V\u00e4nnen Per Stam <\/strong> leder utgivningen av Strindbergs samlade verk (jag talar hellre\u00a0 om “v\u00e4rk”!) fr\u00e5n Stockholm-universitetets horisont och har varit bussig att skicka mig Strindbergs naturvetenskapliga skrifter (de har kommit i tv\u00e5 band).<\/p>\n I en till det yttre ovanligt saklig Strindberg-uppsats om polarljuset, allts\u00e5 norrskenet, har f\u00f6rfattaren bl a \u00e5tergivit en egenskapad fin bild av en solf\u00f6rm\u00f6rkelse – med korona och protuberanser.<\/p>\n Bilden ser ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n Den som kommer p\u00e5 m\u00f6tet 15.11 ska f\u00e5 veta allt…, men bilden gjordes runt 1887 och Strindberg-uppsatsen har inte\u00a0 publicerats f\u00f6rr\u00e4n i Naturvetenskapliga skrifter I<\/em> (Norstedts, 2009).<\/p>\n V\u00e5r prao p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet Marcus Nagy <\/strong>har hittat denna m\u00e4rkliga Mars-formation via NASA:s Photojournal<\/a>. Jag h\u00e5ller med, det ser mystiskt ut:<\/p>\n NASA talar om “Mesas and valleys form the terrain called Margaritifer Chaos”, och kaoset blir inte mindre av de spindeltunna tr\u00e5dar som l\u00f6per h\u00e4rs och tv\u00e4rs. S\u00e4ttningar? Lavatunnlar? N\u00e5t annat?<\/p>\n P\u00e5 \u00f6vre delen av bilden, om du scrollar upp\u00e5t, verkar dessa “tr\u00e5dar”, som s\u00e4kert i verkligheten \u00e4r flera km breda, f\u00f6rbundna med nedslagskratrar. Vad betyder det?<\/p>\n Veckans mest \u00f6verraskande astronyhet \u00e4r denna: Att NASA:s Spitzer Space-teleskop identifierat en “kometstorm<\/a>” eller snarare ett par utstr\u00e4ckta dammoln runt stj\u00e4rnan Eta Corvi.<\/p>\n Det vi ser \u00e4r en sorts repris p\u00e5 eller parallell till vad som h\u00e4nde i v\u00e5rt eget sol\/planetsystem f\u00f6r n\u00e5gra miljarder \u00e5r sen. Fr\u00e5n b\u00f6rjan en gigantiskt stor Eta Corvi-komet verkar ha splittrats efter m\u00f6te med en tung stenig himlakropp. “Typ” planet!<\/p>\n NASA:s rymdkonstn\u00e4r t\u00e4nker sig skeendet s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n I september i fjor dokumenterade NASA:s astronaut\u00f6verste Douglas H. Wheelock<\/strong> v\u00e5r vackra och sp\u00e4nnande jordkula fr\u00e5n ISS<\/a>, den internationella\u00a0 rymdstationen. Tack till Hanne Lundstr\u00f6m <\/strong>som tipsat om bilderna.<\/p>\n Omedvetet kunde vi ocks\u00e5 se vilket problem f\u00f6r t ex europeiska astronomer som ljusnedsmutsningen \u00e4r p\u00e5 v\u00e4r kontinent. Titta h\u00e4r\u00a0 – klicka p\u00e5 bilden f\u00f6r att upp den i format. (I bakgrunden ett flott exempel p\u00e5 norrsken.)<\/p>\n Att s\u00e5 mycket av belysningen p\u00e5 jorden direkt riktas ut mot eller reflekteras upp mot himlavalvet \u00e4r ju helt meningsl\u00f6st. f\u00f6r att inte s\u00e4ga oekonomiskt. Det \u00e4r inget annat \u00e4n\u00a0 en ingenj\u00f6rsteknisk fr\u00e5ga att komma \u00e5t problemet.<\/p>\n Inom f\u00e4ltet verkar International Dark-Sky Association, IDA, som s\u00e5 sent som i \u00e5r<\/a> utsett kanal\u00f6n Sark till en “Dark Sky Island”. D\u00e4r b\u00f6r med andra ord florera en m\u00e4ngd amat\u00f6rastronomer p\u00e5 \u00f6n. G\u00f6r det det?<\/p>\n Akut arbetar IDA just nu med att f\u00f6rs\u00f6ka stoppa ljuset fr\u00e5n koppargruvan\u00a0 Rosemont Copper Mine, Tucson, Arizona, fr\u00e5n att st\u00f6ra Whipple-observatoriet.<\/p>\n I fjor vid denna h\u00f6sttid hade den arabiska v\u00e5ren \u00e4nnu inte brutit ut. S\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g Wheelocks kamera Egypten, Nilen och \u00f6stra Medelhavet i nattbelysning (n\u00e5nstans t v d\u00f6ljer sig “Libyen p\u00e5 Khadaffis tid”):<\/p>\n Fr\u00e5n Lars Olefeldt <\/strong>kommer ett tips om Perimeter Institute of Theoretical Physics i Ontario, Canada, som bl a\u00a0 har en f\u00f6rel\u00e4sning fr\u00e5n 2009 av Nobelpristagaren Brian Schmidt p\u00e5 sin hemsida.<\/a><\/p>\n F\u00f6rel\u00e4sningens titel: “The Universe from the Beginning to the End.”<\/p>\n Varken mer eller mindre.<\/p>\n N\u00e5got som\u00a0 kallar sig Internationale Amateursternwarte, IAS<\/a>, har sin bas i Tyskland men, intressant nog, sina teleskop och tv\u00e5 observatorier i Namibia, s\u00f6dra Afrika. Detta ber\u00e4ttas av W-bloggsj\u00e4garen Christian Vestergaard<\/strong>.<\/span><\/span><\/p>\n P\u00e5 Gamsberg (nedan) finns tex ett obsis med en 71-cm:s reflektor, och s\u00f6dra stj\u00e4rnhimlen som arbetsf\u00e4lt.<\/span><\/span><\/p>\n St\u00f6d kommer bl a fr\u00e5n Max Planck-institutet, och om jag f\u00f6rst\u00e5r saken r\u00e4tt var det h\u00e4r europ\u00e9erna t\u00e4nkte sig bygga de teleskopbamsar som nu tronar p\u00e5 bergstopparna i Chile. P\u00e5 Gamsberg har amat\u00f6rer 220 klara stj\u00e4rnn\u00e4tter\/\u00e5r\u00a0 att jobba p\u00e5.<\/p>\n IAS har ett 80-tal medlemmar fr\u00e5n Europa och USA, aktiva som producerar en strid str\u00f6m f\u00e4rggranna bilder. Hur man blir medlem och vad det kostar att f\u00e5 tillg\u00e5ng till teleskopen, framg\u00e5r av hemsidan.<\/p>\n – Sju m\u00e4n utan sextant siktar mot stj\u00e4rnorna och har n\u00e5got i kikaren, men ingen vet var tele-sk\u00e5pet ska st\u00e5, avsl\u00f6jar Calle Erlandsson<\/strong> i Lund.<\/p>\n Vi \u00e5terkommer sooner than later.<\/p>\n Strindbergs solf\u00f6rm\u00f6rkelse Det \u00e4r v\u00e4l ingen W-bloggl\u00e4sare som inte vet att jag \u00e4r en August Strindberg-freak n\u00e4r det g\u00e4ller “\u00c5gysts” astronomiska intressen, och jag t\u00e4nkte ju skryta med mina ev kunskaper 15 november n\u00e4r Tycho Brahe-observatoriet och ASTB g\u00e4stas av LIV (“Litteraturens v\u00e4nner i Sk\u00e5ne”). V\u00e4nnen Per Stam leder utgivningen av Strindbergs samlade verk (jag… L\u00e4s mer »Nr 268 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"aioseo_head":"\n\t\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t\n\t\t![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Strtind-sol.jpg\")
<\/a><\/p>\nM\u00e4rklig Mars-formation<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nKometer runt Eta Corvi<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nEuropas f\u00f6rledande\u00a0 vackra ljusf\u00f6rorening<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nBrian Schmidt f\u00f6rel\u00e4ser<\/h2>\n
Tyskt amat\u00f6robservatorium i Namibia<\/h2>\n
\n<\/span><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\nSextanten saknas!<\/h2>\n
God helg \u00f6nskas!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"