f\u00f6r att g\u00f6ra unika nedslag i tiden d\u00e5 universum blev genomskinligt f\u00f6r ultraviolett ljus.<\/p>\n<p><strong>* Denna korta, dramatiska <\/strong>men ganska ok\u00e4nda fas i den kosmiska historien, som \u00e4gde rum f\u00f6r cirka 13 miljarder \u00e5r sedan, kallas <span style=\"text-decoration: underline;\">\u00e5terjoniseringens tids\u00e5lder.<\/span><\/p>\n<p><strong>* Genom att studera n\u00e5gra <\/strong>av de mest avl\u00e4gsna galaxerna som n\u00e5gonsin uppt\u00e4ckts kunde forskarna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen uppr\u00e4tta en tidslinje f\u00f6r \u00e5terjoniseringen.<\/p>\n<p><strong>* De kunde dessutom bevisa<\/strong> att denna fas m\u00e5ste ha varit kortare \u00e4n vad astronomer tidigare har trott.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138a.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-21894\" title=\"Illustration: ESO-konstn\u00e4ren Martin Kornmesser \" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138a-1024x678.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"297\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138a-1024x678.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138a-300x198.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/eso1138a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\u2013 Arkeologer kan \u00e5terskapa en tidslinje av det f\u00f6rflutna utifr\u00e5n artefakterna som de hittar i olika lager av jordm\u00e5n. Astronomer kan g\u00e5 ett steg l\u00e4ngre: vi kan titta direkt mot det avl\u00e4gsna f\u00f6rflutna och observera det svaga ljuset av olika galaxer vid olika stadier i kosmos utveckling, s\u00e4ger <strong>Adriano Fontana<\/strong> vid Astronomiska observatoriet i Rom, som ledde projektet.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1138\/\">Hela pressmeddelandet med bilder finns h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>PS.<\/strong><\/span><\/p>\n<p>Vill du lyssna p\u00e5 en <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=17YFHFN1BNc\">vackert bildsatt n\u00e4tversion av bl a Carl Nielsen-stycket<\/a>, s\u00e5 kolla upp denna version p\u00e5 Youtube.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Carl_Nielsen_c._1908.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-21896\" title=\"Carl Nielsen skrev musiken - VLT tog bilderna...\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Carl_Nielsen_c._1908.jpg\" alt=\"\" width=\"340\" height=\"500\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Carl_Nielsen_c._1908.jpg 340w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Carl_Nielsen_c._1908-204x300.jpg 204w\" sizes=\"(max-width: 340px) 100vw, 340px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Dimman l\u00e4ttar &#8211; i NGC 5253<\/h2>\n<p>Samtidigt ber\u00e4ttas i dag att det sannolikt \u00e4r massiva stj\u00e4rnor som sopat bort den ultravioletta\u00a0 dimman. <a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-10-cosmic-fog-early-universe-massive.html\">Astronomen <strong>Jordan Zastrow<\/strong>, Universty of Michigan, har synat en intensivt stj\u00e4rnbildande<\/a> dv\u00e4rggalax i Centaurus och hittat sp\u00e5r, som pekar tillbaka till &#8220;dimman&#8221;-epoken i kosmos b\u00f6rjan.<\/p>\n<p>Detta l\u00e5ter s\u00e5 sp\u00e4nnande s\u00e5 vi ber att f\u00e5 komma tillbaka till \u00e4mnet.<\/p>\n<h2>\u00c4nnu en klyddande satellit<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Left_thumbs_down.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-21920\" style=\"width: 74px; height: 74px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Left_thumbs_down-150x150.jpg\" alt=\"\" \/><\/a>Det var k\u00e4nt tidigare, men nu b\u00f6rjar ocks\u00e5 den tyska r\u00f6ntgenjagande rymdsonden <span style=\"text-decoration: underline;\">ROSAT (ROentgen SATellite)<\/span> klydda p\u00e5 allvar och tros st\u00f6rta ner genom jordens atmosf\u00e4r n\u00e5n g\u00e5ng mellan 20 oktober-25 oktober (+- 3 dygn).<\/p>\n<p>\u00c4nnu en g\u00e5ng skyller rymdteknikerna p\u00e5 \u00f6kad solaktivitet, vilket p\u00e5verkar jordatmosf\u00e4ren.<\/p>\n<p>Ett antal fragment f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6verleva den helvetiska passagen genom jordatmosf\u00e4ren, bl a teleskopets huvudspegel\u00a0 p\u00e5 84 cm. DEN vill jag inte ha i huvudet!<\/p>\n<h2>Nyaste exoplaneten&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; kallas\u00a0 MOA-2009-BLG-266Lb.<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r lite h\u00e5rddata om himlakroppen:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Planetens massa:<\/strong><\/span> <em>m<sub>p<\/sub> <\/em> = 10.4 \u00b1 1.7 <em>M<sub>\u2295<\/sub> <\/em><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Moderstj\u00e4rnans massa<\/strong><\/span> <em>M<\/em> <sub><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/ej.iop.org\/icons\/Entities\/sstarf.gif\" alt=\"sstarf\" align=\"BASELINE\" \/><\/sub> = 0.56 \u00b1 0.09 <em>M<sub><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/ej.iop.org\/icons\/Entities\/sun.gif\" alt=\"sun\" align=\"BOTTOM\" \/><\/sub> <\/em><\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Banradien<\/strong><\/span> <img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/ej.iop.org\/images\/0004-637X\/741\/1\/22\/apj401972ieqn1.gif\" alt=\"$a = 3.2{+1.9\\atop -0.5}$\" align=\"MIDDLE\" \/> AU<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>* Perioden<\/strong><\/span> <img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/ej.iop.org\/images\/0004-637X\/741\/1\/22\/apj401972ieqn2.gif\" alt=\"$P = 7.6{+7.7\\atop -1.5}$\" align=\"MIDDLE\" \/> yrs<\/p>\n<h2>Vad LOFAR lovar<\/h2>\n<p>Europas storsatsning LOFAR inom radioastronomin &#8211; se first light-bilden fr\u00e5n Holland i f\u00f6rra W-bloggen &#8211; lovar bli n\u00e5got alldeles speciellt. Uppl\u00f6sningen av rymdobjekten sl\u00e5r alla rekord, och p\u00e5 den i W-bloggen 258 n\u00e4mnde tyske <a href=\"http:\/\/www.astro.uni-bonn.de\/~wucknitz\/\">radioastronomen Olaf Wucknitz sida p\u00e5 Argelander-institutet\u00a0 i Bonn<\/a> kan vi ta del av detta pedagogiska exempel.<\/p>\n<p>Kvarsaren 3C196 observerades i nedanst\u00e5ende bild av endast en LOFAR-station, i Holland, och uppl\u00f6sningen \u00e4r p\u00e5 11 b\u00e5gsekunder. Inga detaljer kan ses.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/final_fine_circ_nl_vsmall.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-21902\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/final_fine_circ_nl_vsmall.png\" alt=\"\" width=\"222\" height=\"233\" \/><\/a><\/p>\n<p>Men sk\u00e5da!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/final_fine_circ_int_vsmall.png\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-21905\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/final_fine_circ_int_vsmall.png\" alt=\"\" width=\"222\" height=\"233\" \/><\/a><\/p>\n<p>Med systerteleskopen i Tyskland, Frankrike och England inkopplade blev uppl\u00f6sningen pl\u00f6tsligt denna &#8211; den steg med en faktor p\u00e5 30 (= 0,35 b\u00e5gsekund). Nu ser vi att det r\u00f6r sig om tv\u00e5 komponenter p\u00e5 5,5 b\u00e5gsekunders avst\u00e5nd fr\u00e5n varandr5a.<\/p>\n<p>Med LOFAR:s l\u00e5gfrekventa superteknik g\u00e5r det att sp\u00e4 p\u00e5 uppl\u00f6sningen ytterligare med en faktor tv\u00e5.<\/p>\n<p>Kolla g\u00e4rna in Olaf Wucknitz magiska sida f\u00f6r ytterligare info.<\/p>\n<h2>Bildtext, tack!<\/h2>\n<p>Kompisen <strong>Christian Vestergaard <\/strong>hittade denna bild och han vill &#8211; som jag &#8211; g\u00e4rna ha en l\u00e4mplig bildtext\/pratbubbla. S\u00e5 varens\u00e5goda, W-bloggsl\u00e4sare!<\/p>\n<p>Maila mig ditt f\u00f6rslag (ulf.r.johansson@telia.com) och du kan f\u00e5 ett fint bokpris som f\u00f6rstapris. Jag och Christian sitter i den tv\u00e5v\u00e4ldiga juryn!<\/p>\n<p>Sista dag f\u00f6r ditt bidrag \u00e4r 20 oktober 2011 kl 12.00 CET.<\/p>\n<p>Ok? Ok! Kom loss!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/astronomers1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-21923\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/astronomers1.jpg\" alt=\"\" width=\"375\" height=\"562\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/astronomers1.jpg 375w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/astronomers1-200x299.jpg 200w\" sizes=\"(max-width: 375px) 100vw, 375px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dimman l\u00e4ttar &#8211; i kosmos! Den danske tons\u00e4ttaren Carl Nielsens fina musikstycke Dimman l\u00e4ttar (p\u00e5 danska Taagen letter) har f\u00e5tt en pendang inom astronomin: Forskare har anv\u00e4nt ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT f\u00f6r att g\u00f6ra unika nedslag i tiden d\u00e5 universum blev genomskinligt f\u00f6r ultraviolett ljus. * Denna korta, dramatiska men ganska ok\u00e4nda fas i den kosmiska&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/12\/nr-259-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 259 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21891"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21891"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21891\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21935,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21891\/revisions\/21935"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21891"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21891"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21891"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}