{"id":21985,"date":"2011-10-14T15:40:21","date_gmt":"2011-10-14T14:40:21","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=21985"},"modified":"2011-10-14T17:44:15","modified_gmt":"2011-10-14T16:44:15","slug":"nr-261-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/14\/nr-261-2011\/","title":{"rendered":"Nr 261 2011"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n

Helgpyssel:
\n<\/span><\/h3>\n

En 64 000 $-fr\u00e5ga!<\/h2>\n

Grunna p\u00e5 denna bild en stund innan du scrollar vidare. Mina fr\u00e5gor \u00e4r:<\/p>\n

* Vad <\/strong>f\u00f6rest\u00e4ller den?<\/p>\n

* Var<\/strong> \u00e4r den tagen?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vad vi ser \u00e4r, helt r\u00e4tt, en begynnande ringformig solf\u00f6rm\u00f6rkelse, en m\u00e5npassage \u00f6ver solskivan. Men vi befinner oss inte p\u00e5 jorden utan p\u00e5 v\u00e5r r\u00f6da grannplanet.<\/p>\n

Vi \u00e4r s\u00e5ledes p\u00e5 Mars, och det \u00e4r Marsm\u00e5nen Phobos – l\u00e4s om ryssarnas kommande Phobos-expedition i f\u00f6rra W-bloggen –\u00a0 som passerar \u00f6ver solskivan.<\/p>\n

Bilden \u00e4r tagen av en panoramakamera p\u00e5 NASA.s rover p\u00e5 planeten,\u00a0 Mars Exploration Rover Opportunity.<\/p>\n

Tidigare, 2004,\u00a0 har denna kamera dokumenterat n\u00e5got liknande, och d\u00e5 s\u00e5g det ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Foto: NASA\/JPL-Caltech\/Cornell\/Texas A&M<\/p>\n

Om jag f\u00f6rst\u00e5r Phobos-banans matematik r\u00e4tt, n\u00e4rmar sig drabanten sakta men s\u00e4kert planeten, vilket i sin tur b\u00f6r betyda att vi om n\u00e5gra hundra eller tusen eller miljoner \u00e5r eller l\u00e4ngre kan se totala f\u00f6rm\u00f6rkelser fr\u00e5n den d\u00e5 av m\u00e4nniskan koloniserade grannplaneten. Parallellt har v\u00e5r egen m\u00e5ne d\u00e5 kommit s\u00e5 l\u00e5ngt ut i sin bana, att h\u00e4rifr\u00e5n det jordiska hemmet tillh\u00f6r totala solf\u00f6rm\u00f6rkelser n\u00e5got som bara farmors och mormors f\u00f6r\u00e4ldrar l\u00e4st om.<\/p>\n

Kometvattnet viktig nyhet<\/h2>\n

Det \u00e4r alltid kul att f\u00f6lja vad den internationella\u00a0 pressen uppfattar som viktigt i nyhetsrapporteringen fr\u00e5n det astronomiska f\u00e4ltet. S\u00e5 tack till Carl-Olof B\u00f6rjeson<\/strong>, som hittat en artikel i Time Magazine om kometer som bevattnat jordklotet.
\n<\/a><\/p>\n

Gr\u00f6nt f\u00f6r E-ELT<\/h2>\n

Ett pressmess fr\u00e5n Robert Cumming p\u00e5 ESO<\/a> ber\u00e4ttar att ig\u00e5r skrevs ett nytt avtal under i Chile inf\u00f6r bygget av E-ELT (European Extremely Large Telescope), med en spegel i 40-metersklassen<\/p>\n

Staten Chile donerar marken, och ESO st\u00e5r f\u00f6r bygget och f\u00e5r garantier under femtio \u00e5r f\u00f6r att omr\u00e5det runt observatoriet – startklart in p\u00e5 2020-talet –\u00a0 inte exploateras..<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Avtalet, som signerades av Chiles utrikesminister Alfredo Moreno<\/strong> och\u00a0 ESO:s generaldirekt\u00f6r Tim de Zeeuw,<\/strong> ger ocks\u00e5 Chiles egna astronomer om inte f\u00f6rstatjing s\u00e5 absout tillg\u00e5ng till teleskopet.<\/p>\n

N\u00e4r det g\u00e4ller astronomiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar kan vi med den gamla revysketchen s\u00e4ga s\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

Det de har, det har de i Chile,<\/p>\n

I LIssabon finns mycket lite att h\u00e4mta f\u00f6r fotonjagande astronomer.<\/p>\n

SN-rest i Vintergatan<\/h2>\n

Denna vackra, sepiabruna supernovarest, SNR, kallas G299.2-2.9 och ligger 16 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n oss i Vintergatan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Sm\u00e4llen bakom var av Typ Ia, allts\u00e5 en vit dv\u00e4rg som briserade i en termonukle\u00e4r katastrof, detta efter att ha kalasat material fr\u00e5n en tvillingsol. Om denna givarstj\u00e4rna sen \u00e4r en fladdrande r\u00f6d j\u00e4tte, en normal sol som v\u00e5r eller en annan vit dv\u00e4rg, \u00e4r v\u00e4l inte kartlagt till sista decimalen. Utredning p\u00e5g\u00e5r!<\/p>\n

Ber\u00e4knad \u00e5lder f\u00f6r G299.2-2.9: 4500 \u00e5r, vilket f\u00f6r en SNR \u00e4r mycket gammalt – de expanderande restnebulosorna uppl\u00f6ses \u00f6ver relativt kort tid och blandas med den interstell\u00e4ra gas- och stoftmaterien (som i sin tur h\u00e4rr\u00f6r fr\u00e5n tidigare novautspottningar).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag har med bilden i dag\u00a0 f\u00f6r att visa p\u00e5 betydelsen av observationer ovan jordatmosf\u00e4ren: Bilden \u00e4r en komposit, baserad dels p\u00e5 en upptagning i r\u00f6ntgenspektrumet fr\u00e5n Chandra-sonden och den just nu st\u00f6rtande ROSAT, dels i infrar\u00f6tt fr\u00e5n 2MASS (Two Micron All-Sky Survey)<\/a>.<\/p>\n

I\u00a0 r\u00f6ntgenbllden p\u00e5visas f\u00f6rekomsten\u00a0 av grund\u00e4mnen som j\u00e4rn och silikon, som bakas inuti vita dv\u00e4rgars “ugnar”.<\/p>\n

Ringens oj\u00e4mna struktur reflekterar den omgivande materiens oj\u00e4mna struktur i sig, dess skiftande\u00a0 densitet och tjocklek.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6r astronomerna som anv\u00e4nder Typ Ia-sm\u00e4llarna som avst\u00e5ndsindikatorer i kosmos (jfr med \u00e5rets Nobelpris!) \u00e4r det av central betydelse att f\u00e5 veta hur SNR byggs upp\u00a0 och om detta tvingar fram nytolkningar av standardmodellerna bakom de olika supernovatypernas tillkomst.<\/p>\n

Tack f\u00f6r idag…<\/h2>\n

.. vi ses n\u00e4sta g\u00e5ng!<\/p>\n

Vi n\u00e4rmar oss nu raskt den 500:e bloggen sedan starten f\u00f6r snart tv\u00e5 \u00e5r sen. Bubbelvattnet \u00e4r lagt p\u00e5 kylning.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Helgpyssel: En 64 000 $-fr\u00e5ga! Grunna p\u00e5 denna bild en stund innan du scrollar vidare. Mina fr\u00e5gor \u00e4r: * Vad f\u00f6rest\u00e4ller den? * Var \u00e4r den tagen? Vad vi ser \u00e4r, helt r\u00e4tt, en begynnande ringformig solf\u00f6rm\u00f6rkelse, en m\u00e5npassage \u00f6ver solskivan. Men vi befinner oss inte p\u00e5 jorden utan p\u00e5 v\u00e5r r\u00f6da grannplanet. Vi \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 261 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21985"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21985"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21985\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22039,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21985\/revisions\/22039"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21985"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21985"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21985"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}