![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Jose_Bonilla_UFO_observation_12_August_1883.jpg\")
<\/a>St\u00e4ndigt v\u00e4l uppdaterade Universe Toda<\/em>y-bloggen citerar en sp\u00e4nnande unders\u00f6kning fr\u00e5n Mexico som diskuterar de “ufo”:s som fotograferades av den mexikanske astronomen\u00a0 Jos\u00e9 A. y Bonilla <\/strong>12 augusti 1883 fr\u00e5n Zacatecas horisont,. Flera objekt passerade \u00f6ver solskivan, och tre \u00e5r senare skrev han en artikel om fenomenet i tidskriften L\u00b4Astronomie<\/em>.<\/p>\nI st\u00e4llet f\u00f6r att dilla om ufo;s och flygande tefat, har n\u00e5gra mexikanska astronomer r\u00e4knat p\u00e5 observationerna<\/a> och kommit fram till att det handlar om \u00e4r splittret fr\u00e5n en krackelerande komet.<\/p>\n Med utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n Bonillas observationer, menar sig dagens forskare nu kunna sl\u00e5 n\u00e5gerlunda fast att:<\/p>\n * Avst\u00e5ndet till kometsplittret <\/strong>l\u00e5g n\u00e5nstans i gapet mellan 538 och 8062 km.<\/p>\n * Kometens bredd l\u00e5g<\/strong> mellan 46 m och 795 m.<\/p>\n * L\u00e4ngden var mellan<\/strong> 68 m och 1022 m.<\/p>\n * \u00c4ven gissningar <\/strong>av kometfragmentets massa och kometens ursprungsmassa ges.<\/p>\n 1883 s\u00e5gs tv\u00e5 kometer, 1983 I Brooks-Swift och\u00a0 1883 II Pons-Brooks, fr\u00e5n vilka fragmernten skulle kunna h\u00e4rr\u00f6ra.<\/p>\n Trots alla sannolikheter hit och dit i diskussionen i papperet, s\u00e5 k\u00e4nns ett stort ? <\/strong><\/span>fortfarande som en n\u00f6dv\u00e4ndig gardering.<\/p>\n Det har varit en\u00a0 imponerande syn att se m\u00e5nen och Jupiter n\u00e4ra varandra p\u00e5 himlavalvet senaste kv\u00e4llar.<\/p>\n M\u00e5nga fr\u00e5gar vad det \u00e4r vi ser, och det \u00e4r ju inte sv\u00e5rt att svara p\u00e5. Och m\u00e5nga blir v\u00e4ldigt intresserade n\u00e4r man fr\u00e5gar om de \u00e4r morgonpigga, f\u00f6r 15 juli 2012 kommer m\u00e5nen att ockultera gasj\u00e4tten (vilket ju h\u00e4nder d\u00e5 och d\u00e5), v\u00e4l synlig f\u00f6r oss i s\u00f6dra Sverige p\u00e5 morgonkvisten<\/p>\n Starten p\u00e5 en snygg ockultation kan se ut s\u00e5 h\u00e4r med Jupiters fyra storm\u00e5nar liggande milit\u00e4riskt p\u00e5 rad p\u00e5 v\u00e4g att t\u00e4ckas av m\u00e5nskivan:<\/p>\n Biografin \u00e4r l\u00e4sv\u00e4rd d\u00e4rf\u00f6r att Mitton osminkat tar fram\u00a0 dramatiken kring den sannerligen m\u00e5ngfacetterade\u00a0 Fred Hoyle n\u00e4r han i bitterhet l\u00e4mnade sitt institut i Cambridge och Hoyles\u00a0 kritiska synpunkter p\u00e5 Nobelpriset till Antony Hewish<\/strong> och Martin\u00a0 Ryle<\/strong>. Nobelkommitt\u00e9n “gl\u00f6mde” Joycelyn Bell<\/strong> som gjort pulsaruppt\u00e4ckten. Hoyle f\u00f6rsa sig i en intervju, antydde att hon bestulits p\u00e5 sin uppt\u00e4ckt, och sen rullade storyn p\u00e5.<\/p>\n Hoyle fick korrigera sig och f\u00f6rbj\u00f6ds av en rasande Ryle att \u00f6verhuvud taget yttra sig kritiskt om saken offentligt i forts\u00e4ttningen. Hoyle fick helt enkelt munkavle. Annars skulle\u00a0 han st\u00e4mmas f\u00f6r f\u00f6rtal. Ryle och Hoyle gick aldrig riktigt ihop, jag ska \u00e5terkomma till konflikten.<\/p>\n Hoyle var\u00a0 en av 1900-talets stora astronomiteoretiker som aldrig fick Priset. Mot sig anses Hoyle ha haft den olycksaliga pulsarskandalen. I Nobelkkommitt\u00e9n ledde dessutom den kosmologiske most\u00e5ndaren Hannes Alfv\u00e9n<\/strong> ifr\u00e5gas\u00e4ttandet av Hoyle, men i Lund fick han i alla fall pl\u00e5ster p\u00e5 s\u00e5ren genom ena halvan av Crafoord-priset.<\/p>\n Det var i Lund Hoyle \u00f6verraskade alla\u00a0 genom att sj\u00e4lv bo p\u00e5 ett f\u00f6rstklassigt hotell medan hustrun Barbara <\/strong>sov \u00f6ver i vaktm\u00e4starstugan vid observatoriet i stadsparken. Hon kanske ville ha det s\u00e5?<\/p>\n Det \u00e4r inget att br\u00e5ka om, USA \u00e4r den ledande astronomi-stormakten i dag. Landet kanske rentav toppar just nu och kan inte komma mycket l\u00e4ngre.<\/p>\n Ett bra bevis p\u00e5 styrkan \u00e4r antalet medlemmar i proffsens American Astronomical Society<\/span> – cirka 7000.<\/p>\n IAU, den internationella paraplyorgaisationen, har ca 10 500 yrkesverksamma medlemmar.<\/p>\n Israelerna \u00e4r l\u00e5ngt framme i utforskningen\u00a0 av universums stora stj\u00e4rnsm\u00e4llar. Via Tel Aviv-astronomernas hemsida kan vi allm\u00e4nintresserade surfa in p\u00e5 en interaktiv\u00a0 sajt <\/a>med info om de allra\u00a0 senaste supernovafynden 10 miljarder \u00e5r tillbaka i universums historia.<\/p>\n Sajten utg\u00e5r fr\u00e5n den “tr\u00e5lning” efter gamla supernovor av Typ Ia som Subaru Deep Field-<\/span>observationerna m\u00f6jiigg\u00f6r fr\u00e5n Hawaiis horisont.<\/p>\n Under tv\u00e5 n\u00e4tter observerade 8-meters Subaru-teleksopet ljuset fr\u00e5n 150 000 galaxer och detekterade runt 150 supernovor, av vilka 12 \u00e4r de \u00e4ldsta n\u00e5nsin – runt 10 miljarder \u00e5r gamla.<\/p>\n … vi ses n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n Vad var det vi s\u00e5g 1883? St\u00e4ndigt v\u00e4l uppdaterade Universe Today-bloggen citerar en sp\u00e4nnande unders\u00f6kning fr\u00e5n Mexico som diskuterar de “ufo”:s som fotograferades av den mexikanske astronomen\u00a0 Jos\u00e9 A. y Bonilla 12 augusti 1883 fr\u00e5n Zacatecas horisont,. Flera objekt passerade \u00f6ver solskivan, och tre \u00e5r senare skrev han en artikel om fenomenet i tidskriften L\u00b4Astronomie.… L\u00e4s mer »Nr 262 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22043"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22043"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22043\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22123,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22043\/revisions\/22123"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22043"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22043"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22043"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}M\u00e5nen vs Jupiter<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nBoken om Hoyle i nyutg\u00e5va<\/h2>\n
<\/a>Oxford\/Cambridge-utbildade Simon Mitton<\/strong> kom f\u00f6r tio \u00e5r sen med en f\u00f6rtr\u00e4fflig biografi, Fred Hoyle<\/em><\/strong>: A Life in Science<\/em>. Nu har boken\u00a0 kommit i nyupplaga p\u00e5 Cambridge U Press.<\/p>\nUSA toppar listan<\/h2>\n
Supernova-“tr\u00e5lning”<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nTack f\u00f6r nu…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"