{"id":2219,"date":"2010-04-02T14:54:12","date_gmt":"2010-04-02T13:54:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2219"},"modified":"2010-04-02T21:04:47","modified_gmt":"2010-04-02T20:04:47","slug":"nr-27-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/02\/nr-27-2010\/","title":{"rendered":"Nr 27 2010"},"content":{"rendered":"

En katastrof kommer s\u00e4llan ensam!<\/h2>\n

Asteroiden som tog livet av dinosaurerna… en annan asteroid som kn\u00e4ckte de stora nordamerikanska rovdjuren… Tunguskasm\u00e4llen 1908… Mount St Helens f\u00f6r i dagarna exakt 30 \u00e5r sen… och nu nya fynd om Laacher See-vulkanen som st\u00e4llde till det f\u00f6r sten\u00e5lderns j\u00e4gar- och samlarfolk inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n oss.<\/p>\n

Det \u00e4r den danske arkeologen, den vulkanintresserade \u00c5rhus-forskaren Felix Riede som uppm\u00e4rksammas\u00a0 i danska Weekend Avisen<\/em> nr 13\/2010 under\u00a0 rubriken “Big Bang over Europa”.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Mount St Helens g\u00e5r i luften - 1980! Foto: USGS<\/figcaption><\/figure>\n

Laacher See betraktas i dag som\u00a0 en vattenfylld caldera, allts\u00e5 resterna efter en kollapsad vulkantopp, och ligger n\u00e4ra dagens Koblenz i s\u00f6dra Tyskland. Lacher See-vulkanen drog i v\u00e4g ca 11 000 f Kr med en praktfull eruption, vars sp\u00e5r fortfarande kan studeras s\u00e5 l\u00e5ngt bort som p\u00e5 v\u00e4stra Gotland. Fortfarande registreras eftersl\u00e4ntrande koldioxid-bubblor i sj\u00f6n.<\/p>\n

Energiutbrottet har\u00a0 ber\u00e4knats till kanske 25-30 ggr st\u00f6rre \u00e4n Mount St Helens-sm\u00e4llen 18 maj 1980 i delstaten Washington, USA. Det \u00e4r s\u00e5ledes i dagarna 30 \u00e5r sedan denna v\u00e5ldsamma explosion, en av de mest v\u00e4ldokumenterade. Bort\u00e5t 60 personer omkom, bland dem USGS-geologen och vulkanologen David A Johnston. Han dog verkligen “in the line of duty”. Han var 10 km fr\u00e5n vulkanen n\u00e4r den small och han hann radiera de klassiska “VANCOUVER, VANCOUVER . THIS IS IT!”<\/p>\n

Vulkanutbrottet knutet till Laacher See orsakade ett notabelt avbrott i sten\u00e5ldersfolkens tekniska utveckling, De tog helt enkelt ett steg tillbaka efter denna senglaciala naturkatastrof.\u00a0 Tidens logistik i form av sydskandinaviska v\u00e4gar och handelsrutter br\u00f6ts, flergenerations l\u00e5nga\u00a0 n\u00e4tverk \u00f6ver norra Europa upph\u00f6rde f\u00f6r en tid, och v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der fick b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan igen,\u00a0 t ex n\u00e4r det g\u00e4llde att skapa effektiva flintverktyg.<\/p>\n

Nyheter fr\u00e5n TT<\/h2>\n

Johanna Eklundh p\u00e5 TT Spektra. nyhetsbyr\u00e5ns eminenta “Nytta & N\u00f6je”-redaktion, <\/a>har intervjuat bloggredakt\u00f6ren och Frida Stenebo, som ju stj\u00e4rnbloggar fr\u00e5n Ljungbyheds horisont.<\/p>\n

Det kan nog bli en kul “kollisison” mellan gammalt och ungt, gubbigt och tjejigt,\u00a0 under stj\u00e4rnorna.<\/p>\n

H\u00e5ll utkik i en tidning n\u00e4ra dig!<\/p>\n

Venus \u00e4r kvinnornas territorium<\/h2>\n
Varf\u00f6r inga kvinnonamn p\u00e5 kratrar och andra formationer p\u00e5 Merkurius? Nej, de \u00e4r l\u00e4tt r\u00e4knade, genusmedvetna bloggl\u00e4sare har reagerat, men desto intressantare d\u00e5 att notera\u00a0 att p\u00e5 Venus har 1000-tals kratrar, bergskedjor och andra geologiska entiteter\u00a0 namnats efter ber\u00f6mda kvinnor. Som Josephine Baker nedan:<\/div>\n
\"\"<\/a>Saknas n\u00e5got namn p\u00e5 Merkurius eller bland asteroiderna, s\u00e5 kolla p\u00e5 Venus!<\/div>\n
Den \u00f6vergripande id\u00e9n f\u00f6r namngivarna\u00a0 \u00e4r att inte dubbelnamna\u00a0 himlakroppar eller geologiska formationer p\u00e5 andra himlakroppar. Det kan man f\u00f6rst\u00e5, vilket ju inte hindrar att v\u00e5r egen guru Knut Lundmark har b\u00e5de en m\u00e5nkrater och en asteroid uppkallad efter sig – precis som gamle MARS-kompisen, Hallandsf\u00f6dde och i\u00a0 USA verksamme Pluto-forskaren Leif Andersson (ska \u00e5terkomma till kompisen Leif, som tyv\u00e4rr \u00e4r ur tiden sen m\u00e5nga \u00e5r)<\/div>\n
Tillbaka till Venus!<\/div>\n
B\u00e5de Jenny Lind och Christina Nilsson har f\u00e5tt varsin krater p\u00e5 v\u00e5r just nu v\u00e4l synliga himlagranne, 26 respektive 27 km i dimeter. De br\u00e4das bland sopranerna endast av Maria Callas krater (34 km).<\/div>\n
\u00c4ven s\u00e5ngerskor som Kirsten Flagstad och Kathleen Ferrier\u00a0 finns representerade p\u00e5 Venus.<\/div>\n
Andra f\u00f6rtj\u00e4nta kvinnor som f\u00e5tt kratrar\u00a0 h\u00e4r:<\/div>\n
\"\"<\/a>Sonja Henie, konst\u00e5kerskan, sk\u00e5disen Anna Magnani, Auschwitz-offret och dagboksf\u00f6rfattaren Anne Frank, f\u00f6rfattarinnorna Edna Ferber (kompis till Br\u00f6derna Marx), \u00d6resundsgrannen Karen Blixen, deckardrottningen Agatha Christie, Nobelpristagarinnan Pearl S Buck (kratern p\u00e5 Nasa-bilden till h\u00f6ger) liksom Simone de Beuvoir.<\/div>\n
L\u00e4gg till listan den sensuella franska scenartisten Josephine Baker som har f\u00e5tt en bamsekrater p\u00e5\u00a0 11 mil uppkallad efter sig – Josephine Baker som fick morfars hj\u00e4rta att klappa fortare n\u00e4r hon bara var kl\u00e4dd i bananer eller ens det.<\/div>\n
Rachael Carson, Ethyl Barrymore, Grandma Moses, Isadora Duncan, Nadia Boulanger… alla dess finns ocks\u00e5 p\u00e5 Venus, d\u00e4r \u00e4ven en mytisk dam som Lady Godiva i dag h\u00e5ller till.<\/div>\n
En Venuskrater heter kort och gott\u00a0 Frida (Frida Palm\u00e9r?), en annan\u00a0 Selma (Selma Lagerl\u00f6f?).<\/div>\n
\n

Ljusf\u00f6roreningsfilter – vad rekommenderas?<\/h2>\n<\/div>\n
Fr\u00e5n Owe Dahren i Kumla Astronomiklubb kom ett mail, som jag tror ber\u00f6r ganska m\u00e5nga astrofotograferande kolleger\u00a0 i dag. Ordet till Owe:<\/div>\n
L\u00e4ste just din artikel om jakten p\u00e5 m\u00f6rkret i Asterisken* och undrar om du kan rekommendera n\u00e5gon speciell typ av ljusf\u00f6roreningsfilter. Jag fotograferar\u00a0med DSLR och br\u00e4nnvidder 18-400 mm och\u00a0oftast fr\u00e5n station\u00e4rt stativ i\u00a0tr\u00e4dg\u00e5rden i utkanten av Kumla och har en hyfsad himmel, men skulle vilja f\u00f6rb\u00e4ttra s\u00e5 l\u00e5ngt det g\u00e5r.<\/span><\/div>\n
Huvudobjekt \u00e4r kometer, s\u00e5 lite avbrott i spektrat \u00e4r ju inte s\u00e5 allvarligt.<\/span><\/div>\n

Nej, jag \u00e4r inte bra p\u00e5 ljusf\u00f6roreningsfilter (heller), varf\u00f6r jag servade Owes allm\u00e4ngiltiga fr\u00e5ga vidare till observatoriechefen Niklas Henricson p\u00e5 v\u00e5rt TB-obsis i Oxie.<\/p>\n

Niklas s\u00e4ger s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Det var ingen l\u00e4tt fr\u00e5ga att svara p\u00e5. Filter beror helt p\u00e5 olika sorters faktorer.<\/span><\/div>\n
F\u00f6rst m\u00e5ste man ta reda p\u00e5 vilka slags gatulyktor som orsakar ljusf\u00f6roreningar.<\/span><\/div>\n
Det finns olika filter som motverkar olika ljusv\u00e5gl\u00e4ngder mot tungsten, kvicksilver, natrium, sodium, mm.<\/span><\/div>\n
\"\"<\/a>Sedan \u00e4r det filterringen som ska passa in. \u00c4r det fotografering genom ett teleskop, p\u00e5 ett teleskop (piggyback-montering), eller p\u00e5 en vanlig kamerastativ?<\/span><\/div>\n
De tv\u00e5 f\u00f6rstn\u00e4mda ljusf\u00f6roreningsfilter hittas p\u00e5 butiker som \u00e4r avsedda f\u00f6r astrofotografering och sistn\u00e4mnda hos kameratillverkaren.<\/span><\/div>\n
Man kan anv\u00e4nda vanliga f\u00e4rgfilter f\u00f6r att fotografera kometer. Men kometer avger ocks\u00e5 olika ljus beroende p\u00e5 kometernas natur.<\/span><\/div>\n
Finns vissa kometer som \u00e4r rika p\u00e5 metall och andra som avger mera \u00e5ngor (vatten) i svansarna.<\/span><\/div>\n
Generellt \u00e4r gula och gulgr\u00f6na f\u00e4rgfilter l\u00e4mpligaste f\u00f6r kometfotografering.<\/span><\/div>\n
F\u00f6r att stoppa v\u00e5gl\u00e4ngder fr\u00e5n ljusf\u00f6roreningar \u00e4r nog b\u00e4st att Owe v\u00e4nder sig\u00a0med fr\u00e5gorna per telefon\u00a0till en astrofograferingsbutik s\u00e5 att han f\u00e5r \u00e5ngerr\u00e4tt f\u00f6r sitt k\u00f6p men ocks\u00e5 assistans kring sortimentet. Tv\u00e5 av de b\u00e4sta butikerna vi har i Norden finner du p\u00e5 l\u00e4nkarna nedan.<\/span><\/div>\n
1. www.2astro.dk<\/a><\/span><\/div>\n
2. www.astrosweden.se<\/a><\/span><\/div>\n
Filtertyperna som\u00a0Owe ska titta efter kallas allts\u00e5 f\u00f6r LPR eller LP (Light Polution Reductor) som tar bort kvicksilver och sodium. Finns \u00e4ven Light Yellow #8.<\/span><\/div>\n
Vi har \u00e4ven en mycket kunnig astrofotograf i v\u00e5r f\u00f6rening som heter Arne L Ohlsson (a.l.o@telia.com<\/a>) som <\/span> s\u00e4kert <\/span>st\u00e4ller upp med svar p\u00e5 fr\u00e5gor.<\/span><\/div>\n

Fantastisk ESO-bild av “Fantomen”-nebulosa<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u00c4nnu ett hett aktuellt “bildbevis” fr\u00e5n kosmos taget i infrar\u00f6tt av ESO – nebulosan Gum 19, en riktig Janus-nebulosa med en m\u00f6rk v\u00e4nsterhalva, ljus h\u00f6gerhalva. N\u00e4stan som Fantomen p\u00e5 Operan… Gl\u00f6m inte klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att f\u00e5 fram en BAMSE-variant!<\/p>\n

Ljuset \u00e4r ett resultat av den bl\u00e5 superj\u00e4tten V391 Velorum, och h\u00e4r p\u00e5g\u00e5r stj\u00e4rnbildning f\u00f6r glatta livet. Fr\u00e5gan \u00e4r vad som h\u00e4nder n\u00e4r V391 briserar som en supernova.<\/p>\n

Nebulosan ligger p\u00e5 22 000 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd och bilden \u00e4r tagen av det i infrar\u00f6tt arbetande instrumentet SOFI, “Miss SOFI” som sitter p\u00e5 ESO:s New Technology Telescope i La Silla, Chile,<\/p>\n

Vem har sagt detta?<\/h2>\n

“Det \u00e4r inget tvivel om att det finns liv p\u00e5 m\u00e5nen.”<\/strong>\"\"<\/a><\/p>\n

Jag har tre alternativ – ett \u00e4r r\u00e4tt. Var det:<\/p>\n

1. Cyrano de Bergerac, x. Neil Armstrong eller 2. William Herschel?<\/p>\n

R\u00e4tt svar:<\/p>\n

2. William Herschel. \u00c5ret var 1790. Han \u00e5terkom ofta till id\u00e9n och sa en g\u00e5ng att om han finge v\u00e4lja mellan jorden och m\u00e5nen f\u00f6redrog han att bos\u00e4tta sig p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

Denne gudaben\u00e5dade himmelsobservat\u00f6r trodde sig mer \u00e4n en g\u00e5ng ha iakttagit aktiva vulkaner p\u00e5 v\u00e5r drabant.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En katastrof kommer s\u00e4llan ensam! Asteroiden som tog livet av dinosaurerna… en annan asteroid som kn\u00e4ckte de stora nordamerikanska rovdjuren… Tunguskasm\u00e4llen 1908… Mount St Helens f\u00f6r i dagarna exakt 30 \u00e5r sen… och nu nya fynd om Laacher See-vulkanen som st\u00e4llde till det f\u00f6r sten\u00e5lderns j\u00e4gar- och samlarfolk inte s\u00e5 l\u00e5ngt fr\u00e5n oss. Det \u00e4r… L\u00e4s mer »Nr 27 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2219"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2219"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2219\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2370,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2219\/revisions\/2370"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2219"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2219"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2219"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}