![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/jojo.jpg\" "\\"Jonas")
<\/a>Vi har ju neutrinodetektorer p\u00e5 sj\u00f6bottnar i v\u00e4rlden, och varf\u00f6r skulle inte forskningsub\u00e5tar kunna f\u00f6rses med instrumentering f\u00f6r att fastst\u00e4lla viss kosmisk str\u00e5lning p\u00e5 n\u00e5gra hundra meters djup?<\/p>\nN\u00e4r den tanken v\u00e4l var “sj\u00f6satt” b\u00f6rjade jakten p\u00e5 n\u00e4tet, och den ledde snabbt fram till – Uppsala1<\/p>\n
I l\u00e4rdomsstan vid Fyris finns ett antal materialforskare vid\u00a0 \u00c5ngstr\u00f6mlaboratoriet och d\u00e4r, knuten till \u00c5ngstrom Space Technology Centre (\u00c5STC),<\/a> arbetar en fram\u00e5tsyftande forskare och\u00a0 tekniker vid namn Jonas Jonsson<\/strong>. Jonas, som jobbat med NASA tidigare,\u00a0 har utvecklat en verklig “miniub\u00e5t” p\u00e5 n\u00e5gra decimeter med uppgift att ge sig in i undervattensh\u00e5lor\u00a0 och springor f\u00f6r att utforska t ex isolerade polar- och glaci\u00e4rfickor eller sj\u00f6ar som Vostok-sj\u00f6n under den massiva polarisen. Studier som kan bidra till\u00a0 v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av hur livet uppkommit och utvecklats och hur of\u00f6rst\u00f6rd jordisk milj\u00f6 ser ut.<\/p>\n Oljeletare l\u00e4r redan anv\u00e4nda sig av tekniken.<\/p>\n Kan dessa miniub\u00e5tar typ ROV (Remotely Operated\u00a0 Vehicles) utforska jorden kan de \u00e4ven utforska andra planeters inre i solsystemet. Det handlar om ny materialforskning, om skrov som ska h\u00e5lla f\u00f6r enorma tryck och extrema minustemperaturer.<\/p>\n En prototyp \u00e4r\u00a0 20 cm l\u00e5ng och 5 cm bred och kan packas med diverse m\u00e4tinstrument och s\u00e4ndningsm\u00f6jligheter. Med dagens nanoteknik \u00e4r ingenting om\u00f6jligt.<\/p>\n Jupiters m\u00e5nen Europa med dess f\u00f6rmodade inre av flytande vatten, \u00e4r ett t\u00e4nkbar framtida m\u00e5l f\u00f6r den h\u00e4r sortens miniatyrteknik, Men en s\u00e5dan NASA\/ESA-mission f\u00f6ruts\u00e4tter ytterligare teknikutveckling. Hur matchas Europas yttemp p\u00e5 -160 gr C? Hur pareras Europas sannolikt skarpt sura och fr\u00e4tande vatten?<\/p>\n Vi pratar ibland om “the last fronter”, den sista gr\u00e4nsen. NASA har tidigare – innan den ekonomiska krisen – funderat ut system f\u00f6r hur en rymdfarkost ska kunna s\u00e4ndas till Europa (“Europa Astrobiology Lander”)<\/a> f\u00f6r att d\u00e4r landa och sen borra sig genom isen ner till Europas innanhav. NASA-modellerna f\u00f6ruts\u00e4tter ofta stora skrymmande aggregat – Uppsala-modellen \u00e4r mer smidig och\u00a0 up-to-.date med\u00a0 den senaste utforskningen inom MEMS (Micro-Electro-Mechanical Systems).<\/p>\n “Ub\u00e5tsastronomi” \u00e4r i alla h\u00e4ndelser ett fascinerande \u00e4mne p\u00e5 gr\u00e4nsen till pur science fuction eller snarare technical fiction..<\/p>\n PS. Torsdag kv\u00e4ll 20 oktober arrangerar v\u00e5r papaplyorganisation Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet en tr\u00e4ff i Oskar Kleins <\/strong>auditorium (AlbaNova, Roslagstullsgatan 21, Stockholm) p\u00e5 temat:<\/p>\n “Astrobiologi och marin geokemi – hur h\u00e4nger det ihop?” Nils Holm<\/strong>, professor i\u00a0 marin geokemi. s\u00f6ker liv\u00a0 p\u00e5 och under havsbotten —\u00a0 samt p\u00e5 andra planeter.<\/p>\n Dumt att missa! Tack till Christian Vestergaard<\/strong> f\u00f6r p\u00e5minnelsen.<\/p>\n Fritt intr\u00e4de. Startar kl 19.00.<\/p>\n I skrivande stund ber\u00e4ttar denna webb<\/a>, Aeropace-sajten Center for Orbital and Reentry Debris Studies<\/span>, att ROSAT-satelliten, upps\u00e4nd 1990, kommer att krascha kl 06:40 UTC 23 oktober +- 30 timmar.<\/p>\n Om jag studerar v\u00e4rldskartan noga kommer sm\u00e4llen att ske syd Sverige i b\u00e4sta\/v\u00e4rsta fall.<\/p>\n N\u00e4r det g\u00e4ller rymdskrot, f\u00f6rmedlar Aerospace denna pedagogiska bild. N\u00e5n av prickarna b\u00f6r handla om det\u00a0 verktyg som Christer Fuglesang<\/strong> tappade d\u00e4r uppe under en rymdpromenad.<\/p>\n Tv\u00e5 helt nyuppt\u00e4ckta klothopar (“klotformiga stj\u00e4rnhopar” hette det f\u00f6rr) har lagts till p\u00e5 listan \u00f6ver Vintergatans dryga 150-tal k\u00e4nda klotformiga stj\u00e4rnhopar. De uppt\u00e4cktes i nya bilder som tagits med ESO:s kartl\u00e4ggningsteleskop VISTA som en del av ett projekt som kallas VVV.<\/p>\n Denna kartl\u00e4ggning har \u00e4ven uppt\u00e4ckt den f\u00f6rsta stj\u00e4rnhopen som ligger l\u00e5ngt bortom Vintergatans centrum. Dess ljus har f\u00e4rdats rakt igenom gasen och stoftet i Vintergatans hj\u00e4rta innan det n\u00e5r oss.<\/p>\n Fakta om stj\u00e4rnhopsjakten i sammanfattning:<\/p>\n *\u00a0 Det starka skenet<\/strong> fr\u00e5n klothopen UKS 1 dominerar h\u00f6gersidan i den f\u00f6rsta av de nya bilderna<\/p>\n *\u00a0 En ljussvagare klothop <\/strong> VVV CL001 framtr\u00e4der som en liten klunga av stj\u00e4rnor i bildens v\u00e4nsterhalva.<\/p>\n * Samma forskarteam <\/strong>har \u00e4ven hittat fram till VVV CL 002,en liten och ljussvag stj\u00e4rnklunga som kan vara den klothop som ligger n\u00e4rmast Vintergatans centrum.<\/p>\n * En annan stj\u00e4rnhop<\/strong>, vars uppt\u00e4ckt nyligen offentliggjorts. heter VVV CL003 och tycks vara \u00f6ppen hop som ligger i riktning mot Vintergatans hj\u00e4rta, men mycket l\u00e4ngre bort: 15 000 ljus\u00e5r bakom galaxens centrum. * Ur Robert Cummings svenska pressmess fr\u00e5n ESO<\/a> framg\u00e5r att en fascinerande m\u00f6jlighet \u00e4r att VVV CL001 och UKS 1 ligger i omloppsbana runt varandra. Det skulle g\u00f6ra dessa stj\u00e4rnklungor till Vintergatans f\u00f6rsta dubbelklothop! Men det kan ocks\u00e5 handla om en optisk effekt, att de ligger n\u00e4ra varandra rent skenbart p\u00e5 himlavalvet.<\/p>\n Den som kollar pressmesset f\u00e5r som vanligt veta BETYDLGT MER \u00e4n vad jag kan \u00e5terber\u00e4tta.<\/p>\n William Herschel <\/strong>var inte bara en skicklig observat\u00f6r och teleskopmakare: Han var ocks\u00e5 en skicklig entrepren\u00f6r, som g\u00e4rna gjorde teleskop till andra – och s\u00e5lde dem med hygglig\u00a0 f\u00f6rtj\u00e4nst. Det f\u00f6rst\u00e5s av en artikel av John Tracy Spraight i <\/a>Journal for the History of Astronomy<\/a><\/em>, som kom h\u00e4rom \u00e5ret och som bar titeln:<\/p>\n “For the good of astronomy”: the manufacture, sale, and distant use of William Herschel’s telescopes<\/span><\/p>\n Bland k\u00f6pare fanns b\u00e5de kung George III,<\/strong> Katarina den Stora<\/strong> av Ryssland, den spanske ambassad\u00f6rern, universitet, astronomkolleger i UK och Europa, premi\u00e4rministern William Pitt<\/strong> m fl.<\/p>\n Spraight po\u00e4ngterar att William Herschel precis som Galleo Galilei<\/strong> g\u00e4rna s\u00e5lde teleskop till andra f\u00f6r att hans egna observationer (i Herschels fall hans observationer av dubbelstj\u00e4rnor och nebulosor) skulle konfirmeras.<\/p>\n Herschel-teleskop i Sverige? En klassisk 7-fotsreflektor, en av stapelvarorna i sortimentet, s\u00e5ldes till Stockholms observatorium 1788 f\u00f6r 31 pund och 10 shilling.<\/p>\n LkCa 15 b tar sig upp \u00f6verst p\u00e5 listan \u00f6ver de yngsta exoplaneter<\/a> som n\u00e5nsin har observerats. 5 ggr yngre \u00e4n tidigare rekordh\u00e5llare, meddelas det fr\u00e5n s\u00e4ker k\u00e4lla.<\/p>\n .. tackar vi som alltid f\u00f6r uppm\u00e4rksamheten och f\u00f6r att just du tagit dig tid att surfa in om W-bloggen. Det vi skriver \u00e4r (n\u00e4stan) aldrig illa men\u00b4t.<\/p>\n Ub\u00e5tar och astronomi – om\u00f6jlig ekvation? Vi satt och spekulerade och funderade. Undervattens-astronomi – hur m\u00f6jligt\/om\u00f6jligt \u00e4r det? Vi har ju neutrinodetektorer p\u00e5 sj\u00f6bottnar i v\u00e4rlden, och varf\u00f6r skulle inte forskningsub\u00e5tar kunna f\u00f6rses med instrumentering f\u00f6r att fastst\u00e4lla viss kosmisk str\u00e5lning p\u00e5 n\u00e5gra hundra meters djup? N\u00e4r den tanken v\u00e4l var “sj\u00f6satt” b\u00f6rjade jakten p\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 266 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22258"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22258"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22258\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22311,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22258\/revisions\/22311"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22258"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22258"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22258"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n<\/strong><\/span><\/p>\n
\n<\/span><\/p>\nROSAT:s krasch n\u00e4rmar sig<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nUpphitttat av ESO: Nya klothopar!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n<\/a><\/p>\nHerschel \u00e4ven en skicklig teleskop-nasare!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nDagens planetrekord<\/h2>\n
Slutligen…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"