{"id":22675,"date":"2011-10-29T15:04:30","date_gmt":"2011-10-29T14:04:30","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=22675"},"modified":"2011-10-29T23:39:11","modified_gmt":"2011-10-29T22:39:11","slug":"nr-274-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/29\/nr-274-2011\/","title":{"rendered":"Nr 274 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Uranus ljusa fl&auml;ck f&ouml;rbryllar<\/h2>\n<p><a href=\"http:\/\/www.skymania.com\/wp\/2011\/10\/mystery-of-bright-spot-on-uranus.html\">Gemini North-teleskopet p&aring; Hawaii, 8-metersbj&auml;ssen, har dokumenterat en fl&auml;ck p&aring; Uranus<\/a> som &auml;r tio ggr ljusare &auml;n omkringliggande omr&aring;de, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>. Och d&auml;rf&ouml;r g&aring;r nu larmet till amat&ouml;rer med st&ouml;rre teleskop och CCD-kameror med &quot;k&auml;nselspr&ouml;t&quot; f&ouml;r lite l&auml;ngre v&aring;gl&auml;ngder:<\/p>\n<p>Dokumentera fenomenet!<\/p>\n<p>Om fenomenet bekr&auml;ftas fullt ut kommer Hubble-teleskopet att bryta p&aring;g&aring;ende projekt och riktas mot Uranusfl&auml;cken f&ouml;r detaljstudier.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Uranus_Gemini_26oct2011.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-22698\" height=\"405\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Uranus_Gemini_26oct2011.jpg\" title=\"Ill: Gemini North\" width=\"463\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Uranus_Gemini_26oct2011.jpg 463w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/Uranus_Gemini_26oct2011-300x262.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 463px) 100vw, 463px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det spekuleras naturligtvis i vad det kan handla om. En teori pratar om ett &quot;utbrott&quot; av metanis i Uranus atmosf&auml;r.<\/p>\n<p>Det &auml;r inte f&ouml;rsta g&aring;ngen den h&auml;r typen av fl&auml;ckar uppt&auml;ckts, men det som f&ouml;rbryllar planetforskarna denna g&aring;ng &auml;r fl&auml;ckens l&aring;ga latitud p&aring; gasj&auml;tten.<\/p>\n<p>Nyligen &ouml;verraskade planet- och Kuiper-b&auml;ltesexperten, &quot;Pluto-d&ouml;daren&quot;&nbsp; <strong>Mike Brown<\/strong> alla med en fantastisk infrar&ouml;dbild p&aring; Uranus, m&aring;nen Miranda, Uranus ring och vidh&auml;ngande atmosf&auml;rfenomen. Bilden togs p&aring; Keck-observatoriet och den s&aring;g ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/uranus-300x258.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-22700\" height=\"258\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/uranus-300x258.png\" title=\"Foto: Mike Brown\/CalTech\" width=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Bl&aring; uppkomlingar<\/h2>\n<p>Unga, heta och bl&aring;aktiga stj&auml;rnor i gamla &ouml;ppna stj&auml;rnhopar &#8211; hur h&auml;nger det ihop? Dessa stj&auml;rnor kallas &quot;blue stragglers&quot; (&quot;bl&aring; uppkomlingar&quot;?) och <a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v478\/n7369\/full\/nature10512.html\">deras f&ouml;rekomst i hopen NGC 188 har nyligen utretts.<\/a> Tidigare har dessa stj&auml;rnor ansetts vara ett resultat av kollisioner i stj&auml;rnhoparna, men nu talas det om materie&ouml;verf&ouml;ring &#8211; mass transfer &#8211; i tr&aring;nga bin&auml;ra system i st&auml;llet.<\/p>\n<p>Av de 21 blue stragglers-stj&auml;rnorna i NGC 188 ing&aring;r 16 i bin&auml;ra system (=76 +\/- 19 proc) med perioder runt 100-1000 dygn.<\/p>\n<p>NGC 188 ligger n&auml;ra norra himmelspolen och i verkligheten 5 000 ljus&aring;r bort.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/NGC188.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-22708\" height=\"337\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/NGC188-1024x769.jpg\" title=\"Foto: Wikipedia\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/NGC188-1024x769.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/NGC188-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/NGC188.jpg 1400w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>De &ouml;verljussnabba neutrinerna<\/h2>\n<p>Tidskriften<em> New Scientist<\/em> summerar de senaste diskussionerna kring OPERA-neutrinerna s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><span style=\"text-decoration: underline;\"><strong>&quot;- &#8211; &#8211; the case certainly isn&acute;t closed&quot;.<\/strong><\/span><\/p>\n<h2>M&ouml;rdande vindkraft<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/3h83.bild_1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-22693\" height=\"83\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/3h83.bild_1.jpg\" title=\"Chansl\u00f6s! Foto: Bild, Tyskland\" width=\"148\" \/><\/a>Hur har andra rymdcivilisationer l&ouml;st energifr&aring;gan? Av flera sk&auml;l tror jag inte p&aring; vindkraftens v&auml;lsignelser. Vingar har fallit av och dansat i v&auml;g, de f&ouml;r l&aring;gfrekvent ov&auml;sen om vars h&auml;lsoeffekter vi inte vet ett dugg, vindm&ouml;llor har fattat eld och nu har de dessutom halshuggit f&aring;glar. I Tyskland diskuteras en stackars pelikanhonas &ouml;de: Hennes kropp halverades. Vad tycker ornitologerna om det?<\/p>\n<p>Bort med&nbsp; fossila br&auml;nslen, v&auml;ck med vindm&ouml;llorna, dessa tinitus f&ouml;r &ouml;gonen som <strong>Jan Troell <\/strong>beskrivit dem &#8211; fram f&ouml;r en blandenergi med en mix av s&auml;ker k&auml;rnkraft och &aring;terbruk av tidigare uttj&auml;nat k&auml;rnbr&auml;nsle, klassisk vattenkraft och&#8230; solenergi!<\/p>\n<p>Det &auml;r ju en skandal att vi inte forskar mer p&aring; solenergiomr&aring;det. Hall&aring; <strong>Jan Bj&ouml;rklund<\/strong>!!!<\/p>\n<h2>&Auml;nnu en kosmisk trafikolycka<\/h2>\n<p>Vad ligger bakom stj&auml;rnan V838 Monocerotis och dess h&auml;ftiga ljuseko-utbrott 2002 (600 000 ggr lumini&ouml;sare &auml;n solen), dokumenterat av HST? <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1109.1217\">F&ouml;rklaringen anses vara en kollision av n&aring;got slag<\/a>, mellan tv&aring; stj&auml;rnor eller en stj&auml;rna och en planet.<\/p>\n<p>&Auml;ven mindre himlakroppar som kolliderar t ex i n&auml;rheten av ett svar h&aring;l, kan orsaka s&aring;dana h&auml;r fenomen..<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/planetssmash.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-22703\" height=\"149\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/planetssmash.jpg\" title=\"H\u00e4ftig krock - men av vad? Foto: HST\/ESA\/NASA\" width=\"260\" \/><\/a><\/p>\n<h2>GALILEO f&aring;ngar uppm&auml;rksamheten<\/h2>\n<p>Det ber&auml;ttas <a href=\"http:\/\/www.idg.se\/2.1085\/1.412023\/forsta-galileo-satelliterna-pa-plats\">lite &ouml;verallt p&aring; n&auml;tet om det europeiska GALILEO-projektet<\/a>, tipsar <strong>Lars Olefeldt<\/strong>.<\/p>\n<p>Intressant nog har Malm&ouml;politikern (s) <strong>Ilmar Reepalu<\/strong> ett delansvar f&ouml;r detta kommunikationssystem. Reepalu &auml;r ordf&ouml;rande f&ouml;r en av EU:s regionkommitt&eacute;er med just GALILEO som ansvarsomr&aring;de. Det borde han f&aring; prata om n&aring;n g&aring;ng p&aring; ett m&ouml;te med ASTB.<\/p>\n<h2>Nu firar vi l&ouml;rdag afton&#8230;<\/h2>\n<p>&#8230; och vi g&ouml;r det med att g&aring; p&aring; bio med goda v&auml;nner f&ouml;r att se direkts&auml;nd opera fr&aring;n Met i New York, <strong>Mozarts <\/strong>m&auml;sterstycke<em> Don Giovanni<\/em>.<\/p>\n<p>Och i morgon blir det s&ouml;ndagsmiddag hos andra goda v&auml;nner i sk&aring;nska Hylteberga, s&aring; W-bloggen l&auml;r inte &aring;terkomma f&ouml;rr&auml;n p&aring; m&aring;ndag. Den som v&auml;ntar p&aring; n&aring;got gott&#8230; etc etc,<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/to-be-continued1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-22706\" height=\"199\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/to-be-continued1-300x199.jpg\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/to-be-continued1-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/to-be-continued1-1024x680.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/10\/to-be-continued1.jpg 1204w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uranus ljusa fl&auml;ck f&ouml;rbryllar Gemini North-teleskopet p&aring; Hawaii, 8-metersbj&auml;ssen, har dokumenterat en fl&auml;ck p&aring; Uranus som &auml;r tio ggr ljusare &auml;n omkringliggande omr&aring;de, tipsar Christian Vestergaard. Och d&auml;rf&ouml;r g&aring;r nu larmet till amat&ouml;rer med st&ouml;rre teleskop och CCD-kameror med &quot;k&auml;nselspr&ouml;t&quot; f&ouml;r lite l&auml;ngre v&aring;gl&auml;ngder: Dokumentera fenomenet! Om fenomenet bekr&auml;ftas fullt ut kommer Hubble-teleskopet att bryta&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/10\/29\/nr-274-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 274 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22675"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22675"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22675\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22716,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22675\/revisions\/22716"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22675"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22675"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}