{"id":22913,"date":"2011-11-04T11:27:51","date_gmt":"2011-11-04T10:27:51","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=22913"},"modified":"2011-11-04T16:17:07","modified_gmt":"2011-11-04T15:17:07","slug":"nr-278-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/04\/nr-278-2011\/","title":{"rendered":"Nr 278 2011"},"content":{"rendered":"<h3><span style=\"text-decoration: underline;\">Helgpyssel:<\/span><\/h3>\n<h2>Gissa vem som \u00e4r astronomen!<\/h2>\n<p>W-bloggens n\u00e4tspanare <strong>Christian Vestergaard<\/strong> har hittat detta exempel p\u00e5 olika sorters &#8220;solbr\u00e4nna&#8221; beroende p\u00e5 viken hobby eller sport vi idkar:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/tanlines-astronomer1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"660\" height=\"442\" class=\"aligncenter size-full wp-image-22928\" style=\"width: 486px; height: 326px;\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/tanlines-astronomer1.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/tanlines-astronomer1.jpg 660w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/tanlines-astronomer1-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 660px) 100vw, 660px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det \u00e4r en rolig bild, men mitt i alltihop finns h\u00e4r en po\u00e4ng:<\/p>\n<p>Personligen \u00e4r jag enormt f\u00f6rsiktig med\u00a0 att uts\u00e4tta mig f\u00f6r intensivt solande p\u00e5 sommarhalv\u00e5ret. Jag gillar hellre att sitta under en parasoll och sippa en drink eller grogga. Jag kan, som alla astronomiintresserade, f\u00f6r mycket om solljusets UV-farlighet.<\/p>\n<p>Det skulle aldrig falla mig in att \u00e5ka till holmarna och bara l\u00e4gga mig i timmar p\u00e5 beachen och grillas. Det \u00e4r direkt idiotiskt!<\/p>\n<p>Solen \u00e4r v\u00e5r v\u00e4n &#8211; i f\u00f6rsiktiga doser.<\/p>\n<p>V\u00e4steurop\u00e9ens solande \u00e4r ett resultat av en m\u00e4rklig &#8220;social konstruktion&#8221;, som v\u00e4l m\u00e5ste ha med v\u00e5r \u00f6kande fritid att g\u00f6ra och att de flesta av oss\u00a0 l\u00e4mnat det h\u00e4lsobringande jordbrukslivet utomhus bakom oss.<\/p>\n<h2>P\u00e5 g\u00e5ng: 2005 YU<sub>55<br \/>\n<\/sub><\/h2>\n<div class=\"titleArea\">\n<p>8 november kl 23:28 UT kommer denna\u00a0 lilla himlakropp oss som allra n\u00e4rmast, 319 000 km &#8211; innanf\u00f6r m\u00e5nbanan.<\/p>\n<p>Asteroiden \u00e4r 400 m tv\u00e4rs\u00f6ver och ovanligt rund i formerna, enligt radarm\u00e4tningar fr\u00e5n Arecibo-disken.<\/p>\n<p>NASA\/JPL f\u00f6rmedlar denna animerade karta fr\u00e5n skeendet 8-9 november. Fort g\u00e5r det undan!<\/p>\n<\/div>\n<div class=\"floatImageRight\" style=\"width: 341px; padding: 5px 0px 5px 5px;\">\n<div class=\"cMainImg\" style=\"width: 341px;\"><img decoding=\"async\" title=\"Path of asteroid 2005 YU&lt;sub&gt;55&lt;\/sub&gt; \" src=\"http:\/\/media.skyandtelescope.com\/images\/2005_YU55_flyby.gif\" border=\"0\" alt=\"Path of asteroid 2005 YU&lt;sub&gt;55&lt;\/sub&gt; \" width=\"341\" height=\"206\" \/><\/div>\n<\/div>\n<p>Asteroiden v\u00e4ntas enligt vissa banber\u00e4kningar komma i obehaglig n\u00e4rkontakt med Venus 2029.<\/p>\n<h2>Veckans v\u00e4rldsrekord<\/h2>\n<p>Fr\u00e5n <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/GLAST\/news\/young-pulsar.html\">NASA:s\u00a0 Gamma-ray Space Telescope inrapporteras att den &#8211; hittills &#8211; yngsta millisekund-pulsaren<\/a> hittats. Den b\u00e4r katalogbeteckningen PSR J1823\u22123021A och ligger i NGC 6624, en klothop 27 000 ljus\u00e5r bort i Vintergatan (i stj\u00e4rnbilden Sagittarius\/Skytten).<\/p>\n<p>Klothopen har en \u00e5lder p\u00e5 runt 10 miljarder \u00e5r &#8211; men millisekundpulsaren \u00e4r bara 25 mlljoner \u00e5r gammal. Klart \u00f6verraskande.<\/p>\n<p>Flera av Fermis drygt 100-talet nya pulsar- och millisekundpulsarfynd roterar 10 000-tals ggr i minuten.<\/p>\n<p>.<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/600771main_Fermi_pulsar_image_1-1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-large wp-image-22954\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/600771main_Fermi_pulsar_image_1-1-1024x709.jpg\" alt=\"\" width=\"450\" height=\"311\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/600771main_Fermi_pulsar_image_1-1-1024x709.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/600771main_Fermi_pulsar_image_1-1-300x207.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/600771main_Fermi_pulsar_image_1-1.jpg 1692w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Klicka p\u00e5 bilden ovan kan du se detaljerna i inforutorna. Gr\u00f6na rutan markerar den superunga millisekundpulsaren.<\/p>\n<h2>Tokyo kan ses fr\u00e5n Pluto och Eris<\/h2>\n<p>Tv\u00e5 <a href=\"http:\/\/www.physorg.com\/news\/2011-11-city-reveal-civilization.html\">astronomer p\u00e5 Harvard, <strong>Avi Loeb, <\/strong><strong>Edwin Turner<\/strong>, har kommit p\u00e5 <\/a>att om det finns intelligent liv d\u00e4r ute, m\u00e5ste deras st\u00e4der vara upplysta p\u00e5 n\u00e4tterna, och detta b\u00f6r vi i tidens fullbordan kunna uppt\u00e4cka. Enligt deras ber\u00e4kningar borde\u00a0 t ex Tokyos nattupplysta himmel kunna detekteras redan i dag fr\u00e5n Kuiper-b\u00e4ltets isiga dv\u00e4rgplaneter.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Tokyo_650x484.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-22961\" title=\"Tokyo fr\u00e5n rymden. Foto: ISS\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Tokyo_650x484-300x223.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"223\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Tokyo_650x484-300x223.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/Tokyo_650x484.jpg 650w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Arvet efter Alfv\u00e9n<\/h2>\n<p>Var st\u00e5r egentligen pionj\u00e4ren <strong>Hannes Alfv\u00e9n <\/strong>och hans plasmakosmologi i dag? <strong>Christian Vestergaard <\/strong>har rotat fram en intressant plasmasajt. Jag \u00e5terkommer!<\/p>\n<h2>Helgfrid \u00f6nskas!<\/h2>\n<p>Snart \u00e4r den h\u00e4r p\u00e5 vettig kv\u00e4llstid &#8211; vinterns vackraste stj\u00e4rnbild. Stj\u00e4rnbilden som har &#8211; n\u00e4stan &#8211; allt!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/orion-constellation.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-22957\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/orion-constellation.jpg\" alt=\"\" width=\"431\" height=\"600\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/orion-constellation.jpg 431w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/orion-constellation-215x300.jpg 215w\" sizes=\"(max-width: 431px) 100vw, 431px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Helgpyssel: Gissa vem som \u00e4r astronomen! W-bloggens n\u00e4tspanare Christian Vestergaard har hittat detta exempel p\u00e5 olika sorters &#8220;solbr\u00e4nna&#8221; beroende p\u00e5 viken hobby eller sport vi idkar: Det \u00e4r en rolig bild, men mitt i alltihop finns h\u00e4r en po\u00e4ng: Personligen \u00e4r jag enormt f\u00f6rsiktig med\u00a0 att uts\u00e4tta mig f\u00f6r intensivt solande p\u00e5 sommarhalv\u00e5ret. Jag gillar&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/04\/nr-278-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 278 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22913"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22913"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22913\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22971,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22913\/revisions\/22971"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22913"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22913"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22913"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}