{"id":2310,"date":"2010-04-07T20:34:47","date_gmt":"2010-04-07T19:34:47","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=2310"},"modified":"2010-04-08T08:49:51","modified_gmt":"2010-04-08T07:49:51","slug":"nr-30-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/04\/07\/nr-30-2010\/","title":{"rendered":"Nr 30 2010"},"content":{"rendered":"

K G Hammar undvek f\u00e4llorna<\/h2>\n
\n
\"\"<\/a><\/dt>\n<\/dl>\n

Mycket folk g\u00e4stade lokalerna i Maria Magdalena kyrka i Lund i eftermiddags f\u00f6r att lyssna in \u00e4mnet “Big Bang och Gud”. P\u00e5 plats CERN- och Brookhaven-forskaren Ingvar Otterlund och f\u00f6rre \u00e4rkebiskopen K G Hammar, tv\u00e5 tungviktare i denna “debatt” som snarare blev tv\u00e5 hyperintressanta f\u00f6rel\u00e4sningar.<\/p>\n

Otterlunds Big Bang-f\u00f6redrag var oklanderlig popul\u00e4rvetenskap, enormt fascinerande, fantastiska bilder, men K G Hammar\u00a0 v\u00e4ckte \u00e4nd\u00e5 hos mig st\u00f6rsta nyfikenheten. Och jag blev l\u00e4tt fascinerad av hans goda s\u00e4tt att prata om vad religion ska syssla med och inte syssla med. N\u00e5gra f\u00e4llor gick han inte i! Den religion lever farligt, sa han, som f\u00f6rs\u00f6ker sig p\u00e5 naturvetenskapliga f\u00f6rklaringar.<\/p>\n

Och jag tror Hammar vann en och annan proselyt n\u00e4r han ber\u00e4ttade om hur han\u00a0 p\u00e5 varma sommarn\u00e4tter kan l\u00e4gga\u00a0 sig rakl\u00e5ng i gr\u00e4set p\u00e5 tomten till familjens sommarviste p\u00e5 \u00d6sterlen och bara l\u00e5ta sig intas av stj\u00e4rnhimlen.<\/p>\n

– Det \u00e4r sk\u00f6nt att vara liten, att vara liten men \u00e4nd\u00e5 en del av n\u00e5got stort, tyckte “KG”.<\/p>\n

Hammar s\u00e5g, sa han,\u00a0 religion n\u00e4rmast som en konstn\u00e4rlig yttring, han hade m\u00e5nga kloka synpunkter \u00f6verhuvud taget, och diskussionen efter blev d\u00e4rf\u00f6r som den blev:\u00a0 Ett v\u00e4nligt och sympatiskt meningsutbyte. Till och med forskarproffset Otterlund s\u00e5g med f\u00f6rst\u00e5else och sympati p\u00e5 religi\u00f6sa yttringar.<\/p>\n

Arrang\u00f6r var den lilla privata “akademien” 3 M (Medicin, Meteorologi, Milj\u00f6), som – tyckte debatt\u00f6rerna – g\u00e4rna kunde kompletteras med ytterligare tv\u00e5 M: Mystik och Moral.<\/p>\n

H\u00e4lsning fr\u00e5n Alexandria<\/h2>\n
\n
Det kom en trevlig h\u00e4lsning fr\u00e5n pyramidernas Egypten och inte\u00a0minst Alexandria, dit Carsten Nilsson – gammal stj\u00e4rnkompis, kollega i redaktionsr\u00e5det f\u00f6r Popul\u00e4r Astronomi m m – hans familj, hustru (bibliotekarie!)\u00a0 Annika och sonen Leo, varit. Bl a f\u00f6r att syna in det nya Alexandria-biblioteket (Bibliotheca Alexandrina)<\/a> , som en annan gammal v\u00e4n,\u00a0 den bortg\u00e5ngne\u00a0 Skanska-medarbetaren och bokf\u00f6rl\u00e4ggaren Kurt Nelson var en stor tillskyndare av.<\/div>\n<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n

2\/3-delar av familjen framf\u00f6r planetariet. Foto: Carsten Nilsson<\/p>\n

Kurt var i Egypten h\u00e4rom \u00e5ret och sk\u00e4nkte en del av sina rara b\u00f6cker till biblioteket.<\/div>\n
Till det klassiska biblioteket under antiken var knutet flera av v\u00e5ra stora grekiska astronomiska pionj\u00e4rer: Aristarkos, Eratosthenes, Hipparkos m fl. Deras och andras unika bokskatter f\u00f6rst\u00f6rdes under uppenbarligen upprepade d\u00e5d och attentat under n\u00e4stan 400 \u00e5r. Bland annat ska skriftrullarna ha anv\u00e4nts som br\u00e4nsle till romarnas badinr\u00e4ttningar; badkaren finns kvar men inga rullar.<\/div>\n
Till biblioteket i dag \u00e4r \u00e4ven knutet ett fantastiskt Planetarium Science Center, som visar specialfilmer om Nilen,\u00a0 jordens vulkaner, planeten Mars och naturligtvis dagliga stj\u00e4rnshower av en “resident astronomer” som f\u00f6rel\u00e4sare.<\/div>\n
Vid planetariet finns \u00e4ven ett vetenskapshistoriskt museum.<\/div>\n

Vad h\u00e4nder med uret i Lund?<\/h2>\n

Bloggen aktualiserade fr\u00e5gan om det vanv\u00e5rdade uret i pelaren vid sidan av grinden in till\"\"<\/a> Stadsparken vid Lunds gamla obsis, och min idrottskompis, lundapolitikern Christer Wallin (m), kan ber\u00e4tta en del – att det just nu \u00e4r en kommunal\u00a0“ickefr\u00e5ga” eftersom fastigheten fortfarande inte \u00e4r placerad hos en anv\u00e4ndare. Obsis \u00e4gs fortfarande av Universitetet, s\u00e5 kommunen kan inte fixa det automatiskt.<\/p>\n

Tydligen \u00e4r det s\u00e5 att kommunen f\u00f6rbundit sig att k\u00f6pa fastigheten\u00a0 eller redan har gjort det, men inte funnit n\u00e5gon anv\u00e4ndare.<\/p>\n

– Mer relevant kanske i sammanhanget\u00a0 \u00e4r att ombyggnad och renovering av Stadsparken har precis b\u00f6rjat och ska vara klar i god tid till jubileet 2011, och d\u00e5 utg\u00e5r jag fr\u00e5n att uret ocks\u00e5 ska vara klart och renoverat.<\/p>\n

\u00c4ven Christer tycker att uret (och barometern!) ska fungera som de gjorde n\u00e4r han var liten.<\/p>\n

Anita Sundman ur tiden<\/h2>\n
\n
\"\"<\/a>
Universum enligt Thomas Wright. Akvarell av Anita Sundman<\/figcaption><\/figure>\n

Det st\u00e5r en fin minnesruna \u00f6ver Anita Sundman p\u00e5 Popul\u00e4r Astronomis blogg<\/a> – tack till Robert Cumming f\u00f6r reflektioner och l\u00e4stips.<\/p>\n

Anita Sundman var en enast\u00e5ende person, jag vill inte p\u00e5st\u00e5 att jag k\u00e4nde henne v\u00e4l men jag var i alla fall hemma hos henne p\u00e5 Stockholms s\u00f6der och intervjuade henne i samband med hennes Knut Lundmark-bok (Den befriade himlen<\/em>) som kom ut 1988. Som m\u00e5nga av oss i v\u00e5r generation, lockades hon till astronomin genom Lundmarks m\u00e5nga b\u00f6cker och radiof\u00f6redrag, och hon ber\u00e4ttade medryckande (och empatiskt!) om Lundmarks stora misslyckade Lundaprojekt med den aldrig f\u00f6rverkligade stora galaxkatalogen.<\/p>\n

Sist vi s\u00e5gs var ocks\u00e5 i samband med Lundmark-tr\u00e4ffen i Astronomihuset, Lund, 2007, d\u00e5 hon h\u00f6ll ett tankev\u00e4ckande f\u00f6redrag och vi lyssnade and\u00e4ktigt p\u00e5 uppspelningen fr\u00e5n radio med Knut Lundmark och Harry Martinson. Bl a ber\u00e4ttade hon om hur bilden av kosmos f\u00f6r\u00e4ndrats bara p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5rtionden. P\u00e5 40-talet var det ett tyst och \u00f6dsligt universum vi studerade; v\u00e5r tids universum, d\u00e4remot,\u00a0 \u00e4r fyllt av partiklar till och med i vakuum och st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende stora och sm\u00e5 kollisioner och sm\u00e4llar.<\/p>\n

Anita Sundman var en proffsastronom med vida kulturella vyer. Hon skrev b\u00f6cker, hon var kr\u00f6nik\u00f6r i Popul\u00e4r Astronomi, hon skrev ett kapitel i den av Bj\u00f6rn Stenholm redigerade boken Texter om kosmos<\/em> m m – och hon k\u00e4nde sig f\u00f6r som bildkonstn\u00e4r, akvarellist.<\/p>\n<\/div>\n

\n

Bj\u00f6rklund och M\u00fcller – v\u00e5ra egna asteroidpionj\u00e4rer!<\/h2>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>Aprop\u00e5 sommarens med sp\u00e4nning emotsedda\u00a0 asteroidockultation 8 juli, s\u00e5 erinrar Hans Bengtsson\u00a0 om att v\u00e5rt s\u00e4llskaps\u00a0 stora namn Per-\u00c5ke Bj\u00f6rklund och Sven-Aage M\u00fcller var f\u00f6rst av alla att klocka en s\u00e5dan ockultation av en sm\u00e5panet.<\/div>\n
D\u00e4rf\u00f6r har den malm\u00f6itiska observationen nummer 1 i den internationella kronologiska\u00a0listan<\/a>.<\/div>\n
– Det var 19 februari 1958 som Juno ockulterade stj\u00e4rnan SAO 112328. Sedan dr\u00f6jde det till 2 oktober 1961 innan n\u00e5gon annan lyckades observera en asteroidockultation, D\u00e5 var det Pallas det handlade om.<\/div>\n
– N\u00e5gonstans – vet inte riktigt var – har jag sett latitud och longitud f\u00f6r deras observation, minns att jag tittade p\u00e5 en karta, och det blev – Limhamn.<\/div>\n
– Ser ocks\u00e5 i ett protokoll fr\u00e5n Tycho Brahe-s\u00e4llskapets m\u00f6te den 24 januari 2009 att Anders Nyholm d\u00e5 tog upp h\u00e4ndelsen.<\/div>\n
Hans rekommenderar \u00e4ven studier av denna artikel i tidskriften The Observatory fr\u00e5n 1962<\/a>.<\/div>\n
Genom Per-\u00c5ke\u00a0 Bj\u00f6rklund och Svend Aage M\u00fcller fick vi veta att Juno hade en diameter p\u00e5 110-190 km. Vissa uppgifter i dag talar om en diameter p\u00e5 cirka 200 km. Om det finns en del fr\u00e5getecken kring denna uppgift, s\u00e5 \u00e4r det desto s\u00e4krare att Juno f\u00e5tt ta emot en hel del stryk genom krockar i asteroidb\u00e4ltet. P\u00e5 bilden, som \u00e4r en modell av Juno, har\u00a0 David A. Aguilar vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rest\u00e4lla sig hur Juno ser efter en “kyss”.<\/div>\n
\n

Fassbinders sf-film aldrig visad i Sverige<\/h2>\n<\/div>\n
\"\"<\/a>Det st\u00e5r nu klart sen jag kollat med v\u00e5rt lands stora filmdatabas och Sveriges Television – tack till Per Sundfeldt respektive Hans Arnbom – , att Rainer Werner Fassbinders sf-serie f\u00f6r tv 1973, Welt am Draht<\/em>, aldrig har visats i Sverige. Nyligen k\u00f6rdes den som l\u00e5ngfilm p\u00e5 bio i Berlin och hyllades som ett litet m\u00e4sterverk.<\/div>\n
Det \u00e4r som upplagt f\u00f6r n\u00e5gon av de alternativa biokedjorna i Sverige att reparera skadan.<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

K G Hammar undvek f\u00e4llorna Mycket folk g\u00e4stade lokalerna i Maria Magdalena kyrka i Lund i eftermiddags f\u00f6r att lyssna in \u00e4mnet “Big Bang och Gud”. P\u00e5 plats CERN- och Brookhaven-forskaren Ingvar Otterlund och f\u00f6rre \u00e4rkebiskopen K G Hammar, tv\u00e5 tungviktare i denna “debatt” som snarare blev tv\u00e5 hyperintressanta f\u00f6rel\u00e4sningar. Otterlunds Big Bang-f\u00f6redrag var oklanderlig… L\u00e4s mer »Nr 30 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2310"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2310"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2310\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2509,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2310\/revisions\/2509"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2310"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2310"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2310"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}