{"id":22428,"date":"2011-10-22T12:33:06","date_gmt":"2011-10-22T11:33:06","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=22428"},"modified":"2011-10-22T12:34:36","modified_gmt":"2011-10-22T11:34:36","slug":"nr-269-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/22\/nr-269-2011\/","title":{"rendered":"Nr 269 2011"},"content":{"rendered":"

Astronomi i skolan – en dyster l\u00e4gesrapport<\/h2>\n

Marcus Nagy<\/strong> fr\u00e5n Esl\u00f6v \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rste prao n\u00e5nsin p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet, och det \u00e4r klart att jag \u00e4r nyfiken p\u00e5 vad denne unge entusiast tycker om astronomundervisningen i skolan. Marcus g\u00e5r nu i nian och hoppas p\u00e5 gymnasieplugg p\u00e5 Rymdgymnasiet i Kiruna. Vi h\u00e5ller tummarna.<\/p>\n

\"\"<\/a>Om vi bortser fr\u00e5n sj\u00e4lvklara krav p\u00e5 att varje skolas NO-pedagoger ska\u00a0ha tillg\u00e5ng till ett teleskop och att varje naturvetarklass en g\u00e5ng per l\u00e4s\u00e5r ska bes\u00f6ka ett planetarium och i v\u00e5ra krokar ABSOLUT Tycho Brahe-observatoret – vad tycker Marcus?<\/p>\n

Bilden \u00e4r inte ljus:<\/p>\n

– B\u00f6ckerna vi har i skolan<\/strong> \u00e4r f\u00f6r gamla n\u00e4r det g\u00e4ller astronomin, det st\u00e5r bara om vad vi visste om rymden f\u00f6r kanske 20-30 \u00e5r sen. Nu kan vi s\u00e5 mycket mer om rymden att en hel bok hade kunnat skrivas bara om det.<\/p>\n

– Vi har d\u00e5liga bilder<\/strong> och ibland inga bilder alls som vi f\u00e5r se av rymden.<\/p>\n

Enligt Marcus hastar man alldeles f\u00f6r snabbt f\u00f6rbi astronomiomr\u00e5det i undervisningen:<\/p>\n

– Detta \u00e4r ett fel eftersom astronomin<\/strong> \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r mycket st\u00f6rre nu och p\u00e5verkar folk mer nu och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r dessa omr\u00e5den vara st\u00f6rre \u00e4n n\u00e5gra lektioner\u00a0totalt.<\/div>\n
Marcus till\u00e4gger:<\/div>\n
– N\u00e4r vi snackar om akustik<\/strong> eller n\u00e5got annat inom fysik f\u00e5r vi g\u00f6ra olika\u00a0experiment. och s\u00e5na upplevelser \u00e4r viktiga. Men astronomin verkar inte ha f\u00e5tt den uppm\u00e4rksamhet som vetenskapen borde f\u00e5 genom att eleverna f\u00e5r bruka ett teleskop eller bes\u00f6ka ett planetarium.<\/div>\n
– Orsaken?\u00a0 Om jag f\u00f6rst\u00e5r det r\u00e4tt<\/strong> \u00e4r det pengarna, som skolorna f\u00e5r av kommunen. som<\/div>\n
inte r\u00e4cker till.<\/div>\n
Men skolorna har ocks\u00e5, som Marcus p\u00e5pekar, en egen prioritering \u00f6ver medlen, och d\u00e4r ser Marcus en grend: Att NO halkat efter.<\/div>\n
– Vi har\u00a0mer eller mindre<\/strong> bara gammal utrustning n\u00e4r vi ska g\u00f6ra experiment inom fysik. Detta kan p\u00e5verka hur man l\u00e4r sig, kan jag tycka.<\/div>\n
P\u00e5 en pukt kan dock Marcus se en positiv sak:<\/div>\n
– Vi har\u00a0 en bra l\u00e4rare!<\/strong><\/div>\n
Vi f\u00e5r hoppas att den nya l\u00e4roplanen ger lite mer muskler till astronomiundervisningen och NO-pedagogerna fram\u00f6ver.<\/div>\n

ROSAT p\u00e5 v\u00e4g ner<\/h2>\n

Det kan inte handla om m\u00e5nga timmar innan den tyska r\u00f6ntgen-satelliten ROSAT st\u00f6rtar (detta skrivet l\u00f6rdag e m). P\u00e5 spaceweather.com-sajten finsn, som v\u00e4ntat, flera bra bilder<\/a>. Som detta h\u00f6stliga motiv f\u00e5ngat av Dennis Mammana<\/strong>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag kan inte r\u00e4kna dem alla!<\/h2>\n

Just nu r\u00e5der rena kaoset i r\u00e4kningen av bekr\u00e4ftade exoplaneter. Kan den senaste siffran st\u00e4mma? 687 planeter runt 474 stj\u00e4rnor – i v\u00e5r avkrok av Vintergatan?<\/p>\n

Och minst 1200 Kepler-kandidater \u00e4r p\u00e5 utredning.<\/p>\n

Ensamt geni<\/h2>\n

\"\"<\/a>En variant av en historia som ursprungligen handlade om US-presidenten Thomas Jefferson<\/strong>:<\/p>\n

Det har aldrig varit s\u00e5 m\u00e5nga genier f\u00f6rsamlade runt ett matbord som n\u00e4r Albert Einstein<\/strong> \u00e5t\u00a0 ensam hemma.<\/p>\n

Blasaren PKS 1510-089 f\u00f6r v\u00e4sen<\/h2>\n

Blasarer \u00e4r n\u00e5gra av universums mest utmanande objekt, deras variabla jetstr\u00e5lar r\u00e5kar vara riktade mot oss och utg\u00e5r fr\u00e5n svarta h\u00e5l och ackretionsdiskar i avl\u00e4gsna, aktiva galaxk\u00e4rnor, f\u00f6rkortade AGN. De f\u00f6r v\u00e4sen \u00f6ver hela spektrumet, fr\u00e5n radiospektrumet \u00f6ver de visuella\u00a0 till UV-, r\u00f6ntgen- och gammadelarna.<\/p>\n

Ett praktxempel \u00e4r PK 1510-089 (r\u00f6df\u00f6rskjutning 0,361) med dess kraftiga synkrotronstr\u00e5lning. Jetarna utstr\u00e5lar partiklar i n\u00e4stan ljushastighet, vilket\u00a0 per automatik betyder att vi tvingas r\u00f6ra oss i den einsteinska begreppssf\u00e4ren. Och h\u00e4r g\u00f6re vi amat\u00f6rer oss icke besv\u00e4r!<\/p>\n

Yrkesastronomer rapporterar nu via The Astronomer\u00b4s Telegram om kraftigt \u00f6kad aktivitet i radioomr\u00e5dets mm\/cm-band.<\/a> Det handlar rentav om rekordh\u00f6g utstr\u00e5lning.<\/p>\n

Observationerna sker bl a med den stora tyska 100-metersantennen vid Effelsberg och IRAM:s 30-metersdisk i spanska Sierra Nevada.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

PS.
\n<\/strong><\/span><\/p>\n

N\u00e4r jag ovan p\u00e5st\u00e5r att blasarer inte \u00e4r n\u00e5got f\u00f6r amat\u00f6rer, pratar jag bara om mig sj\u00e4lv. AAVSO har ett bevakningsprogram<\/a> av ett antal av dessa h\u00f6genergrika objekt, varav n\u00e5gra \u00e4r s\u00e5 ljusa som 11-12 app magn.<\/p>\n

Tre \u00e5r med NASA:s Mars Rover<\/h2>\n

\"\"<\/a>Det \u00e4r Lars Olefeldt <\/strong>som jagar intressanta filmsnuttar p\u00e5 n\u00e4tet f\u00f6r W-bloggens r\u00e4kning och som hittat fram till en treminuters kortis om Mars Rover Opportunitys tre \u00e5r<\/a> p\u00e5 den r\u00f6da grannplaneten. Rovern tog sig under tre \u00e5r mellan kratern Victoria till kratern Endeavour, en f\u00e4rd p\u00e5 drygt\u00a0 tv\u00e5 mil.<\/span><\/span><\/p>\n

Mycket intressant att ta del av det uppgraderade ljudet fr\u00e5n rovern!
\n<\/span><\/span><\/p>\n

* Opportunity har parkerat vid Endeavour-kratern, d\u00e4r den forts\u00e4tetr jobba.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

* Systerrovern Spirit k\u00f6rde fast i fjor och slutade fungera.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

* Senare i \u00e5r drar en ny NASA-mission p\u00e5 v\u00e4g mot Mares med m\u00e5let att iaugusti 2012 lands\u00e4tta en, st\u00f6rre och effektivare rover kallad Curiosity.<\/span><\/span><\/p>\n

Jupiterfotograf\u00a0 p\u00e5 Filipperna<\/h2>\n
\n

– Christopher Go<\/strong> fr\u00e5n Cebu, Filippinerna \u00e4r en av v\u00e4rldens b\u00e4sta jupiterfotografer, tipsar W-bloggsspanaren Christian Vestergaard<\/strong>.
\n<\/span><\/span><\/p>\n

Sajten \u00e4r h\u00e4r:<\/span><\/span><\/p>\n

http:\/\/www.jupiter.cstoneind.com\/<\/a><\/span><\/span><\/div>\n

Helgvila? Knappast!<\/h2>\n

H\u00e4nder n\u00e5got i helgen, \u00e5terkommer vi naturligtvis<\/span><\/span>. Ha det bra! H\u00e5ll utkik efter ROSAT. Splitter kan dimpa ner vid en plats n\u00e4ra dig.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/div>\n


\n<\/span><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Astronomi i skolan – en dyster l\u00e4gesrapport Marcus Nagy fr\u00e5n Esl\u00f6v \u00e4r v\u00e5r f\u00f6rste prao n\u00e5nsin p\u00e5 Tycho Brahe-observatoriet, och det \u00e4r klart att jag \u00e4r nyfiken p\u00e5 vad denne unge entusiast tycker om astronomundervisningen i skolan. Marcus g\u00e5r nu i nian och hoppas p\u00e5 gymnasieplugg p\u00e5 Rymdgymnasiet i Kiruna. Vi h\u00e5ller tummarna. Om vi… L\u00e4s mer »Nr 269 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22428"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22428"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22428\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22470,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22428\/revisions\/22470"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22428"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22428"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22428"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}