Reservationer \u00e4r alltid av n\u00f6den. Kan det handla om en asteroid som smugit sig in i bildf\u00e4ltet? Inget pekar p\u00e5 det just nu, och vidare observationer optiskt och spektralt kommer att fastst\u00e4lla fenomenets natur.<\/p>\n Den sannolika novan ligger\u00a0 2.7″ v\u00e4ster om och 132.1″ norr om centrumet av M81, som ju \u00e4r en av de mest k\u00e4nda galaxerna i Stora Bj\u00f6rnen – ca 12 miljoner ljus\u00e5r bort. Ljusstyrkan b\u00f6r vara runt 20 magn vis.<\/p>\n Jag\u00a0 vet inte hur ofta vanliga klassiska novor har iakttagits i galaxen, det sker alltmer ofta, men supernovor har bara setts en enda g\u00e5ng i modern tid – 1993.<\/p>\n M81 \u00e4r som alla galaxer ett \u00e5lderdomshem f\u00f6r gamla, uttj\u00e4nta, livstr\u00f6tta exploderande stj\u00e4rnor.<\/p>\n Robert rapporterar:<\/p>\n – J<\/span>ag v\u00e4cktes kl 0430 av en halv minuts lugna skakningar. Bara 5,8 dock, inget speciellt stort tror jag. Rekord for mig men det s\u00e4ger inte mycket. Andra skalvet sen jag anl\u00e4nde faktiskt.<\/p>\n – Roligare var att uppt\u00e4cka 47 Tuc lite s\u00f6der om SMC:n (“Lilla Magellanska molnet”) en timme senare p\u00e5 v\u00e4g till bilen upp hit.<\/p>\n NASA-sondernas mest spektakul\u00e4ra bilder ramlar in p\u00e5 rymdfartsorganisationens egen l\u00f6pande “photojournal”. Marcus Nagy<\/strong>, v\u00e5r ex-pryo\/prao p\u00e5 TBO, jagar st\u00e4ndigt fram intressanta bilder h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n N\u00e4r jag satt och skuml\u00e4ste Hannes Alfv\u00e9ns<\/strong> gamla popul\u00e4rvetenskapliga b\u00f6cker typ V\u00e4rlden – spegelv\u00e4rlden<\/em> (1966) ins\u00e5g jag i ett \u00f6gonblick av klarsyn att m\u00e4ngder av uppt\u00e4ckter har gjorts som f\u00f6rfinat Alfv\u00e9ns och hans f\u00f6reg\u00e5ngares, Oskar Kleins<\/strong>, teorier.<\/p>\n Tyska och schweiziska astronomer har forskat kring ett intressant nyuppt\u00e4ckt trippelstj\u00e4rnsystem<\/a> med beteckningen HD\u00a0144432.<\/p>\n Ena partnern, HD 144432 B,\u00a0 i denna tidigare k\u00e4nda dubbelstj\u00e4rna p\u00e5 1,47 b\u00e5gsekunders skenbart avst\u00e5nd visar sig i sin tur vara dubbel. Stj\u00e4rnorna separeras av 0.1\u2033, vilket inte \u00e4r lite – det \u00e4r MYCKET LITET!<\/p>\n HD\u00a0144432\u00a0B och HD\u00a0144432\u00a0C har nu med hj\u00e4lp av ESO-bj\u00e4ssarna i Chile identifierats som l\u00e5gmassiga T\u00a0Tauri-stj\u00e4rnor, spektralklasserna \u00e4r K7V M1V och deras \u00e5lder bed\u00f6ms till 6 +\/- 3 miljoner \u00e5r.<\/p>\n Den h\u00f6gaktuella 2005 YU55 har bl a f\u00e5tt Hans Bengtsson<\/strong> att r\u00e4kna ut efemerider f\u00f6r 8-9 respektive 9-10 november<\/a> (Stockholms horisont).<\/p>\n Jag\u00a0 vet att det kliar i fingrarna p\u00e5 Peter Linde<\/strong>, v\u00e5r ASTB-ordf\u00f6rande, som hoppas p\u00e5 klart v\u00e4der och att vi ska jaga himlakroppen fr\u00e5n Tycho Brahe-obsevatoriet. Peter har bra grepp om alla ” var, n\u00e4r och hur”. Kolla med honom!<\/p>\n I motsats till g\u00e5rdagens idylliska allhelgonav\u00e4der h\u00e4r nere p\u00e5 v\u00e5ra latituder, lovar SMHI:s 5-dygnsprognos bara regn och moln. Tyv\u00e4rr.<\/p>\n Uoodaterade stj\u00e4rnkartor finns p\u00e5 www.tbobs.se<\/a>, och en sak\u00a0 framg\u00e5r med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet: att 2005 YU55 har br\u00e5ttombr\u00e5ttom!<\/p>\n N\u00e4r Arecibo-observatoriets s\u00e5 kallade planetradar scannade av asteroiden i fjor, kom dess \u00f6verraskande runda former till synes:<\/p>\n Ny nova i “\u00e5lderdomshemmet” M81 Tjecker och ryssar rapporterar om ett dagsf\u00e4rskt sannolikt novautbrott i M81. Bildbeviset finns h\u00e4r: Reservationer \u00e4r alltid av n\u00f6den. Kan det handla om en asteroid som smugit sig in i bildf\u00e4ltet? Inget pekar p\u00e5 det just nu, och vidare observationer optiskt och spektralt kommer att fastst\u00e4lla fenomenets natur. Den sannolika… L\u00e4s mer »Nr 279 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22972"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=22972"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22972\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23083,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/22972\/revisions\/23083"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=22972"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=22972"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=22972"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/PNV_J09553266+6906072-finding.png\")
<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/m81_benintende_f882-150x150.jpg\" "\\"M")
<\/a><\/p>\nRobert om jordskalvet i Chile<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/maltesk_oso2-150x150.jpg\")
<\/a>Flera svenska astronomer \u00e4r p\u00e5 plats vid ESO-observatorierna i Chile just nu. En av dem \u00e4r Robert Cumming<\/strong> <\/span>uppe vid Chajnantor, Popul\u00e4r Astronomis<\/em> redakt\u00f6r och verksam vid Onsalas Radioobservatorium,<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/250px-47tuc_salt.jpg\" "\\"47")
<\/a><\/p>\nNASA:s Photojournal \u00e4r ett m\u00e5ste!<\/h2>\n
Vi lever i ett elektriskt universum<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/1018408-150x150.jpg\")
<\/a>Man l\u00e4r sig hela tiden n\u00e5tt nytt. Tack vare Christian Vestergaard<\/strong> fick jag \u00f6gonen p\u00e5 en webb med fokus p\u00e5 “det elektriska kosmos”, som tar avstamp i plasmafysikens elementa. PlasmaResources.com \u00e4r en\u00a0 l\u00e4ttfattlig sajt <\/a>med massor av l\u00e4nkar till vidare\u00a0 information.<\/p>\nDubbelstj\u00e4rna blev trippel<\/h2>\n
Info om sm\u00e5planeten 2005 YU55<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/asteroid-2005-YU55-100429-02-b.jpg\" "\\"19")
<\/a><\/p>\nTack f\u00f6r denna helg!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/to-be-continued-pp3-300x216.jpg\")
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"