{"id":23102,"date":"2011-11-09T10:43:46","date_gmt":"2011-11-09T09:43:46","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=23102"},"modified":"2011-11-09T15:12:12","modified_gmt":"2011-11-09T14:12:12","slug":"nr-282-2011","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2011\/11\/09\/nr-282-2011\/","title":{"rendered":"Nr 282 2011"},"content":{"rendered":"

Asteroidextra (2):
\n<\/span><\/h3>\n

H\u00e4r g\u00e5r det undan i Formel 1-fart!<\/h2>\n

Fr\u00e5n Goldstones radarstation har NASA\/JPL sammanst\u00e4llt\u00a0 en r\u00f6rlig minisnutt tagen i f\u00f6rrg\u00e5r d\u00e5 asteroiden 2005 YU55\u00a0 fortfarande l\u00e5g<\/a> l\u00e5ngt utanf\u00f6r m\u00e5nbanan. Sen dess har asteroiden klivit in mellan m\u00e5nen och jorden och \u00e4r nu p\u00e5 v\u00e4g bort igen. Farten \u00e4r i Formel 1-klass p\u00e5 rakorna!<\/p>\n

P\u00e5 spaceweather.com-sajten har ramlat in bilder<\/a> d\u00e4r himlakroppen,p g a sin hastighet \u00f6ver himlavalvet f\u00f6rv\u00e4ntas rita rasande snabba sp\u00e5r p\u00e5 de digitala\u00a0 pl\u00e5tarna. Som h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Nya dv\u00e4rggalaxer runt Andromeda-spiralen<\/h2>\n

De har f\u00e5tt nomenklaturen Andromeda XXVIII <\/span>och Andromeda XXIX<\/span>, allts\u00e5 28 respektive 29 – tv\u00e5 nyf\u00e5ngade extremt ljussvaga dv\u00e4rggalaxer runt klassiska spiralen M31. Det \u00e4r forskare knutna till University of Michigan som st\u00e5r f\u00f6r bedriften<\/a>, med hj\u00e4lp av Sloan Digital Sky Survey och Gemini North-teleskopet p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n

Dv\u00e4rgsystemen anses vara 100 000 ggr ljussvagare \u00e4n M31, de \u00e4r praktiskt taget osynliga och de ligger 1,1 miljoner respektive 600 000 ljus\u00e5r fr\u00e5n M31 – de mest avl\u00e4gsna dv\u00e4rgar n\u00e5nsin identifierade.<\/p>\n

Med hj\u00e4lp av dv\u00e4rggalaxerna hoppas forskarna f\u00e5 ytterligare k\u00f6tt p\u00e5 benen vad g\u00e4ller r\u00e5dande teoribildning kring den hemlighetsfulla m\u00f6rka materien. Delar och helhet h\u00e4nger inte helt ihop.<\/p>\n

Kan du sk\u00f6nja Andromeda XXIX?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Med lite hj\u00e4lp p\u00e5 traven blir resultatet detta (den ljusa stj\u00e4rnan i mitten \u00e4r en f\u00f6rgrundssol):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fotocredit: Gemini Observatory\/AURA\/Eric Bell<\/p>\n

USA-milit\u00e4r uppt\u00e4ckte f\u00f6rsta pulsaren<\/h2>\n

Anrika Max Planck-insdtitutet har en god sammanfattning av v\u00e5r kunskap om pulsarer<\/a>, tipsar Chrisatian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Uppt\u00e4cktshistorien\u00a0 \u00e4r dramatisk s\u00e5 det f\u00f6resl\u00e5r, och Jocelyn Bells<\/strong> roll p\u00e5pekas – hon som inte ens fick dela Nobelpriset f\u00f6r uppt\u00e4ckten. Men det p\u00e5pekas OCKS\u00c5, vilket \u00e4r nytt f\u00f6r mig, att en ung amerikansk soldat vid namn Charles Schisler <\/strong>sommaren 1967 f\u00e5tt in en signal (dock ingen egentlig puls) fr\u00e5n en, som vi i dag vet, neutronstj\u00e4rna. Uppt\u00e4ckten skedde vid radarstationen Clear Air Force Base i Alaska. Astronomikunnige Schisler fattade att signalen hade med astronomi att g\u00f6ra.<\/p>\n

I fyrtio \u00e5r hemligh\u00f6ll USA-milit\u00e4ren och Schisler sin uppt\u00e4ckt fr\u00e5n sommaren 1967, Bells signal fr\u00e5n som hon till en b\u00f6rjan trodde “Little Green Men” skedde i augusti-september detta \u00e5r.<\/p>\n

Hur ska “transient” \u00f6vers\u00e4ttas? Och “extremophile”?<\/h2>\n

Jag har bett proffset Robert Cumming<\/strong> och hans kolleger komma med en bra svensk \u00f6ver\u00e4ttning av den astronomiska glosan “transient”. Vi f\u00e5r se var vi landar.<\/p>\n

Under tiden utredning p\u00e5g\u00e5r kan vi gl\u00e4dja oss \u00f6ver ett helt nytt begrepp, “stellar extremophiles”, allts\u00e5 stj\u00e4rnextremofiler – uppf\u00e5ngat i samband med\u00a0 en \u00b4<\/span>rapport om M83 och dess bl\u00e4ckfiskliknande stj\u00e4rnskapande omgivning l\u00e5ngt utanf\u00f6r galaxen.
\n<\/a><\/p>\n

Efter en kort paus…<\/h2>\n

.. ses vi p\u00e5 fredag igen – med senaste nytt.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Asteroidextra (2): H\u00e4r g\u00e5r det undan i Formel 1-fart! Fr\u00e5n Goldstones radarstation har NASA\/JPL sammanst\u00e4llt\u00a0 en r\u00f6rlig minisnutt tagen i f\u00f6rrg\u00e5r d\u00e5 asteroiden 2005 YU55\u00a0 fortfarande l\u00e5g l\u00e5ngt utanf\u00f6r m\u00e5nbanan. Sen dess har asteroiden klivit in mellan m\u00e5nen och jorden och \u00e4r nu p\u00e5 v\u00e4g bort igen. Farten \u00e4r i Formel 1-klass p\u00e5 rakorna! P\u00e5… L\u00e4s mer »Nr 282 2011<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23102"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=23102"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23102\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23139,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/23102\/revisions\/23139"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=23102"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=23102"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=23102"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}