{"id":23034,"date":"2011-11-07T19:48:43","date_gmt":"2011-11-07T18:48:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=23034"},"modified":"2011-11-07T21:11:25","modified_gmt":"2011-11-07T20:11:25","slug":"nr-280-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/07\/nr-280-2011\/","title":{"rendered":"Nr 280 2011"},"content":{"rendered":"<h2>Det mest exotiska: Pulsarplanet med m\u00e5ne!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/37386457.PulsarPlanets.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-23052\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/37386457.PulsarPlanets.jpg\" alt=\"\" width=\"160\" height=\"128\" \/><\/a>Det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n att man blir nyfiken n\u00e4r ett uttryck som &#8220;pulsar planet&#8221; m\u00f6ter en i cyberrymden. T ex<span style=\"text-decoration: underline;\"> pulsar planet PSR B1620-26 b<\/span>.<\/p>\n<p>Vad det handlar om \u00e4r en pulsar, en neutronstj\u00e4rna, som ing\u00e5r i ett dubbelstj\u00e4rnsystem med en vit dv\u00e4rg som partner. PLUS med st\u00f6rsta sannolikhet en &#8211; Jupiterliknande planet!<\/p>\n<p>Neutronstj\u00e4rna, vit dv\u00e4rg, exoplanet&#8230; kan det bli mera exotiskt?<br \/>\nJa,det kan det, f\u00f6r nu diskuteras i en avhandling av astronomen <strong>Karen M Lewis<\/strong> rentav i vilken m\u00e5n denna planet \u00e4ven kan t\u00e4nkas ha en m\u00e5ne och hur i s\u00e5 fall en s\u00e5dan\u00a0 ska kunna avsl\u00f6jas.<\/p>\n<p>Exom\u00e5nar \u00e4r ett fenomen att r\u00e4kna med (och p\u00e5!), f\u00f6rst\u00e5r jag av det <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1109.5332\">abstract av avhandlingen som finns h\u00e4r<\/a>. Teknikerna utreds med hj\u00e4lp av massor av h\u00e4rligt komplexa, obegripliga ekvationer och m\u00e4ngder av appendix.<\/p>\n<p>Jag tror att Lewis \u00e4r knuten till Monash University, delstaten Victoria i Australien, men jag \u00e4r inte hundra.<\/p>\n<h2>Kampanj f\u00f6r Zeta Aurigae-observationer<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/ZetaLogo.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-medium wp-image-23054\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/ZetaLogo-300x213.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"213\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/ZetaLogo-300x213.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/ZetaLogo.jpg 491w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Zeta Aurigae &#8211;\u00a0 \u03b6 Aurigae &#8211; \u00e4r en klassisk Algol-variabel. allts\u00e5 en f\u00f6rm\u00f6rkelsevariabel d\u00e4r stj\u00e4rnorna passerar \u00f6ver varandra i v\u00e5r synlinje och sl\u00e4cker ner varandras ljus en del. Perioden i detta system\u00a0 ligger p\u00e5 972 dagar och vi r\u00f6r oss med en r\u00f6d superj\u00e4tte som kringr\u00e4nns av en B8-stj\u00e4rna.<\/p>\n<p>Just nu under p\u00e5g\u00e5ende f\u00f6rm\u00f6rkelse <a href=\"http:\/\/www.hposoft.com\/EAur09\/zeta%20Aurigae\/zeta.html\">bedrivs en &#8220;observationskampanj&#8221; av Zeta Aur<\/a>, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n<p>Enligt prognoserna b\u00f6r &#8220;mid-eclipse&#8221;-tillf\u00e4llet intr\u00e4ffa runt 20 november 2011.<\/p>\n<p>Zeta Aurigae \u00e4r l\u00e4tt synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat, magn 3+ vis,\u00a0 och en halv magnituds f\u00f6r\u00e4ndring b\u00f6r kunna noteras rent visuellt &#8211; dock inte av mig, som har d\u00e5lig syn, utan av unga, friska \u00f6gon. Testa!<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r kontakttiderna f\u00f6r i \u00e5r:<\/p>\n<p><strong>* 1st Contact 29 October 2011 JD 24555864<br \/>\n* 2nd Contact 02 November 2011 JD 24555868<br \/>\n* Mid-Eclipse 20 November 2011 JD 2455886<br \/>\n* 3rd Contact 09 December 2011 JD 24555905<br \/>\n* 4th Contact 13 December 2011 JD 24555909<\/strong><\/p>\n<h2>Vikingarnas &#8220;kompass&#8221;<\/h2>\n<p>\u00c4nda sen jag som civilf\u00f6rsvarspliktig jobbade\u00a0 p\u00e5 Sj\u00f6historiska museet och Wasavarvet i Stockholm, har jag fascinerats av vikingarnas s\u00e4tt att navigera ute till havs.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/IcelandSpar1.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-23050\" title=\"Felande l\u00e4nken?\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/IcelandSpar1-150x150.jpg\" alt=\"\" width=\"150\" height=\"150\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/IcelandSpar1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/IcelandSpar1-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/IcelandSpar1.jpg 375w\" sizes=\"(max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>Solstenen, &#8220;solarstein&#8221;, \u00e4r ett begrepp, och vi diskuterade ofta p\u00e5 kafferasterna p\u00e5 museet vad en\u00a0 s\u00e5dan solarstein egentligen kan ha varit. Kompass var det ju inte.<\/p>\n<p>De senaste \u00e5ren har forskare, fysiker, arkeologer och andra, funderat \u00f6ver m\u00f6jligheten att vikingarna anv\u00e4nt sig av en polariserande kristall av den sort som i dag allm\u00e4nt kallas islandsspat och \u00e4r optiskt klar &#8211; en kristall som i mulet v\u00e4der skulle\u00a0 ha kunnat visa dem med n\u00e5gra garders fel var solen ligger.<\/p>\n<p>En rapport publicerad\u00a0 av gamla klassiska l\u00e4rdomsinstitutionen Royal Society i London st\u00e4ller nu begreppen p\u00e5 huvudet. Felande l\u00e4nken till vikingarna kan ha hittats!\u00a0 <a href=\"http:\/\/rspa.royalsocietypublishing.org\/content\/early\/2011\/10\/28\/rspa.2011.0369.abstract\">F\u00f6r nu handlar det inte bara om l\u00f6sa, omdebatterade teorier l\u00e4ngre <\/a>&#8211; ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan islandsspat har hittats i det ber\u00f6mda Alderney-vraket fr\u00e5n drottning Elizabeths tid. P\u00e5 denna tid fanns f\u00f6rvisso kompassen, men i h\u00e4ftigt bestyckade krigsfartyg med j\u00e4rnkanoner slogs kompasserna ut och annat navigeringssystem fick anv\u00e4ndas.<\/p>\n<p>Tekniken kan ha utvecklats p\u00e5 vikingarnas tid och sen g\u00e5tt i arv genom \u00e5rhundradena.<\/p>\n<p>Sp\u00e4nnande \u00e4r det i alla h\u00e4ndelser.<\/p>\n<h2>\u00d6piks kometmoln<\/h2>\n<p>Fr\u00e5gar man <strong>Lembit \u00d6pik<\/strong>, liberal politiker i England och barnbarn till den legendariske Baltikumastronomen, sedermera Armagh-chefen<strong> Ernst \u00d6pik<\/strong>, \u00e4r det ingen tvekan:<\/p>\n<p>Farfar, som ofta hade r\u00e4tt i sina id\u00e9er, spekulerade redan 1932 om det inte fanns ett gigantiskt kometmoln l\u00e5ngt d\u00e4r ute, och d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r vi i r\u00e4ttvisans namn ocks\u00e5 tala om minst <span style=\"text-decoration: underline;\">\u00d6pik-Oorts kometmoln<\/span>. Inte bara Oorts.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.astronomynow.com\/astrofest\/venue.html\">N\u00e4r det blir Astrofest i London in p\u00e5 2012<\/a>, kommer Lembit att prata sig varm f\u00f6r sin vara under ett f\u00f6redrag.<\/p>\n<h2>Ackretionsskivor &#8211; varf\u00f6r det?<\/h2>\n<p>Jag fick en oerh\u00f6rt elak fr\u00e5ga av en sl\u00e4kting, som \u00e4r v\u00e4l uppdaterad inom astronomi och som undrade, kort och koncist:<br \/>\nVarf\u00f6r bildas det ackretionsdiskar? Varf\u00f6r ligger t ex inte planeter som bisv\u00e4rmar runt sina stj\u00e4rnor?<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.gilessparrow.com\/\">Rymdkonstn\u00e4ren\u00a0 Giles Sparrow har konstruerat<\/a> denna vackra disk:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/accretion-disk.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-23062\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/accretion-disk-300x300.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/accretion-disk-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/accretion-disk-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/accretion-disk.jpg 638w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jag f\u00f6rs\u00f6kte byta \u00e4mne, gick hem och l\u00e4ste p\u00e5 och inser att det \u00e4r en mycket komplicerad fr\u00e5ga. Fr\u00e5n kollapsande nebulosor till globuler,<strong> G\u00f6sta Gahms <\/strong>globuletter, elefantsnablar, protostj\u00e4rnor, stj\u00e4rnor, insamlingsskivor, protoplaneter och planeter i s\u00e5 gott som ett plan, \u00e4r en l\u00e5ng v\u00e4g. Wikipedia har en bra sajt, lite tung i f\u00f6rklaringen, men detta \u00e4r heller ingen l\u00e4ttf\u00f6rklarlig materia.<\/p>\n<p>Och m\u00e5nga popul\u00e4rvetenskapliga b\u00f6cker s\u00e4ger egentligen inte ett dugg. Vi vet bara &#8220;att&#8221;, inte riktigt &#8220;varf\u00f6r&#8221; det \u00e4r en naturlag med dessa skivor.<\/p>\n<h2>Slut i rutan!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/testbild-stor.jpg\"><img decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-23058\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/testbild-stor-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/testbild-stor-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2011\/11\/testbild-stor.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det mest exotiska: Pulsarplanet med m\u00e5ne! Det g\u00e5r inte att komma ifr\u00e5n att man blir nyfiken n\u00e4r ett uttryck som &#8220;pulsar planet&#8221; m\u00f6ter en i cyberrymden. T ex pulsar planet PSR B1620-26 b. Vad det handlar om \u00e4r en pulsar, en neutronstj\u00e4rna, som ing\u00e5r i ett dubbelstj\u00e4rnsystem med en vit dv\u00e4rg som partner. PLUS med&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/07\/nr-280-2011\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 280 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23034"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23034"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23034\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23078,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23034\/revisions\/23078"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23034"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23034"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23034"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}