V\u00e5r gamle lundaprofessor Charlier har b\u00e5de krater p\u00e5 m\u00e5nen och krater p\u00e5 Mars, och NASA:s Photojournal har i dagarna<\/a> skickat ut denna bild p\u00e5 molnigheten \u00f6ver ena delen av Marskratern:<\/p>\n Var i kratern molnen drar fram, framg\u00e5r ur denna bild.<\/p>\n Moln p\u00e5 Mars \u00e4r i och f\u00f6r sig ingen sensation. Ibland kan ju till och med betraktare fr\u00e5n jordytan i sina teleskop se att Marsytan \u00e4r o\u00e5tkomlig p\u00e5 grund av sandstormar, som rasar p\u00e5 planeten,<\/p>\n Charlier-kratern \u00e4r drygt 10 mil tv\u00e4rs\u00f6ver och \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nd f\u00f6r sina stormar och sina sandiga dyner som p\u00e5 vintern toppas av frusen CO2<\/sub>och H2<\/sub>O .<\/p>\n Man kan undra hur framtida meteorologer ska ber\u00e4tta om v\u00e4dret p\u00e5 Mars.<\/p>\n “Utsikter f\u00f6r kratern Charlier. V\u00e4xlande till frisk vind. Risk f\u00f6r sandstorm. Varning f\u00f6r sj\u00f6farande.”<\/p>\n I Fermi-satellitens nya katalog \u00f6ver 1873 gammak\u00e4llor anses runt 600 objekt vara direkt “mystiska”<\/a> och of\u00f6rklarliga. Deras position sammanfaller inte med n\u00e5gra\u00a0 objekt i Vintergatan eller annorst\u00e4des.<\/p>\n En f\u00f6rklaring skulle kunna vara denna: Att det vi ser \u00e4r de f\u00f6rsta synliga bevisen p\u00e5 m\u00f6rk materia. Om tv\u00e5 m\u00f6rk materia-antipartiklar kolliderar, f\u00f6rintas dessa och orsakar gammastr\u00e5lning.<\/p>\n Det brittiska postverket har sl\u00e4ppt en ny kollektion frim\u00e4rken som f\u00f6ljer det engelska alfabetet,\u00a0 fr\u00e5n A till Z. Bokstaven J har reserverats f\u00f6r detta frim\u00e4rke med radioastronomins Mekka Jodrell Bank som motiv:<\/p>\n 21-22 oktober \u00e4r Orioniderna i farten som v\u00e4rst. Dess meteorer \u00e4r restpartiklar efter Halleys <\/strong>komet.<\/p>\n P\u00e5 hemsidan f\u00f6r RAS (Royal Astronomical Society) finns just nu nedanst\u00e5ende, tycker jag, spektakul\u00e4ra bild: En s\u00e5 kallad kompositbild – flera bilder i olika v\u00e5gl\u00e4ngder l\u00e4ggs \u00f6ver\u00a0 varandra – med tv\u00e5 r\u00f6ntgensvansar utg\u00e5ende fr\u00e5n galaxhopen Abell 3627.<\/p>\n R\u00f6ntgendokumentationen kommer ursprungligen\u00a0 fr\u00e5n sonden Chandra X-ray Observatory<\/span>.<\/a><\/p>\n Galaxen ESO 137-001 ligger i svansens spets. Den ljusare svansen, bakom,\u00a0 \u00e4r formidabla 320 000 ljus\u00e5r l\u00e5ng (= minst tre ggr Vintergatan!).<\/p>\n Tillkomsthistorien? Fr\u00e5n b\u00f6rjan kall gas fr\u00e5n ESO 137-001 med en temp p\u00e5 10\u00b0K “f\u00f6r\u00e5ngas” p\u00e5 v\u00e4gen mot galaxhopens centrum,\u00a0 och tempen r\u00f6r sig d\u00e5 omkring 10 miljoner grader.<\/p>\n Att det blir tv\u00e5 svansar av dessa interaktioner beror sannolikt p\u00e5 att ESO 137-001 inneh\u00e5ller\/inneh\u00e5llit tv\u00e5 spiralarmar.<\/p>\n Abell 3627 \u00e4r en superhop av galaxer och anses ligga i n\u00e4rheten av centrum f\u00f6r “The Great Attractor”. Avst\u00e5ndet fr\u00e5n oss \u00e4r\u00a0 cirkus 220 miljoner ljus\u00e5r.<\/p>\n R\u00f6ntgenbilden fr\u00e5n Chandra \u00e4r i bl\u00e5tt. Instrumentet Southern Astrophysical Research (SOAR) Telescope i Chile svarar f\u00f6r den visuella bilden i gult och H-alfa i r\u00f6tt.<\/p>\n Vi ses om inte f\u00f6rr s\u00e5 n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n Moln \u00f6ver Marskratern Charlier Tycho Brahe-observatoriets prao denna vecka, Marcus Nagy fr\u00e5n Esl\u00f6v, fick syn p\u00e5 en riktigt sp\u00e4nnande sak: Att det stormar p\u00e5 Mars, speciellt \u00f6ver en krater uppkallad efter C V L Charlier! V\u00e5r gamle lundaprofessor Charlier har b\u00e5de krater p\u00e5 m\u00e5nen och krater p\u00e5 Mars, och NASA:s Photojournal har i dagarna skickat… L\u00e4s mer »Nr 265<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/PIA14965_modest1-116x300.jpg\" "\\"Charlier")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/PIA14965_fig1.png\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/scale-92x300.jpg\" "\\"Chrlier")
<\/a><\/p>\nMystiska Fermi-fynd<\/h2>\n
Jodrell Bank som\u00a0 frim\u00e4rke<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/JforJodrell1.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nOrioniderna toppar snart<\/h2>\n
Galaxhop med tv\u00e5 svansar!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/phpThumb.jpg\")
<\/a><\/p>\nTack f\u00f6r uppm\u00e4rksamheten<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/the-end_81285397_149720752-300x226.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"