{"id":22846,"date":"2011-11-02T12:39:33","date_gmt":"2011-11-02T11:39:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=22846"},"modified":"2011-11-02T14:21:52","modified_gmt":"2011-11-02T13:21:52","slug":"nr-277-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/02\/nr-277-2011\/","title":{"rendered":"Nr 277 2011"},"content":{"rendered":"

P\u00e5 sydfronten alltid nytt:<\/span><\/h3>\n

Gammablixt korsar annan galax<\/h2>\n

Fr\u00e5n ESO rapporteras i ett dagsf\u00e4rskt pressmess<\/a>: Ett internationellt astronomteam har anv\u00e4nt det kortvariga men intensiva ljuset fr\u00e5n en avl\u00e4gsen gammablixt f\u00f6r att unders\u00f6ka vad avl\u00e4gsna galaxer inneh\u00e5ller.<\/p>\n

Observationerna, gjorda med ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT, bj\u00f6d p\u00e5 en \u00f6verraskning:<\/p>\n

De har visat upp tv\u00e5 galaxer i det unga universum som har ett rikare inneh\u00e5ll av tunga grund\u00e4mnen \u00e4n solen.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

* De tv\u00e5 galaxerna kan vara i f\u00e4rd med att sm\u00e4lta samman.<\/strong> S\u00e5dana h\u00e4ndelser i universums barndom kommer att orsaka att m\u00e4ngder av nya stj\u00e4rnor bildas, och kan sj\u00e4lva vara just det som utl\u00f6ser gammablixtar.<\/p>\n

* Observationerna med VLT<\/strong> visar att gammablixtens starka sken hade passerat igenom b\u00e5de blixtens egen v\u00e4rdgalax, och en annan galax I n\u00e4rheten, p\u00e5 v\u00e4g mot jorden. Dessa galaxer ses som de var f\u00f6r cirka 12 miljarder \u00e5r sedan. S\u00e5dana galaxer hamnar mycket s\u00e4llan i f\u00e4rdv\u00e4gen f\u00f6r ljuset fr\u00e5n en gammablixt.<\/p>\n

* Sandra Savaglio , knuten till Max-Planck-Institutet f\u00f6r utomjordisk fysik i Garching<\/strong>, Tyskland, \u00e4r huvudf\u00f6rfattare till en artikel som beskriver forskningsresultaten.<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r vi studerade ljuset fr\u00e5n denna gammablixt visste vi inte vad vi skulle hitta. Det var en \u00f6verraskning att den svala gasen i dessa tv\u00e5 galaxer i det unga universum visade sig ha en s\u00e5 ov\u00e4ntad kemisk sammans\u00e4ttning, f\u00f6rklarar hon.<\/p>\n

\u2013 De h\u00e4r galaxerna har mer av de tunga grund\u00e4mnen \u00e4n vad som n\u00e5gonsin setts i en galax s\u00e5 h\u00e4r tidigt i universums utveckling. Vi v\u00e4ntade oss inte att universum skulle se s\u00e5 moget ut, s\u00e5 kemiskt utvecklat, s\u00e5 h\u00e4r tidigt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hur det g\u00e5r till teoretiskt och realt n\u00e4r en gammablixt passerar igenom en galax och stoftet och gasen i denna fungerar som ett “filter”. f\u00f6rklaras i pressmesset.<\/p>\n

Galaxer i universums barndom v\u00e4ntas inneh\u00e5lla mindre m\u00e4ngder av tunga grund\u00e4mnen \u00e4n vad nutida galaxer, som Vintergatan, g\u00f6r. De tyngre grund\u00e4mnen skapas n\u00e4r generationer av stj\u00e4rnor lever och d\u00f6r, och d\u00e4rmed gradvist berikar galaxernas gasreserver . Astronomer kan sedan anv\u00e4nda galaxernas kemiska sammans\u00e4ttning f\u00f6r att lista ut hur l\u00e5ngt de kommit i sin utveckling.<\/p>\n

\u00d6verraskande nog visar de nya observationerna n\u00e5got som tills nyligen var ot\u00e4nkbart. Redan mindre \u00e4n tv\u00e5 miljarder \u00e5r efter Big Bang inneh\u00f6ll galaxerna gott om tunga grund\u00e4mnen.<\/p>\n

Sandra Savaglio \u00e4r en sp\u00e4nnande, banbrytande forskare med en intressant hemsida<\/a>. P\u00e5 den kan t ex l\u00e4sas om hennens “teoretiska” studier av v\u00e4rldsrekorden i – simning!<\/p>\n

\u00d6verljusneutrinerna \u00e4n en g\u00e5ng<\/h2>\n

F\u00f6rsta spiken i OPERA-kistan kan ha slagits. f\u00f6r nu visar det sig enligt New Scientist<\/em> <\/a>att inte mindre \u00e4n 15 forskare v\u00e4grade skriva p\u00e5 en “slutrapport” som 145 andra\u00a0 kolleger signerade och publicerade.<\/p>\n

En konkurrent p\u00e5\u00a0 amerikanska Fermilab p\u00e5pekar att hos dem kan det ta m\u00e5nader upp till ett \u00e5r innan alla medforskare i ett experiment \u00e4r n\u00f6jda. D\u00e5 publiceras rapporten, dessutom sedan den nagelfarits av en referentgrupp.<\/p>\n

Ajabaja, CERN!<\/p>\n

Nya och exaktare m\u00e4tningar ska nu genomf\u00f6ras.<\/p>\n

Apollo-platserna fredas?<\/h2>\n

NASA vill att landningsplatserna f\u00f6r Apollo 11 och Apollo17 p\u00e5 m\u00e5nen ska fredas<\/a> f\u00f6r framtida bes\u00f6kare. Neil Armstrongs <\/strong>fotavtryck ska ingen f\u00f6rutom naturen sj\u00e4lvt kunna f\u00f6rst\u00f6ra eller p\u00e5verka.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

ESA:s nya projekt<\/h2>\n

2017 s\u00e4nder ESA upp Solar Orbiter, som ska n\u00e4rstudera solen<\/a> fr\u00e5n 42 miljoner km:s avst\u00e5nd, tv\u00e5 \u00e5r senare skickas kosmologiutforskaren\u00a0 Euclid upp och sen ligger planetskapelse-forskaren PLATO in the pipeline.<\/p>\n

Is p\u00e5 Merkurius<\/h2>\n

MESSENGER har identfierat kratrar vid Merkurius poler<\/a>, som aldrig solbelyses och som misst\u00e4nks innenh\u00e5lla fryst vatten.<\/p>\n

Sista ordet om Elenin-kometen<\/h2>\n

Det \u00e4r ett n\u00f6je att l\u00e4sa Sceptical Inquirer<\/em>, som granskar diverse \u00f6vertro inte minst inom vetenskapen. Nu har en NASA-expert, David Morrison<\/strong>, sopat banan med Elenin-konspirat\u00f6rerna och p\u00e5pekar att kometen \u00e4r helt ofarlig. V\u00e4rre var det med Hale-Bopp som fick medlemmar i den s\u00e5 kallade Heaven\u00b4s Gate-domedagssekten att beg\u00e5 massj\u00e4lvmord.<\/p>\n

D\u00e4rav slutsatsen:<\/p>\n

“While there is nothing to fear from Comet Elenin perhaps we should be afraid of how some people are reacting to it.”<\/span><\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vindm\u00f6lla p\u00e5 fall<\/h2>\n

Och aprop\u00e5 \u00f6vertro.. . h\u00e4rmed avslutar jag min korta antivindm\u00f6llekampanj (se tidigare W-bloggar).<\/p>\n

Bilden f\u00e5r tala f\u00f6r sig sj\u00e4lvt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vi ses n\u00e4sta g\u00e5ng!<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 sydfronten alltid nytt: Gammablixt korsar annan galax Fr\u00e5n ESO rapporteras i ett dagsf\u00e4rskt pressmess: Ett internationellt astronomteam har anv\u00e4nt det kortvariga men intensiva ljuset fr\u00e5n en avl\u00e4gsen gammablixt f\u00f6r att unders\u00f6ka vad avl\u00e4gsna galaxer inneh\u00e5ller. Observationerna, gjorda med ESO:s j\u00e4tteteleskop VLT, bj\u00f6d p\u00e5 en \u00f6verraskning: De har visat upp tv\u00e5 galaxer i det unga… L\u00e4s mer »Nr 277 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22846"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22846"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22846\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22888,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22846\/revisions\/22888"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22846"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22846"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22846"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}